med anledning av prop. 1992/93:50 Åtgärder för att stabilisera den svenska ekonomin

Motion 1992/93:Fi31 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s)

I den socialdemokratiska motionen med anledning av
proposition 1992/93:50 om den ekonomiska politiken utgör
sysselsättningsfrågan en viktig del. I partimotionen
hemställs att regeringen snarast skall återkomma till
riksdagen med förslag till åtgärder som kan bidra till ökad
sysselsättning. Med instämmande i vad som föreslås i
partimotionen vill vi anföra följande beträffande
sysselsättningen i Norrbottens län:

Som vanligt är situationen svårast i Norrlandslänen. I
Norrbotten står nu 13 000 människor utan arbete, en ökning
med 46 procent från i april. Mer än var fjärde
byggnadsarbetare i länet är arbetslös. Under nästa år kan
sju av tio byggnadsarbetare i Norrbotten vara utan arbete.

Särskilt allvarlig är den extremt höga arbetslösheten
bland ungdomar. En tredjedel av de arbetslösa är ungdomar
mellan 18 och 24 år. Därmed är nästan var femte ungdom
utan arbete.

Detta får förödande konsekvenser, ekonomiskt, socialt,
mänskligt och på sikt också fysiskt. Inte bara de enskilda
individerna drabbas av arbetslösheten. Även samhället
förlorar på att människor inte har sysselsättning.

Vi socialdemokrater har tillsammans med
arbetsförmedlingarna, länsarbetsnämnden, kommunerna
och ett antal större företag i länet gått igenom
arbetsmarknadssituationen i de olika kommunerna. Utifrån
varje kommuns situation och förutsättningar har vi lyft fram
ett antal projekt som är möjliga att sätta igång och som dels
skapar arbetstillfällen under genomförandetiden, dels på
längre sikt kommer att få betydelse för orten.

En del av de föreslagna projekten avser uppbyggnad av
nya arbetsplatser som direkt ger bestående sysselsättning.
Andra syftar till att höja kompetensen bland människorna
på orten och därmed förbättra sysselsättningssituationen.
Flertalet av åtgärderna handlar om förbättring av
infrastruktur som ökar orternas attraktionskraft. Andra
åter syftar till en breddning och differentiering av
näringslivet på orten vilket förstärker dess motståndskraft
mot svängningar i konjunkturen.

Kommunikationer

Ett väl fungerande transportsystem är en nödvändig
förutsättning för ett livskraftigt och differentierat näringsliv
i Norrbotten. Länets transportsystem präglas av
kombinationen tunga massgodstransporter och av snabba
och flexibla transporter som tillgodoser behoven för
tjänstenäringar och privatresenärer. Väl utbyggda, säkra
och snabba telekommunikationer har på senare år också
alltmer ökat i betydelse.

Telekommunikationer

Mot den bakgrunden synes statens höjda
avkastningskrav och indragningar av medel från Televerket
tveksamma. Det leder till minskade investeringar i
telekommunikationsnätet eller höjda teletaxor, båda
åtgärderna till nackdel såväl för verksamheter i glesbygden
som för informationsindustrin i stort.

Norrbottens perifera geografiska läge och stora yta
motiverar särskilda insatser för att etablera och använda
olika former av telekommunikationer. Sådana
kommunikationer bidrar till att överbrygga problemen med
långa avstånd mellan kunder och leverantörer.

Insamling, lagring, bearbetning och distribution av
information kan utvecklas till en viktig näring med stor
betydelse för länets sysselsättning.

Under 1990-talet förväntas behovet av utbildning öka.
Därför blir tillgängligheten till utbildningen en central fråga
i synnerhet för länets inland. Med hjälp av
telekommunikation och utvecklade former av
distansutbildning i kombination med traditionell utbildning
blir det möjligt att tillgodose en stor del av
utbildningsbehovet.

Televerket måste tillföras resurser för att påskynda
omoch utbyggnaden av telekommunikationsnätet i hela
länet. Inte minst gäller detta för länets inlandskommuner,
för vilka AXE-stationer och fiberoptiska nät skulle få
mycket stor betydelse när det gäller att skapa
förutsättningar för snabb och säker data- och
informationsöverföring och därmed arbetstillfällen inom
informations- och tjänstesektorn.

För att ge alla kommuner tillgång till länets
utbildningsresurser, måste en fortsatt satsning på
uppbyggnad av ITV-studior ske. Som komplement till dessa
bör en mobil studio byggas upp för de kommuner som
saknar fast studio.

En utbyggnad av höghastighetsnätet Lunet till att
omfatta regionen Piteå--Luleå--Boden bör utredas. För att
underlätta och få till stånd planerade satsningar på en
internationell miljödatabas och ett rymduniversitet i Kiruna
bör likaså ett höghastighetsnät byggas upp även där.

Vägar

Krisöverenskommelsen mellan socialdemokraterna och
regeringen har bland annat lett till att 1,5 miljarder kronor
anvisas för upprustning av länsvägnätet. Det är nu ytterst
viktigt att dessa arbeten snabbt kommer igång. Norrbottens
län har en mycket god planeringsberedskap för att snabbt få
igång arbetena.

Det övergripande vägnätet, E4, E10 och riksväg 45
knyter samman de större orterna i länet med övriga delar av
Sverige. Vägarna är också kopplade till de större städerna i
grannländerna.

För att förstärka länets tillväxtcentrum Piteå--Luleå--
Boden som ett storstadsalternativ i norr bör huvudvägarna,
E4 respektive riksväg 97, som förbinder de tre städerna, ha
motorvägsstandard. Inte minst ur ett europeiskt perspektiv
bör standarden på det övergripande vägnätet i övrigt också
förbättras. Detta gäller dels riksväg 45 mellan länsgränsen
mot Västerbotten och Karesuando, dels väg 400 mellan
Haparanda och Karesuando. En sådan standardhöjning
handlar i huvudsak om förbättring av trafikplatser,
breddningar och förstärkningar. När det gäller riksväg 45
bör vissa länsvägar som ansluter och fungerar som
matarvägar rustas upp. Detta gäller t.ex. väg 653 Åkroken--
Moskosel.

En nödvändig förutsättning för att utveckla turismen och
övrigt näringsliv i Tornedalen är just att väg 400 rustas upp.
De satsningar som görs får inte avsedd effekt om inte vägens
standard förbättras.

Järnvägar

Järnvägsnätet är särskilt viktigt för de långväga
godstransporterna och för persontrafiken mellan städerna
inom länet och i de övriga Norrlandslänen.

En utbyggd Bottniabana längs hela Norrlandskusten
kompletterar stambanan och ger förbättrad
transportkapacitet av gods mot både söder och norr. Det är
angeläget att ett komplett beslutsunderlag om projektet nu
snabbt arbetas fram.

Ett utvecklat handelsutbyte mellan länet å ena sidan och
Murmansk--Arkhangelskområdena, övriga Nordkalotten
och EG å andra sidan förutsätter satsning på
järnvägstransporter, främst då med utgångspunkt från
Boden--Haparandabanan, som i dag är den enda
järnvägsförbindelsen österut. För att banan skall motsvara
de krav som då ställs behövs en omfattande upprustning och
en elektrifiering.

Av samma skäl är det nödvändigt att man i anslutning till
gränsen mot Finland får en omaxlingsstation som möjliggör
snabba och rationella transporter över gränsen.

Triangelspår i Boden och Älvsbyn samt en
kombiterminal inom Fyrkantsområdet är också nödvändiga
investeringar för att göra järnvägstranporterna efter
stambanan och malmbanan snabbare och rationellare.

Flyg

De långa avstånden både inom regionen och till andra
regioner i övriga delar av landet och på kontinenten gör
flyget till både ett effektivt och nödvändigt transportsätt för
Norrbotten. Flygplatserrna har därför en avgörande
betydelse för näringslivets utveckling.

Luleå flygstation behöver som en av landets mest
trafikerade flygplatser investeringar i ny varmhangar och
hangarplatta, ny driftbyggnad och nya kontorslokaler samt
utökning av stationsplattan.

Vid Gällivare flygplats behövs investering i
uppställningsplatta, avisningsanläggning, tillbyggnad av
avgångs- och ankomsthall samt ombyggnad av befintlig
stationsbyggnad och hangar.

Kiruna flygplats intar en särställning bland landets
flygplatser. Kiruna har utvecklats till ett centrum för
Europas rymdforskning. Kiruna har också blivit välkänt i
Europa på grund av ozonsatsningen. En förlängning av
flygplatsens rullbana med 500 meter skulle skapa
förutsättningar för att även amerikansk ozonforskning kan
förläggas hit. En sådan etablering av NASA skulle
ytterligare lyfta fram Kiruna och Norrbottens län.

Även i Pajala och Jokkmokk skulle förutsättningarna för
utvecklingen av näringslivet avsevärt förbättras med
tillgång till egen landningsbana för mindre flygmaskiner.
För Jokkmokks del skulle den militära flygbasen efter en
del smärre investeringar kunna användas.

Utbildning och forskning

Utbildning och forskning är en av de allra viktigaste
satsningarna sett i ett strategiskt perspektiv. Välutbildad
arbetskraft är en grundläggande förutsättning för regional
utveckling. Genom framtidsinriktade satsningar inom
utbildnings- och forskningsområdet stärks Norrbottens
förutsättningar att bli en attraktiv region för både nationella
och internationella företagssatsningar.

Högskolan i Luleå

Högskolan har i dag fasta forskningsresurser endast
inom teknisk fakultet. Nu måste högskolan få full
universitetsstatus genom inrättande av en filosofisk
fakultet.

Bristen på arkitekter i Norrland är fortfarande ett hinder
för en god utveckling av landsdelen. En arkitektskola inom
högskolan i Luleå bör därför etableras. Högskolan har
utarbetat förslag till arkitektskola.

Både denna breddning av utbildningen och
fördjupningen av högskolans traditionella utbildning på det
tekniska området måste följas upp av investeringar i
byggnader och andra faciliteter såsom lärosalar, aula,
forskningslaboratorier, studentbostäder,
gästforskarbostäder och internationellt studenthus.

Högskoleutbildningar i Kiruna

För närvarande pågår iordningställande av lokaler för
rymdingenjörs- och ingenjörsutbildningarna samt lokaler
för administration i Kiruna. En andra etapp avseende
laborationsutrymmen, lokaler för studentkår, lokal för
lärarutbildning och fristående kurser bör kunna
åstadkommas med statlig delfinansiering.

Etableringar av rymduniversitet och miljödatabank i
Kiruna skulle få en oerhörd betydelse för såväl Kiruna och
länet som för riket. Socialdemokraterna i Norrbotten anser
därför att staten på alla sätt bör verka för att dessa
etableringar skall komma till stånd. Med statlig hjälp bör
också byggnader nödvändiga för dessa institutioner kunna
uppföras.

En forskningsstation är planerad i Arjeplog. Stationen
kommer att ligga i anslutning till ett planerat renslakteri.
Användare blir bl.a. Sveriges Lantbruksuniversitet.
Satsningen är av stort värde för rennäringens framtid.
Byggandet av såväl forskningsstationen som slakteriet bör
stödjas av staten.

Kvalitetshöjning inom grundskola och gymnasium

Som tidigare nämnts är goda utbildningsmöjligheter en
förutsättning för en positiv utveckling för en region. Därför
är det också viktigt att grundskola och gymnasium i
kommunerna kan erbjuda hög kvalité i form av bra lokaler,
teknik och arbetsmiljö.

Kommunerna erhöll under budgetåret 1991/92 23,4
miljoner kronor i statligt stöd (stimulansbidrag) för
förbättring av den fysiska skolmiljön. Efter budgetåret
1992/93 upphör bidraget, men ett stort behov av
förbättringar kvarstår. Kommunernas möjligheter att
fullfölja miljöförbättringarna är i hög grad avhängigt av
statligt stöd. Kommunerna i Norrbotten redovisar
återstående behov av miljöinvesteringar med 123 miljoner
kronor.

Kultur

Socialdemokraterna i Norrbotten anser att kulturen har
en mycket stor betydelse för den regionala och lokala
utvecklingen. Ett rikt kulturutbud och kulturliv gör länet
attraktivt för människor att bo och leva i. Människors
önskemål beträffande bostadsort påverkar i sin tur i hög
grad etableringen av företag.

Norrbotten har i dag tre olika kulturer, den svenska, den
finska och den samiska kulturen. Dessutom finns många
invandrare. De kulturella satsningarna måste anpassas
därefter. Satsningarna bör enligt vår uppfattning i första
hand inriktas på lokala kulturella verksamheter och
aktiviteter, gärna med tyngdpunkt på musik och museal
verksamhet.

Mot denna bakgrund anser vi att länsstyrelsen i
Norrbotten bör få ett särskilt anslag att fördelas i första
hand på lokala kulturella insatser inom länet. Pengarna bör
gå till att anskaffa lokaler för media, utställningar och till
mötes- och konferenssalar.

Turism

Turismen som näring har särskilt för ett län som
Norrbotten en stor betydelse. Trots att förutsättningarna för
turismen i länet är mycket goda befinner sig näringen för
närvarande i en viss kris beroende på dels en viss
överetablering, dels brister i marknadsföringen både
nationellt och internationellt.

Länets turistnäring behöver därför stöd för sin
produktutveckling och marknadsföring.

Två områden inom länet har ett stort nationellt och
internationellt attraktionsvärde för turism, nämligen
fjällområdet och kusten. Någon av fjällanläggningarna bör
kunna vidareutvecklas till en exklusiv vinterturistort,
medan Piteå som sommarturistort bör kompletteras med ett
äventyrsbad i anslutning till Pite Havsbad.

Nedre delen av Kalix älv har ett mycket stort värde ur
rekreations-, kulturupplevelse- och sportfiskesynpunkt.
Med hjälp av statligt stöd kan området utvecklas till ett
attraktivt sportfiskeområde.

Informationsteknologi

I dagens och morgondagens komplexa samhälle blir
informationshanteringen alltmer betydelsefull. På detta
område är den s.k. geografiska informationsteknologin
(GIT) under snabb utveckling. Teknologin bygger på
databaser innehållande geografisk och annan information.
Syftet är att tillgodose de kraftigt ökade kraven på
tillgänglighet, aktualitet och kostnadseffektivitet inom
samhällsplanering och samhällsbyggande.

I Norrbotten pågår ett intensivt arbete med att bygga
upp databaser med sådan information. De
samhällsekonomiska spridningseffekterna av satsningar på
sådana databaser är betydande och den
samhällsekonomiska avkastningen har uppskattats till minst
1 miljard kronor för landet som helhet.

Mot denna bakgrund anser vi att beredskaps- och
sysselsättningsmedel skall avdelas för att påskynda
uppbyggnaden av dessa databaser. Länsstyrelsen har
färdiga detaljerade planer för projekten, vilka kan påbörjas
med mycket kort varsel.

Insatser inom näringslivet

De viktigaste basnäringarna i Norrbotten, malmen och
skogen, befinner sig i en svår situation. Nu måste staten som
ägare gå in och ta sitt ansvar och garantera fortsatt
utveckling vid LKAB, ASSI Karlsborg och ASSI Kraftliner
i Piteå.

LKAB och ASSI

För LKAB:s del måste nu ett nytt kulsinterverk och en
ny huvudnivå komma till stånd. Ett förverkligande av dessa
projekt skulle betyda oerhört mycket för bygg- och
anläggningsarbetsmarknaden i hela länet och innebär att
LKAB kan fortsätta sin verksamhet under ytterligare 25 år.

För skogsindustrin i länet i allmänhet bör staten vidta
åtgärder för att stimulera ett rationellt skogsbruk och
minska kostnaderna för framtransport av virke till
industrierna. Staten bör också delta i en fortlöpande
produktutveckling och vidareförädling inom trä- och
pappersområdet, allt i syfte att öka konkurrenskraften och
motståndskraften mot konjunktursvängningar.

Prospektering

För närvarande förekommer praktiskt taget ingen
prospekteringsverksamhet i Sverige. Detta är ytterst
olyckligt. Vi vet att man i landet och inte minst i
Norrbottens län har stora mineraltillgångar. Det är ett
oerhört resursslöseri att inte utnyttja dessa. Därför är det
nödvändigt att statens prospekteringsverksamhet
återupptas.

Kvinnliga utvecklings- och kompetenscentrum

Kvinnorna drabbas nu mycket hårt av arbetslöshet.
Därför krävs särskilda insatser för att skapa arbetstillfällen
för kvinnor. För att stödja initiativ från kvinnor att starta
egna verksamheter bör kvinnliga utvecklings- och
kompetenscentrum inrättas på förslagsvis två orter i länet
där kvinnor som är i färd med eller har startat en egen
verksamhet kan få hjälp i form av utbildning,
konsulttjänster m.m.

Verkstadsindustrin

De statliga verkens stöd till tidigareläggning av
investeringar med 1 miljard kronor kommer positivt att
påverka verkstadsindustrin. Men detta är inte tillräckligt för
att vårt läns verkstadsindustri skall klara krisen. Ytterligare
insatser riktade direkt till i första hand underleverantörer
till den större och medelstora industrin behövs.

Det regionalpolitiska stödet

År 1990, under högkonjunktur, drogs det
regionalpolitiska stödet in. Indragningen var då befogad. I
dag har vi en helt annan situation. Lågkonjunkturen slår sin
skugga över stora delar av världen. Det svenska
finanssystemet är i kris. Sverige dras med en mycket hög
räntenivå. Allt detta lägger en förlamande hand över
investeringsverksamheten. Länsstyrelserna måste nu få
vidgade befogenheter att stimulera investeringar i
näringslivet genom ett ökat regionalpolitiskt stöd.

En snabbt verkande åtgärd för att stötta byggsektorn är
att arbetsmarknadspolitiska medel sätts in i ROT-projekt.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i denna motion och i socialdemokraternas partimotion
1992/93:Fi35 anförts om sysselsättningsförhållandena i
Norrbottens län.

Stockholm den 12 november 1992

Sten-Ove Sundström (s)

Bruno Poromaa (s)

Åke Selberg (s)

Leif Marklund (s)

Monica Öhman (s)

Ewa Hedkvist Petersen (s)