med anledning av prop. 1993/94:126 Svenskundervisning för invandrare (sfi)

Motion 1993/94:Ub50 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s)

Invandrarna tillför det svenska samhället värdefull
kompetens inom olika yrkesområden och språk- och
kulturkompetens, som har stor betydelse för vårt land och
samhälle i en tid när samarbetet över nationsgränserna blir
allt viktigare.

Samtidigt innebär utvecklingen på arbetsmarknaden att
kommunikationsförmågan och kunskaperna i svenska
språket spelar allt större roll. Under efterkrigstidens
arbetskraftsinvandring kunde invandrare med goda
yrkeskunskaper men bristfälliga svenskkunskaper ha
fullgoda möjligheter att konkurrera på arbetsmarknaden. I
takt med att arbetsuppgifterna inom olika sektorer blir allt
mer komplexa och kraven på samarbete och gemensamt
ansvarstagande i arbetslivet växer ökar kraven på
svenskkunskaper på den svenska arbetsmarknaden. För 10
år sedan fanns en stor andel arbetsuppgifter som inte krävde
särskilt välutbildad arbetskraft. I dag utgör dessa
arbetsuppgifter mycket liten andel av arbetsmarknaden.

Oavsett en eventuell konjunkturuppgång kommer vi
inte tillbaka till den situation som rådde tidigare. Kravet på
goda kunskaper i svenska som grund för
kompetensutveckling är därför mycket starkt.

Vi ser goda kunskaper i svenska som en grundläggande
förutsättning för invandrarnas möjligheter inom flertalet
sektorer på den svenska arbetsmarknaden.
Svenskkunskaperna har också stor betydelse för
invandrarnas delaktighet i samhällslivet.

Det är därför med stor oro vi tagit del av de rapporter
såväl Riksdagens revisorer som Riksrevisionsverket
redovisat beträffande svenskundervisningen för
invandrare. Till detta kommer den kraftiga ökning av
arbetslösheten bland utomnordiska invandrare, som i stor
utsträckning har sin bakgrund i bristande svenskkunskaper.
Detta gäller såväl invandrare som under senare år mottagits
som flyktingar eller tagits emot via s.k. anknytning som
många tidigare invandrare som efter många år inom bland
annat industrin nu drabbas av långtidsarbetslöshet.

Vår syn på vikten av en god svenskundervisning för barn
och vuxna med invandrarbakgrund har markerats i
konkreta förslag till riksdagen. Socialdemokratiska krav på
särskilda kursplaner i grund- och gymnasieskolan för
Svenska som andra språk liksom vårt krav i anslutning till
budgetpropositionen om att medel, som frigörs vid
regeländringar för hemspråken, skall komma
svenskundervisningen för invandrarbarn till godo har tyvärr
inte vunnit den borgerliga majoritetens gillande. Det är
allvarligt mot bakgrund av vikten av att invandrarbarnen
behöver en stabil grund i svenska språket.

Vi är positiva till att regeringen nu föreslår vissa
regeländringar för sfi i syfte att förbättra undervisningen,
men menar att förslagen är otillräckliga och bör följas av
konkreta tillägg och förtydliganden till propositionen.
Svenskundervisningen för invandrare bör också bli föremål
för en mer djupgående analys i Invandrar- och
flyktingpolitiska kommittén.

Behov av metodutveckling

Sfi kan inte utvecklas enbart genom ändringar i
regelverket för ämnet. Ämnet svenska är förhållandevis
ungt som främmande språk och saknar de stora
världsspråkens mångåriga metodutveckling. Trots ett
förtjänstfullt arbete vid flera högskolor befinner sig
metodutveckling i ämnet i ett tidigt utvecklingsskede.
Bristen på behöriga lärare är fortfarande stor och behovet
av fortbildning och metodutveckling starkt. Från sfi-
skolorna efterlyses också mer adekvata läromedel. Bland
annat saknas fullgoda grammatikor i svenska och många
läromedel uppvisar så allvarliga brister att de äventyrar en
fullgod undervisning.

Vi efterlyser därför fortsatt metodutveckling i ämnet och
menar att behovet av ett särskilt utvecklingscentrum för
undervisning i svenska för vuxna invandrare bör utredas
med förtur. Det bör vara naturligt att knyta ett
metodutvecklingscentrum till någon eller några
lärarhögskolor.

Detta bör ges regeringen till känna.

Väntetider

Många flyktingar/asylsökande har farit illa av långa
handläggningstider för asylärenden. Det är uppenbart att
en lång tid av osäkerhet och väntan på uppehållstillstånd
utan möjlighet för den enskilde att långsiktigt planera för
sitt och sin familjs liv är mycket destruktivt. Vi vill därför
också i detta sammanhang understryka vikten av att
handläggningsrutinerna förbättras och väntetiderna för
invandrare förkortas.

I propositionen föreslås att kommunerna skall vara
skyldiga att tillhandahålla sfi så snart som möjligt efter det
att rätten till sfi inträtt. En sexmånadersgräns ställs som
krav på kommunerna.

Vi anser att en sexmånadersgräns inte är tillfyllest för att
försäkra invandrarna rätten att snabbt komma i gång med
undervisningen. Risken är stor att den föreslagna regeln
leder till att 5--6 månaders väntetid snarare kan bli regel än
undantag med regeringens förslag. Vi föreslår därför att
kommunerna skall vara skyldiga att tillhandahålla sfi i
direkt anslutning till invandrarnas mottagande i
kommunen. Endast om särskilda skäl finns skall
kommunerna få dröja längre än tre månader med att
tillhandahålla sfi.

Vårt förslag har stöd i Invandrarverkets remissyttrande,
där man understryker vikten av att undervisningen i
normalfallet kommer i gång inom en månad efter det att
invandraren mottagits i kommunen. En flexibel
organisation som bryter det traditionella skolmönstret i
kommunerna och nära samarbete mellan Invandrarverket
och kommunerna vid kommunplacering av flyktingar
skapar förutsättningar för korta väntetider.

Korta väntetider har stor betydelse för den enskilde.
Den som invandrat till Sverige vill bygga upp sin tillvaro i
vårt land och får inte drabbas av det vakuum som en osäker
väntan på utbildning innebär.

Det har också stor samhällsekonomisk betydelse att
invandraren snabbt kan komma i gång med
svenskundervisningen. Under väntetiden är flertalet
invandrare beroende av socialbidrag. Ett halvårs väntan på
sfi-utbildning betyder i normalfallet motsvarande ökning av
behovet av socialbidrag för honom/henne och deras
familjer.

Vi föreslår med hänvisning till ovanstående att
väntetiden för sfi inte får överstiga tre månader efter
kommunplacering.

Invandrare som kommer till vårt land genom anknytning
till svenskar eller i Sverige bosatta invandrare omfattas inte
av det kommunala mottagandet. Det är angeläget att dessa
efter folkbokföring i kommunen genom uppsökande
åtgärder erbjuds sfi.

En flexibel organisation

Vi är positiva till regeringens förslag om att sfi också i
fortsättningen skall ha ett eget regelsystem och
understryker vikten av att utbildningen anpassas till varje
enskild invandrares behov. Organisationen måste
underordnas behoven och inte tvärtom. Ett exempel på
detta är att t.ex. sommaruppehållet för
invandrarundervisning, som etablerats vid kommunal
vuxenutbildning i flera kommuner, inte kan accepteras.

Invandrargruppen är mycket heterogen. Här finns
många invandrare med mycket gedigen utbildning från
hemlandet och goda förutsättningar för att snabbt
tillgodogöra sig svenska språket. Här finns också
lågutbildade flyktingar ovana vid studier och ofta i en ålder
när utbildning sällan eller aldrig erbjuds i hemlandet.
Många invandrarkvinnor möter en helt ny kultur med en för
dem annorlunda kvinnoroll. Bland flyktingarna finns också
människor med tortyrskador och grymma krigsupplevelser.

Den heterogena sammansättningen av
invandrargrupperna kräver en mycket flexibel organisation
av svenskundervisningen, där varje individs förutsättningar
bildar utgångspunkt för svenskstudierna. Kommunernas
introduktionsprogram för flyktingarna måste därför
innefatta god diagnostisering av varje enskild invandrares
behov av svenskundervisning och formerna för denna.

Vi förutsätter att kursplanen utformas utifrån de krav på
individualisering som ovan redovisats.

Vi är också positiva till att kommunerna skall ha
möjlighet att genom entreprenadförfarande pröva olika
former för svenskundervisning. Kraven på kvalitet i
undervisningen måste sättas hårt. Vi vill därvid särskilt
framhålla möjligheterna till flexibilitet och anknytning till
arbets- och samhällsliv som bl.a. studieförbund och
folkhögskolor erbjuder. Med hänsyn till målgruppens
heterogena sammansättning är det nödvändigt att de
pedagogiska metoderna fortlöpande utvecklas.

Vad ovan anförts om flexibilitet i utformningen av
undervisningen och entreprenadprövning bör ges
regeringen till känna.

Studieavbrott

Vi känner viss oro över propositionens förslag om att
''Den som...frivilligt avbrutit utbildningen skall på nytt
beredas sådan utbildning om särskilda skäl talar för detta.''

Enligt vår uppfattning bör i stället 13 kap. 11 § tredje
stycket skollagen ges följande lydelse: ''Den som...utan
giltig orsak avbrutit utbildningen skall på nytt beredas sådan
utbildning, om särskilda skäl talar för detta.''

Det är en rättssäkerhetsfråga för den som på förhand
kan redovisa giltigt skäl att också få garantier om att senare
kunna återuppta studierna. Det är allvarligt om regeln kan
medföra att en invandrare inte vågar acceptera ett
erbjudande om arbete för att inte riskera sin rätt till sfi.

Andra giltiga orsaker till studieavbrott kan vara
sjukdom, barnafödande eller svåra familjeförhållanden.

Vi föreslår att 13 kap. 11 § tredje stycket omformas i
enlighet med det förslag som framförts ovan.

Prov och utvärdering

Vi ställer oss bakom förslaget om att centralt fastställda
kursprov för svenskundervisning för invandrare bör finnas.
I detta sammanhang vill vi understryka vikten av att dessa
präglas av helhetssyn och ger människor från olika kulturer
likvärdiga möjligheter. Ett alltför formaliserat provsystem
utformat utifrån svenska kriterier kan ge en missvisande
bild av svenskkunskaperna hos invandrare från andra
kulturer.

Studerande, som inte uppnått betyget Godkänd vid
slutförd sfi-utbildning skall ha möjlighet att senare genomgå
prov och erhålla betyg i ämnet. Samma rättighet bör ges
invandrare som på annat sätt erhållit erforderliga
kunskaper i svenska språket.

Vi föreslår att lagtexten utformas så att möjligheterna till
omprövning av betyg tillgodoses.

Svenskstudier en uppgift på heltid

Behovet av svenskkunskaper för att normalt kunna
efterfråga jobb på den svenska arbetsmarknaden liksom för
mer yrkesinriktad utbildning betyder att flertalet
invandrare börjar sin tid i Sverige med sfi-studier. Det är
därför naturligt att se svenskstudierna som ett alternativ till
heltidsarbete under den första tiden i vårt land. Vi
förutsätter därför att sfi utformas så att den i praktiken
motsvarar studier på helfart.

Det är inte acceptabelt att studietiden begränsas till 10--
12 timmar per vecka för invandrare med goda
förutsättningar för teoretiska studier. Här bör Skolverket ta
fram rekommendationer för veckostudietid som
tillsammans med självstudier och hemuppgifter motsvarar
studier på helfart. Erfarenheterna från flera kommuner
visar också att studieresultaten förbättras för många
invandrare om de kan förenas med någon form av
yrkespraktik och vardaglig övning i svenska språket.

Här som vid utformningen av kursplanerna krävs
flexibilitet och hänsyn till varje invandrares sociala
situation. För t.ex. småbarnsföräldrar bör möjligheter till
deltidsstudier erbjudas och för äldre invandrare med
mycket liten studievana kan initialt former som mer
praktiskt inriktade studiecirklar med möjlighet till
språkträning vara ett alternativ.

Särskild uppmärksamhet bör riktas mot
invandrarkvinnornas situation och deras möjligheter att på
likvärdiga villkor med männen få sina behov av
svenskundervisning tillgodosedda.

Vi anser det också angeläget att de invandrare som går
direkt in i förvärvsarbete eller är föräldralediga erbjuds
möjlighet till svenskundervisning genom kvällsundervisning
på sätt som skedde i samband med den tidigare
arbetskraftsinvandringen.

Vad ovan anförts om att sfi i normalfallet skall utformas
som undervisning på heltid samt möjligheterna till deltids-
och kvällsstudier för vissa invandrargrupper bör ges
regeringen till känna.

Schablonersättning

Den 1 juli 1991 infördes ett nytt ersättningssystem för
kommunernas flyktingmottagning. Varje kommun skall -- i
samråd med flyktingen -- upprätta en introduktionsplan
som bland annat rör bosättning, svenskundervisning,
samhälls-, studie- och arbetslivsorientering, arbete samt
rehabilitering. Syftet med introduktionsplanen är att ge
varje flykting de nödvändiga förutsättningarna för att
kunna leva och verka självständigt i det svenska samhället.

Kommunerna erhåller ett engångsbelopp i form av
schablonbidrag från staten som ersättning för sina
kostnader för introduktion av varje enskild flykting.
Ersättning skall bland annat täcka kostnaderna för bostad,
uppehälle och svenskundervisning. Kommunerna har det
fulla ansvaret för hur ersättningen utnyttjas.

Svenska för invandrare är ett erbjudande från samhället
och inget tvång för den enskilde. Den som har möjlighet att
direkt komma in på arbetsmarknaden eller på andra sätt vill
skaffa sig nödvändiga svenskkunskaper har möjlighet till
det. Den absolut övervägande majoriteten av de människor,
som kommer som flyktingar till vårt land, har dock behov
av en gedigen grund i svenska språket för att få tillgång till
den svenska arbetsmarknaden och till utbildning inom olika
områden.

Riksdagen beslöt den 17 mars 1994 (1993/94:SfU11
Mottagande av asylsökande) att dagersättningen skall
kunna sättas ned för den som utan giltigt skäl vägrar delta i
organiserad verksamhet. Någon motsvarande möjlighet till
nedsättning finns generellt inte i samband med sfi.

Som grundförutsättning för rätten till socialbidrag gäller
att den enskilde själv aktivt söker arbete. För många
invandrare är det inte möjligt innan han eller hon passerat
den tröskel som svenskundervisningen innebär.

Risken är därför stor att den lilla grupp invandare som
inte tar emot erbjudandet om svenskundervisning hamnar i
ett Moment 22 som innebär att de genom sina bristfälliga
svenskkunskaper inte kan söka sig ut på arbetsmarknaden
och därmed hamnar i ett långsiktigt socialbidragsberoende.
Det är destruktivt både för den enskilde och för
samhällsekonomin.

Vi anser därför att det är angeläget att den Invandrar-
och flyktingpolitiska kommittén prövar förutsättningarna
för att ersätta socialbidrag vid sfi-studier med någon form
av utbildningsbidrag eller introduktionsersättning inom de
samhällsekonomiska ramar som nuvarande
schablonersättning ger. Rättssäkerhetsaspekter måste
tillmätas stor tyngd vid utformningen av ett nytt system.

Svenskundervisning för tidigare anlända invandrare

Som ovan nämnts ställde arbetsmarknaden bara för ett
par årtionden sedan mindre krav på svenskkunskaper än
dagens arbetsmarknad. Det finns därför många nu
långtidsarbetslösa invandrare som har behov av
kompletterande svenskundervisning.

Samma behov finns hos flyktingar som tidigare avbrutit
sin undervisning -- delvis beroende på de initiala problem
som hängt samman med sfi-undervisningen i många
kommuner.

Dessa gruppers behov av kompletterande
svenskundervisning måste tas på stort allvar, varför vi
föreslår att den Invandrar- och flyktingpolitiska kommittén
också bör analysera tidigare anlända invandrares behov av
svenskundervisning och formerna för att tillgodose detta.

Detta bör ges regeringen till känna.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att svenskundervisning för
invandrare (sfi) blir föremål för en mer djupgående analys
i Invandrar- och flyktingpolitiska kommittén,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av ett särskilt
utvecklingscentrum för undervisning i svenska för
invandrare,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad motionen anförts om att undervisningen i sfi bör
komma i gång så snabbt som möjligt och att väntetiden inte
får överstiga tre månader,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om flexibel organisation,
entreprenadprövning och pedagogisk utveckling,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av att ändra 13 kap. 11
§ tredje stycket i skollagen i enlighet med det förslag som
anförs i motionen,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om prov, utvärdering och betyg,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om antalet undervisningstimmar per
vecka i sfi och möjligheterna till deltids- och
kvällstidsstudier,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Invandrar- och
flyktingpolitiska kommittén prövar förutsättningarna för att
ersätta socialbidrag vid sfi-studier med någon form av
utbildningsbidrag eller introduktionsersättning inom de
samhällsekonomiska ramar som nuvarande
schablonersättning ger,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Invandrar- och
flyktingpolitiska kommittén studerar de tidigare anlända
invandrarnas behov av svenskundervisning och formerna
för att tillgodose detta.

Stockholm den 23 mars 1994

Lena Hjelm-Wallén (s)

Bengt Silfverstrand (s)

Berit Löfstedt (s)

Eva Johansson (s)

Jan Björkman (s)

Inger Lundberg (s)

Krister Örnfjäder (s)

Lena Öhrsvik (s)

Inger Hestvik (s)

Anders Nilsson (s)

Margareta Israelsson (s)

Ewa Hedkvist Petersen (s)

Ingegerd Sahlström (s)

Ulrica Messing (s)

Kristina Persson (s)