med anledning av prop. 1992/93:7 Rätten till folkpension m.m.

Motion 1992/93:Sf2 av Doris Håvik m.fl. (s)

Inledning

I propositionen föreslår regeringen att ett nytt system för
beräkning av folkpension införs. Utgångspunkten är de
principförslag som tidigare lämnats av
pensionsberedningen.

Vi instämmer i huvudsak i de förslag som presenteras i
propositionen, men anser att frågor gällande invandrare,
efterlevandepension till barn samt övergångsbestämmelser
ytterligare bör utredas och belysas.

Invandrare

Enligt propositionen kommer konventionsflyktingar och
de som efter år 1975 beviljats uppehållstillstånd som
krigsvägrare eller de facto-flyktingar, åtminstone delvis, att
få tillgodoräkna sig tid i hemland som bosättningstid i
Sverige. För dem som får stanna av humanitära skäl gäller
de föreslagna kvalifikationsreglerna.

Konventionsflyktingarna utgör en minoritet av dem som
i dag får asyl i Sverige. Den stora gruppen har åtminstone
hittills varit de som fått stanna av humanitära skäl. Många
kommer inte att uppfylla de kvalifikationskrav som finns av
olika skäl. Bl a är arbetslösheten hög bland invandrare och
flyktingar, vilket bidrar till att intjänad ATP-poäng blir låg.

Många flyktingar kommer därför vid pensionsåldern och
resten av livet att bli beroende av socialhjälp för sin
försörjning. En intern utredning vid ett av Stockholms
socialdistrikt visar att 21 % av distriktets
socialbidragsbudget betalas ut till invandrarpensionärer.

Vi anser att förslaget som gäller kapitel 9.5 Invandrare i
propositionen bör utredas och vilka ekonomiska
konsekvenser förslaget kan få för landets kommuner bör
belysas.

Efterlevandeskydd för barn

Enligt nuvarande regler har ett svenskt barn vars far eller
mor, eller båda föräldrarna, avlidit rätt till folkpension i
form av barnpension. Pensionen utges till barn som inte fyllt
18 år och i vissa fall t o m juni månad det år barnet fyller
20 år. Pensionen kan utges även om den avlidne aldrig varit
bosatt i Sverige.

I propositionen föreslås att vid beräkning av
efterlevandepension till make och barn skall hänsyn tas
endast till den avlidnes bosättningstid. Detta innebär att ett
barn som mister en förälder som inte varit bosatt i Sverige
kan ställas utan pension, i vart fall om föräldern varit bosatt
utanför EES-området eller i land med vilket Sverige inte
har någon konvention. Eftersom reglerna om barnpension
är samordnade med lagen om bidragsförskott kan inte
heller sådan ersättning utges.

Vår mening är att vid beräkning av efterlevandepension
måste hänsyn till barnet tas. Förslaget bör ytterligare
utredas.

Övergångsbestämmelser

Propositionens avsnitt 10.4 innebär att personer,
företrädesvis kvinnor, som i unga år flyttat utomlands och
återkommer till Sverige i 65-årsåldern får vänta i fem år
innan de erhåller pension. Detta blir undantagslöst då EG-
förordningen 1408/71 inte skall tillämpas på
övergångsbestämmelserna.

Vi anser att propositionen också i detta avseende inte är
rättvis, och mot bakgrund av att det är flest kvinnor som
drabbas av detta, uppfyller den inte de krav på jämställdhet
som måste ställas. Generösare övergångsbestämmelser bör
därför utredas.

Vi utgår ifrån att regeringen återkommer till riksdagen
beträffande de problem som belysts i motionen.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om invandrare,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om efterlevandeskydd för barn,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om generösare
övergångsbestämmelser.

Stockholm den 22 oktober 1992

Doris Håvik (s)

Birgitta Dahl (s)

Börje Nilsson (s)

Lena Öhrsvik (s)

Nils-Olof Gustafsson (s)

Maud Björnemalm (s)

Margareta Israelsson (s)

Widar Andersson (s)

Monica Widnemark (s)