med anledning av prop. 1992/93:50 Åtgärder för att stabilisera den svenska ekonomin

Motion 1992/93:Fi32 av Martin Nilsson m.fl. (s)

Bakgrund

I den socialdemokratiska motionen i anledning av prop.
1992/93:50 om den ekonomiska politiken utgör
sysselsättningen en viktig del. I partimotionen hemställs att
regeringen snarast ska återkomma till riksdagen med
förslag till åtgärder som kan bidra till ökad sysselsättning.
Med instämmande i vad som föreslås i partimotionen vill vi
anföra följande beträffande sysselsättningen i Jönköpings
län.

Arbetslösheten liksom lagda och utlösta varsel är ett
stort problem i Jönköpings län, som tenderar att bli än
värre. I denna motion vill vi peka på de faktorer som
påverkar situationen negativt just för Jönköpings län samt
lägga förslag som leder till en mer positiv utveckling.

Arbetslösheten i Jönköpings län uppgick i oktober till
4,3 %. Arbetslöshetens negativa effekter känner vi alla.
Människor som inte har någon högre önskan än att få
försörja sig själva förvägras denna möjlighet. Passivitet och
känsla av onödighet blir resultatet i det första ledet. I ett
längre perspektiv blir resultatet i samhällen med hög
arbetslöshet också kända konsekvenser såsom exempelvis
missbruk, kriminalitet och utslagning.

Den fulla sysselsättningen är det alltigenom
övergripande politiska målet för oss socialdemokrater.

Regeringen saknar en målmedveten politik för kamp
mot arbetslösheten. I och med överenskommelsen mellan
socialdemokraterna och de borgerliga regeringspartierna
tvingas nu den borgerliga regeringen genomföra mycket av
de arbetsmarknadspolitiska åtgärder vi föreslog i våras. Det
är bra men otillräckligt. Krispaketens åtgärder bör med
nuvarande ökningstakt av den öppna arbetslösheten
betraktas som ett första paket snarare än det sista. Inom de
områden som inte omfattas av krisuppgörelsen, innebär
regeringspolitiken inom främst den kommunala sektorn
ökad arbetslöshet.

Vi inser det nödvändiga i besparingar i det svåra
statsfinansiella läge som Sverige befinner sig i just nu. Dessa
besparingar får dock inte vara utformade så att de leder till
en ökad arbetslöshet. I den socialdemokratiska
partimotionen om den ekonomiska politiken slår vi fast vårt
alternativ för en ekonomisk politik som garant för en politik
för arbete, tillväxt och rättvisa.

Jönköpings län drabbas av den borgerliga politiken

Orsakerna till den allt djupare krisen i Jönköpings län är
bl.a. följande:Industrin i Jönköpings län är ofta mer
konjunkturkänslig än genomsnittet i riket då en stor del av
sysselsättningstillfällena är lokaliserade inom företag som är
underleverantörer till exportföretag, exempelvis till den nu
så krisdrabbade svenska bilindustrin.Småhus- och
byggindustrin har fått stora och ökande problem det senaste
halvåret. Detta är dels orsakat av avmattning i
konjunkturen, men dels också av regeringspolitiken. Den
framtida bostadsfinansieringen har lett till en osäkerhet
kring om man ska våga satsa inför framtiden och bygga nytt.
De besked som har kommit från regeringen innebär att
bostadssubventionerna successivt minskas och på längre
sikt avskaffas. Detta leder till en hämmande effekt på
bostadsbyggandet. Jönköpings län drabbas här extra hårt
eftersom den absolut största delen av den svenska
småhusindustrin finns i länet.
Situationen är idag mycket allvarlig. Varsel förekommer
såväl inom de flesta branscher som hos underleverantörer i
länet. Om inget görs kommer problemen att fördjupas
ytterligare.De kommunala neddragningarna kommer att
innebära ökad arbetslöshet.Jönköpings län är ett län med
mycket tillverkningsindustri och liten tjänsteproduktion.
Områden med liten tjänsteproduktion inom den privata och
offentliga sektorn riskerar att bli hårdare drabbade i
samband med en övergång till ''informationssamhället''.

Ett åtgärdsprogram för sysselsättning även i Jönköpings
län

En politik för sysselsättning måste grunda sig på det
faktum att det är bättre att folk får arbeta eller utbilda sig
vidare än att staten betalar ut ett passivt kontantstöd. Vi vill
därför satsa på en politik som i Jönköpings län innebär en
ökning av investeringarna inom byggandet, infrastrukturen
och kulturen. En politik som ger möjlighet till utbildning för
både ung och gammal. En politik som tillför de resurser som
behövs för arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Satsa på en aktiv näringspolitik

För att klara sysselsättningsfrågan behövs en aktiv
näringspolitik som skapar goda grunder för möjlig
tillväxtökning. Det handlar om allt från att bereda svensk
industri god kunskapsnivå till att stimulera tillgången på
riskkapital. I den ekonomisk-politiska motion som
socialdemokraterna lagt fram presenteras de förslag vi vill
genomföra inom närings- och finanspolitiken för att
förbättra tillväxtmöjligheterna.

Det handlar bland annat om de förslag vi lagt i
partimotionen om utvecklandet av ett tvåårigt program för
kvalitet, kompetens och konkurrenskraft.

I Jönköpings län finns i dagsläget ett tilltagande
kvalitetsmedvetande inom näringslivet. I ett
länsteknikcentrum pågår exempelvis ett intensivt arbete för
att bland länets industrier sprida kvalitetsbegreppet ISO
9000. Detta är ett projekt och engagemang som är lovvärt
och ligger helt i linje med de krav som förs fram i den
socialdemokratiska motionen för att sprida kvalitet,
kompetens och konkurrenskraft. Syftet med programmet
ska vara att i ett skede av låg aktivitet genomföra en
kraftfull höjning av kompetensen i produktionen, så att
näringslivet står väl rustat inför de kvalitets- och
produktivitetskrav som nästa uppgång ställer oss inför.
Programmet bör genomföras i nära samarbete mellan staten
och parterna inom varje näringsgren.

Vi vill också förstärka samspelet mellan näringspolitiken
och arbetsmarknadspolitiken. Den nya insatsen,
arbetslivsutveckling, ger ett starkare skydd mot
utförsäkring. De lokala projekt som nu kan komma till
stånd bör så långt som möjligt genomföras i samarbete med
företagen och i syfte att utveckla det lokala näringslivet. För
Jönköpings län innebär detta stora utvecklingsmöjligheter
som till viss del redan manifesterats genom det s.k. Nässjö-
projektet, där diskussioner pågår om lämpliga lokala
åtgärder.

Satsa på infrastrukturen

Runt om i Jönköpings län finns det ett stort behov av
upprustning av vägar och järnvägar.

I de planer som Vägverket och Banverket planerat finns
ett flertal projekt som snabbt skulle kunna ge både
sysselsättning och bättre kommunikationsmöjligheter. Ett
flertal av dessa står på kö i väntan på statliga resurser för
finansiering. Det är angeläget att snabbt flytta fram dessa
planer så att de kan komma igång snabbt. I våras redovisade
vi i motion 1991/92:Fi41 en sammanställning över aktuella
projekt, till vilken vi åter hänvisar.

Därutöver finns det i linje med den motion
socialdemokraterna från Jönköpings län presenterade
under den allmänna motionstiden anledning att rusta upp
järnvägssträckan Nässjö--Jönköping. Till detta kommer
upprustningsbehov på sträckan Jönköping--Falköping.

Satsa på byggandet

Det föreligger behov av både nybyggnation och
renovering av det befintliga fastighetsbeståndet.

Framförallt behövs upprustning av det befintliga
bostadsbeståndet. Enligt Folk- och Bostadsräkningen finns
det ca två miljoner lägenheter i Sverige byggda före 1960.
Endast ca en fjärdedel av dessa har renoverats. Dessutom
finns det stora behov av att förbättra den yttre miljön i de
s.k. miljonprogramsområdena. Stora områden utan
kontaktytor har ofta lett till främlingskap och sociala
problem. Nu finns utrymme och tillfälle att göra något åt
dessa problem.

Satsa på utbildningen

Det är nu en central uppgift att tillse att de som önskar
utbilda sig också får chansen. Under regeringens första år
har så inte varit fallet. Neddragningar av resurser till
komvux, det tredje året på gymnasieskolan samt inga nya
platser till de mindre högskolorna har varit regeringens
politik. Ibland har man under galgen tvingats ändra sig men
som helhet kan ändå konstateras att den borgerliga
utbildningspolitiken varit negativ för Jönköpings län.

Med krisuppgörelsen korrigerades mycket av denna
politik. Satsning på utbildning blev åter viktigt. Det
handlade bl.a. om fler högskoleplatser (även till de mindre
orterna), komvuxplatser via arbetsmarknadspolitiska
anslag samt en satsning på kompetensutveckling i
arbetslivet.

Alla dessa åtgärder är beslut som vi socialdemokrater
hett eftersträvat. Nu gäller det att inte stanna här.
Efterfrågan av utbildningsplatser är fortfarande betydligt
större än utbudet. Långsiktigt behöver ytterligare en
årskull, dvs. c:a 100 000 befinna sig i utbildning jämfört med
slutet av 80-talet.

Vi socialdemokrater presenterar därför i vår ekonomisk-
politiska motion förslag om såväl utökning av
gymnasieskolans yrkesutbildning som satsning på
kompetensutveckling i arbetet. Denna satsning tillsammans
med nya platser på högskolan innebär att uppemot 4 000
nya utbildningsplatser tillskapas.

Satsa på kommunerna

Som vi har angett ovan finns det ett starkt behov av nya
kommunala investeringar. Det kan t.ex. handla om
investeringar i fastigheter, VA-nät eller cykelbanor. Vid en
snabb kartläggning i våras framkom ett sammantaget behov
av investeringar inom länets gränser motsvarande 690
milj.kr.

Idag saknas kommunala resurser. Lågkonjunkturen
tillsammans med regeringens indragningar från
kommunerna har lett till ett allvarligt ekonomiskt läge.
Flera av länets kommuner tillhör landets förlorare.

Vi motsätter oss därmed de indragningar som endast
innebär att än fler av de grupper, kvinnor och ungdomar,
som idag har det svårast blir arbetslösa.

Den av riksdagsmajoriteten beslutade indragningen av
resurser från kommunerna innebär framförallt ett slag mot
kvinnorna. Det är mestadels kvinnor som jobbar inom den
offentliga sektorn. Det är mestadels kvinnor som behöver
exempelvis barnomsorg för att kunna få möjlighet till ett
självständigt yrkesliv. Dessutom ter sig det grundläggande
resonemang som regeringen anför för att dra in resurser
från kommunerna felaktigt. Indragningarna innebär
nämligen inte att den offentliga sektorn gör någon
besparing, bara att underskotten flyttas från stat till
kommuner. 1993 beräknas ytterligare 25 000--30 000 förlora
sina jobb inom den kommunala sektorn. Kommunala
indragningar leder således till större arbetslöshet och
därigenom ökade kostnader för arbetslöshetsbekämpning.
Således blir resultatet inte besparing utan rundgång,
dessutom en rundgång med stora välfärdsförluster.

Vi kräver därför nu en parlamentarisk beredning med
uppgift att begränsa skadorna av rundgången. Vi vill
dessutom naturligtvis avvisa indragningarna från
kommunerna som regeringen beslutat.

Bekämpa arbetslösheten

Det är således inte bristen på uppgifter som gör att
människor nu går arbetslösa i Jönköpings län. Det är
snarare oförmågan att släppa loss medel för
framtidsinvesteringar, utbildning och annan
välfärdsverksamhet. Resultatet blir att en stor del av dessa
medel i stället används som kontantstöd till arbetslösa. Vi
anser att det finns ett val att göra och att riksdagen borde
välja den fulla sysselsättningen i Jönköpings län och i övriga
landet.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i denna motion och i socialdemokraternas partimotion
1992/93:Fi35 anförts om sysselsättningsförhållandena i
Jönköpings län.

Stockholm den 12 november 1992

Martin Nilsson (s)

Åke Gustavsson (s)

Catarina Rönnung (s)

Nils Nordh (s)

Allan Larsson (s)