med anledning av prop. 1992/93:89 Ändrad lagstiftning för banker och andra kreditinstitut med anledning av EES-avtalet, m.m.

Motion 1992/93:N16 av Karin Starrin (c)

I propositionen ingår förslag till en helt ny lag om
kreditmarknadsbolag. Lagen innehåller enhetliga regler för
sådana kreditinstitut vars verksamhet idag regleras av lagen
(1963:76) om kreditaktiebolag eller lagen (1988:606) om
finansbolag.

Den föreslagna kreditmarknadsbolagslagen möjliggör
inte valfrihet mellan olika företagsformer, vilket är en
grundläggande princip enligt svensk rättstradition. Lagen
måste därför få en vidare omfattning än förslaget, vilket
nedan illustreras med Landshypoteks situation.

Landshypoteks framtida organisation

Frågan om den framtida regleringen av
landshypoteksinstitutens verksamhet är föremål för
överväganden inom regeringskansliet. Ett alternativ är att
bilda ett kreditaktiebolag av Landshypotek. Åtta av landets
tio landshypoteksföreningar har däremot i juni 1992 i en
skrivelse till regeringen/finansdepartementet hemställt om
regeringens medverkan till en ny organisation för
landshypoteken i form av en kreditförening.

Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och Sveriges
Jordägareförbund tillstyrker hypoteksföreningarnas
framställan och är beredda att medverka till den nya
organisationens genomförande.

I sin skrivelse redogör hypoteksföreningarna för skälen
till varför de önskar en kreditförening och inte ett
kreditmarknadsbolag. Landshypotek har varit föremål för
offentliga utredningar, se bl a betänkandet
''Hypoteksinstituten i framtiden''. Där framhölls att
låntagarna och föreningarna i egenskap av delägare i
föreningarna respektive Sveriges Allmänna Hypoteksbank
(SAH) hade ett grundat anspråk på del i
förmögenhetsmassan i Landshypotek. Det konstateras
vidare att Landshypoteks egna förslag till fortsatta
förändringar borde genomföras om inte dessa kunde anses
strida mot allmänna intressen såsom konkurrensneutralitet,
kravet på kapitaltäckning, avreglering på
kapitalmarknaden eller avskaffandet av särlagstiftningen.
Utredningen ansåg vidare att det i själva verket saknades
möjlighet att genom lagstiftning ensidigt förfoga över
landshypoteksorganisationens tillgångar.

Hypoteksföreningarnas förslag innebär att de nuvarande
tio landshypoteksföreningarna fusioneras till en enda
ekonomisk förening, kallad ''Hypoteksbanken, ekonomisk
förening'' vars verksamhet regleras av lagen om
ekonomiska föreningar och kreditaktiebolagslagen,
alternativt en kreditmarknadsföretagslag.

Vid remissbehandling av hypoteksföreningarnas förslag
har inte framkommit några avgörande hinder mot att
Landshypotek ombildas till en kreditförening. Däremot har
ett flertal remissinstanser påpekat att föreningslösningen
inte ryms inom den föreslagna kreditmarknadsbolagslagen.
Riksbanksfullmäktige har framhållit att det kan ligga ett
värde i att finansiell verksamhet kan drivas i olika
associationsformer. ''Fullmäktige vill också understryka
vikten av att likformiga verksamhetsförutsättningar skapas
för kreditinstituten. Vägledande bör här vara att
snedvridningar i konkurrensen undanröjs.''

Kooperativa organisationer har en stark ställning på de
internationella kreditmarknaderna. Behovet av mångfald
och kravet att lagstiftningen i största möjliga utsträckning
är företagsneutral nödvändiggör i både ett svenskt och ett
internationellt perspektiv att ekonomiska föreningar kan
utgöra ett alternativ på kreditmarknaden.

En avgörande förutsättning för Landshypoteks övergång
till kreditförening är att föreningen utöver lagen om
ekonomiska föreningar regleras av en allmän lag för
kreditmarknaden, dvs en lag om kreditmarknadsföretag.
En sådan lag skulle innebära konkurrensneutrala spelregler
för aktiebolag och ekonomiska föreningar.

Utvidgning av lagen om kreditmarknadsbolag

Nedan behandlas några frågor i anslutning till en
utvidgad kreditmarknadsbolagslag, en
kreditmarknadsföretagslag, som också omfattar
kreditföreningar som uppfyller lagens krav.

Det finns inget generellt eller specifikt hinder mot att
lagen om kreditmarknadsbolag ändras till att omfatta också
kreditföreningar. Enligt förslaget är kreditmarknadsbolag
ett svenskt aktiebolag som fått tillstånd enligt lagen att driva
finansieringsverksamhet. Landshypotek som ekonomisk
förening kan uppfylla detta krav. Det tillkommande kravet
att föreningen skall främja medlemmarnas ekonomiska
intressen genom deras deltagande i verksamheten förändrar
inte denna slutsats.

Kreditmarknadsbolagslagen är en ''ramlag'' och
innehåller, utöver definitioner, regler om bl a tillståndsplikt,
sundhetskrav, sekretess, förutsättningar för tillstånd,
utländska företag, rörelse, kapitaltäckning och tillsyn.
Också dessa reglers krav kan uppfyllas av Landshypotek i
föreningsform.

I övrigt regleras enligt förslaget om
kreditmarknadsbolagslag bolagens verksamhet genom
bolagsordningarna, där rörelseregler m m
skall vara intagna. Ett kreditmarknadsbolags
bolagsordning och varje ändring däri måste godkännas av
Finansinspektionen. Häri ligger också tillfredsställande
kontrollregler såvitt avser kreditföreningar. En ekonomisk
förenings stadgeregler är i stor utsträckning dispositiva.
Föreskrivs i stadgarna -- med stöd av t ex
lag -- att vissa utomståendes, t ex regeringens,
godkännanden skall inhämtas då stadgarna fastställs eller
ändras gäller det. Det är således fullt möjligt att via
tillståndsbetingade stadgeregler om det egna kapitalet,
insatskraven, hinder för återbetalning av insatser,
reservfondsavsättningar och vinstutdelningsregler m m
få till stånd tillfredsställande regler i nivå med dem
som gäller för kreditmarknadsbolag. Härigenom kan
borgenärernas intressen tillgodoses.

I propositionen anför departementschefen att han, trots
de skillnader som föreligger mellan de verksamheter som
bedrivs av kreditaktiebolag respektive finansbolag och i viss
mån även mellan olika typer av finansbolag, anser att det
mest ändamålsenliga är att nu införa en ny gemensam lag
för dessa institut. Rörelsereglerna i lagförslaget är i
huvudsak så pass vida och flexibla att det inte skall behöva
innebära några större inskränkningar eller förändringar för
de olika typer av finansieringsverksamhet som i dag bedrivs.
Detta talar med styrka för att det inte föreligger några
egentliga problem med att införa också kreditföreningar
under lagen.

Om förslaget till lag om kreditmarknadsbolag inte
hinner omarbetas före ikraftträdandet av EES-
propositionens lagförslag bör detta ske senare genom en
ändring i den antagna lagen.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar att förslaget till lag om
kreditmarknadsbolag omarbetas så att kreditföreningar av
Landshypoteks föreslagna typ omfattas av lagen,

2. att riksdagen beslutar benämna den omarbetade lagen
lag om kreditmarknadsföretag.

Stockholm den 17 november 1992

Karin Starrin (c)