med anledning av prop. 1992/93:50 Åtgärder för att stabilisera den svenska ekonomin

Motion 1992/93:Fi18 av Karin Israelsson m.fl. (c)

Statsfinanserna har, främst på grund av fallande
inkomster, försämrats och budgetunderskottet har ökat
under de senaste åren. Den försämrade konjunkturbilden
tillsammans med internationella faktorer har medfört en
ökad oro på penning- och valutamarknaden. De fem största
riksdagspartierna träffade då en överenskommelse med
stora ingrepp i transferingssystemen för att stärka
inkomstsidan. I överenskommelsen fanns bland annat
förslaget om en höjd skatt på tobaksvaror, bibehållen moms
och en viss höjning av moms på livsmedel.

Det har mött stor förvåning att man inte i detta
sammanhang också kunnat öka statens inkomster genom en
skattehöjning på alkoholen. Den förändring av skattesatser
på alkohol som företogs vid halvårsskiftet innebar för vissa
drycker en sänkning av priset och för vissa med högre
alkoholhalt en höjd beskattning. Den senaste
försäljningsstatistiken visar på en konsumtionsökning med
4,2 % under det första halvåret 1992. Det finns
samstämmiga forskningsresultat som visar på ökade
kostnader för sjukvård, våldsbrott och olycksfall som väl
följer en alkoholkonsumtionsökning. Vidare är det helt
klart att en prishöjning bidrar till att sänka konsumtionen.

När det gäller övriga förslag till inkomstförstärkningar
har man inte beaktat ett ev inträde i EG. Det gäller bland
annat den bibehållna momsen på 25 %. Av den anledningen
och av klara hälsopolitiska skäl som accepteras i EG-
sammanhang ser vi det som naturligt att även föreslå en
skattehöjning på alkohol med 5 %.

WHO:s Europasektion har i ett dokument nyligen
uttalat sig för en alkoholpolitik med höga priser, begränsad
tillgång och ökad information. Som undertecknare står
samtliga EG-länders representanter. Målet att nå en sänkt
alkoholkonsumtion till år 2 000 har därmed slagits fast med
en betydligt mera målinriktad överenskommelse än vad
som varit fallet tidigare. Alkoholen står för de största
sociala problemen i samtliga EG-länder. Svensk
alkoholpolitik framstår som ett föredöme i dessa
sammanhang. Det vore därför märkligt om inte vi i en
ekonomiskt trängd situation också bidrog med en
skattehöjning som dels tillför statskassan medel, dels
minskar samhällets kostnader på grund av alkoholens
skadeverkningar.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om skatt på alkohol.

Stockholm den 5 november 1992

Karin Israelsson (c)

Ingbritt Irhammar (c)

Ulla Tillander (c)