med anledning av prop. 1992/93:75 Satellitsändningar av TV-program

Motion 1992/93:K21 av Bengt Hurtig m.fl. (v)

Inledning

I regeringens proposition om satellitsändningar av TV-
program föreslås att EG:s TV-direktiv (89/552/EEG) ska
införlivas med svensk rätt. Frågan om
Europarådskonventionen om gränsöverskridande
television ska ratificeras av Sverige hänskjuts till den senare
behandlingen av den sammanhållna radiolagstiftningen.

I enlighet med EG:s TV-direktiv ska en viss andel av
programinnehållet vara europeiskt (50 %) och producerat
av fristående producenter (10 %). Regeringen föreslår
utöver det (men i enlighet med direktivet) att program på
svenska språket, med svenska artister eller verk av svenska
upphovsmän, ska ingå ''i betydande omfattning''.
Alkoholreklam och reklam riktad till barn under 12 år
förbjuds i satellitsändningar. Förbud mot reklam för
receptbelagda läkemedel införs inte, trots att möjlighet till
detta ges i EG-direktivet.

Vänsterpartiet ansluter sig i stora drag till ovan
skisserade förslag från regeringen. Vi vill dock ta upp några
frågor där vi hyser en annan uppfattning.

Främjande av tredje världen-produktion

Vänsterpartiet ansluter sig till förslaget att minst 50 % av
programinnehållet ska vara Europaproducerat. Det är
rimligt, inte minst ur språkspridningssynpunkt, att ett stort
inslag av franska, tyska, italienska m.fl. ingår i
satellitsändningar och därmed konkurrerar med den
amerikanska dominansen. Det är givetvis också av stor vikt
att svenska satellitsändningar innehåller en betydande del
svenskproducerade program. Mer problematisk är dock
den ensidiga betoningen av skyddet av den europeiska
etermediamarknaden.

Det är vår mening att satellitsändningar bör främja
material producerat i tredje världen som ett led i strävan att
öka den internationella förståelsen. Avsättning på den
europeiska marknaden för tredje världen-producerad TV
skulle också bidra till dessa länders ekonomier. Den
oroande nyhetskoncentration som framför allt amerikanska
TV-bolag bidragit till gör en mer allsidig internationell
belysning än viktigare.

Hindrande av satellitsändning

I propositionen förs ett resonemang där de tekniska
begränsningarna av sändningsmöjligheterna (som finns för
markbundna kanaler t.ex.) sägs motivera regleringar av
innehållet. Man konstaterar att sådana tekniska
begränsningar inte finns för satellitsändningar.

Vänsterpartiet anser att det är viktigt att lägga
kvalitativa aspekter i bedömningen av
televisionsutsändningar, oavsett sändare. Det borde t.ex.
vara en grundläggande medborgerlig rättighet, även för
vuxna människor, att slippa kränkningar via televisionen av
t.ex. pornografisk eller våldsam natur. Televisionen är ett
av det moderna demokratiska samhällets starkaste
påverkansorgan. Därför är det också av vikt att en bredd
och mångfald skapas och att den svenska lagstiftningen så
långt det är möjligt befriar människor från tvånget att
mottaga t.ex. könskränkande våldspornografi i sina
vardagsrum. Vi beklagar därför att EG:s TV-direktiv i detta
sammanhang endast koncentrerar sig på minderårigas
skydd.

Flera remissinstanser har också påpekat det principiellt
olyckliga i att inte införa sanktionsmöjligheter för att hindra
regelvidrig sändning i enlighet med reklamförbudet
respektive direktivets artikel 22 (som reglerar skydd för
minderåriga).

Om ett uttryckligt förbud mot viss typ av
programinnehåll ska bli effektivt krävs att det finns
sanktionsmöjligheter, inte minst i förebyggande syfte. Att
redan från början ge upp möjligheten att genomföra
sanktioner är att ge en onödig signal om ett tandlöst
regelsystem till framtida satellitproducenter.

Vi måste också ta med i beräkningen att satelliternas
programutbud kan komma att ändra karaktär i framtiden.
Våldspornografin och det extrema våldet, förmedlat via
satellitsänd television, kan komma att bli ett stort framtida
problem.

Regeringen uppmärksammar att ett förhindrande av
vidaresändning bara kan ske via kabelanslutna nät.
Enskilda parabolantenner har man ingen teknisk möjlighet
att ''störa''. Den förebyggande och avskräckande effekt som
en möjlighet till avstängning innebär ska dock inte föraktas.
Dessutom tas idag de flesta satellitsändningar emot via
kabelnätet och de kabelanslutna tittarna utgör den största
och intressantaste kommersiella målgruppen för
programproducenterna. Det finns därför mycket som talar
för att sanktioner i form av hindrande av vidaresändning
skulle kunna ha en god effekt.

Vänsterpartiet anser därför att svensk
tillståndsmyndighet (Kabelnämnden) ska få möjlighet att
hindra vidaresändning av sändning som bryter mot artikel
22 i EG-direktivet, samt att möjligheten att hindra
vidaresändning av reklam som bryter mot reklamförbudet
bör utnyttjas och införlivas med svensk lagstiftning.

Rätten till beriktigande

Regeringen föreslår att beriktigande av
felaktigt/kränkande programinnehåll ska kunna ske, dock
ej med nödvändighet i samma media som från början sänt
den felaktiga informationen. Lagrådet anför i sitt yttrande
över denna fråga det lämpliga i att komplettera
yttrandefrihetsgrundlagen så att det blir möjligt för
tillsynsmyndigheten (Kabelnämnden) att besluta att ett
beriktigande skall ske i ett program som företaget sänder.
De påpekar att en sådan ordning mera överensstämmer
med direktivets anda.

Vi delar lagrådets mening och föreslår att regeringen
får i uppdrag att se över möjligheterna till grundlagsändring
i enlighet med lagrådets yttrande över denna fråga.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om främjande av tredje världens
produktion,

2. att riksdagen beslutar om sådan ändring i lagen om
satellitsändningar av televisionsprogram i allmänhet att
svensk tillståndsmyndighet (Kabelnämnden) får möjlighet
att hindra vidaresändning av sändning som bryter mot
artikel 22 i EG-direktivet,

3. att riksdagen beslutar om sådan ändring i lagen om
satellitsändningar av televisionsprogram i allmänhet att
svensk tillståndsmyndighet (Kabelnämnden) får möjlighet
att hindra vidaresändning av reklam som bryter mot
reklamförbudet,

4. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om
möjligheterna till grundlagsändring i enlighet med
Lagrådets yttrande över rätten till beriktigande.

Stockholm den 24 november 1992

Bengt Hurtig (v)

John Andersson (v)

Thommy Ohlsson (v)

Elisabeth Persson (v)

Gudrun Schyman (v)