med anledning av prop. 1993/94:140 Bygder och regioner i utveckling

Motion 1993/94:A65 av Ulla Pettersson och Bengt Kronblad (s)

Regionalpolitik på Gotland

Gotlands län har en näringslivssituation som skiljer sig
från de flesta andra svenska län. Av den förvärvsarbetande
befolkningen återfinns mer än hälften inom områdena
offentlig förvaltning m.m. samt jord- och skogsbruk. En
väsentligt mindre del än i riket i övrigt sysselsätts inom
industrin. Detta medför bland annat att den
sysselsättningsuppgång som påbörjats inom exportindustrin
märks mycket litet på Gotland. Byggsysselsättningen är
sedan flera år låg, och andelen ungdomar utanför den
reguljära arbetsmarknaden är bland de högsta i Europa.
Gotland hör till de län där ett flyttningsunderskott beräknas
uppstå enligt Länsstyrelsens prognoser.

Den stora andelen sysselsatta inom jordbruket och den
offentliga sektorn, båda i ett skede av stora omvandlingar,
gör framtidsprognosen osäker. Industrin är till ungefär en
tredjedel baserad på lantbruksråvaror. De anläggningar
som finns inom denna sektor är moderna och rationella men
kräver en råvarutillgång av ungefär nuvarande omfattning.

Arbetsmarknad

Sysselsättningsläget har försämrats avsevärt sedan slutet
av 1980-talet. Endast en kreativ och framgångsrik
arbetsmarknadsinsats har hållit den öppna arbetslösheten
under riksgenomsnittet. Den totala andelen sysselsatta
utanför den reguljära arbetsmarknaden har dock fortsatt att
ligga på en mycket hög nivå.

Enligt Länsarbetsnämndens beräkningar kan 1 000--1
500 arbetstillfällen komma att försvinna från ön under de
närmaste 3--4 åren. För att detta inte skall bli verklighet
krävs satsningar inom en snar framtid. Gotland riskerar
annars att bli ett utflyttningslän där kompetens och
arbetskraft försvinner.

Den inledningsvis beskrivna näringslivssituationen,
närheten till Stockholmsområdet, som kan förväntas leda
till en konjunkturorsakad uppgång av antalet
arbetstillfällen, samt den mycket höga
ungdomsarbetslösheten gör risken för en förlorad
ungdomsgeneration större än för andra landsdelar.

Utbildning

Utbildningsnivån är lägre än för riksgenomsnittet och
antalet övergångar till eftergymnasial utbildning lågt. Det
senare en faktor som återspeglar den tidigare bristen på
högskoleutbildning. En begränsad men välfungerande
högskoleutbildning erbjuds i dag i Visby. Det är av stor vikt
att Gotland inte glöms bort när medel till forskning skall
fördelas till de små och medelstora högskolorna. Viktiga
projekt inom t.ex. miljöforskning och kulturvård kan få en
naturlig anknytning till ön liksom självfallet arkeologi. Ett
baltiskt arbetsmiljöinstitut på Gotland hör till de förslag av
fortsatt aktualitet som vi tidigare lagt fram.

I många avseenden är länet för litet för att kunna bära
den service som behövs för att gotlänningarna skall leva ett
liv som är likvärdigt med övriga svenskars. Det är såväl
länets som kommunens strävan att genom utökat
invånarantal bredda basen för denna service.

Låg BNP

Redan av SCB:s första beräkningar av länsvisa
nationalräkenskaper 1992 framgick att Gotlands län har
lägsta BNP per capita i Sverige. För den som är förtrogen
med det gotländska näringslivets struktur,
inkomstförhållanden m.m. framstår inte detta som
förvånande. Det är naturligtvis ett begränsat sätt att se på
länens ekonomiska ställning men är likafullt ett faktum att
Gotland har den lägsta medelinkomsten i landet och en
näringslivsstruktur som kan beskrivas som traditionell.
Inför framtiden behövs kreativitet och satsningar. Till
största delen måste detta bli en fråga för befolkningen i
länet. Visst stöd måste dock av regionalpolitiska skäl utgå
från staten. Detta kan ske genom att Gotland inplaceras i
stödområde eller på annat sätt tillförsäkras särskilda
insatser med hänsyn till näringslivsstruktur och läge.

Trafik

Flygtrafiken har blivit ett allt större orosmoment för
gotlänningarna. Glesare flygförbindelser kombinerat med
höga kostnader har gjort situationen svår för många företag
som är beroende av att den geografiska närheten till framför
allt Stockholmsområdet också kan utnyttjas i praktiken.
Den pågående utredningen om färjetrafiken mellan
Gotland och övriga landet har begärt tilläggsdirektiv för att
få se över även flygtrafiken. Det är av största vikt att
utredningens resultat får genomslag framför allt beträffande
vägprisprincipen.

Kultur

I propositionen talas om kulturen som ett av de
politikområden som har betydelse för regionalpolitiken och
dess resultat. Detta är en inställning som vi delar. Det
författar- och översättarhus som redan är i full verksamhet
i Visby har banat vägen och bör nu följas upp med liknande
institutioner för andra kulturslag.

De påbörjade och planerade filmutbildningarna utgör
tillsammans med den svensk-baltiska filmfestival, som
redan hållits i två år, en god grund för att göra Gotland till
ett filmcentrum i Östersjön. Planer på ett konstcentrum
följer bland annat upp de uppmärksammade utställningarna
från sommaren 1993. Musik-, dans- och teatercentrum finns
det också förusättningar för att utveckla.

Östersjösamarbetet

Det svenska samarbetet på statlig nivå med länderna
kring Östersjön och i Östeuropa har länge varit svårt att få
grepp om. Gemensamma planer liksom redovisningar av
vad som hittills gjorts har till stor del saknats, framför allt
på miljöområdet. Den Östersjövision som omtalas i
propositionen har fortfarande mycket vaga konturer och ett
samlat och konkret handlingsprogram hade varit att
föredra. Då regeringen ändå valt denna väg och arbetet
dock tycks närma sig en mer konstruktiv form bör Gotlands
roll i sammanhanget vara självklar. Redan i dag finns goda
kontakter upparbetade med länderna runt Östersjön.
Regeringen bör uppmärksamma detta liksom det genuina
intresse för Östersjöns gränsländer som finns på Gotland.

Den offentliga sektorn

Inte minst för ett län av Gotlands karaktär är den
offentliga sektorns betydelse för en fungerande
regionalpolitik mycket stor. Särskilt som stor arbetsplats
och förutsättning för förvärvsarbete för kvinnor har sektorn
i detta sammanhang sin betydelse. Det är anmärkningsvärt
att propositionen, som lägger stor vikt vid den kvinnliga
sysselsättningen, inte tar upp detta på ett bättre sätt. Eget
företagande kan ju endast till en mindre del ersätta denna
arbetsmarknad där kvinnorna utgör 70 procent av
arbetstagarna. Den offentliga sektorns roll i gles- och
landsbygden bör analyseras och beaktas inom det fortsatta
regionalpolitiska arbetet.

Regionalpolitiska åtgärder för Gotland

Regeringen bör i fortsättningen beakta Gotlands
speciella situation ur regionalpolitisk synvinkel, ett arbete
som inte gjorts sedan den stora Avstamp Gotland-
utredningen 1985. Arbetet bör resultera i en rad
åtgärdsförslag. Lämpliga åtgärder för att förbättra Gotlands
framtida situation är bland andra:Gotland som
stödområde eller andra lämpliga särbestämmelser av
liknande karaktär vägprisprincip inom taxesättningen på
Gotlandsfärjorna tilläggsdirektiv till den statliga
trafikutredningen innebärande att även flygets betydelse
beaktas ny kriminalvårdsanstalt på Gotland bro till
Fårö svensk-baltiskt arbetsmiljöcentrum på Gotland
ett särskilt årligt anslag till den kontinuerliga vården av
Visby ringmur och medeltida byggnader Gotlands
förutsättningar utnyttjas och dess roll utvidgas i det fortsatta
arbetet med en Östersjövision utvidgning av Östersjöns
författar- och översättarcentrum med konst-, film- samt
eventuellt musik- och danscentrum analys av den
offentliga sektorns roll i regionalpolitiken

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om regionalpolitiska satsningar på
Gotland.

Stockholm den 13 april 1994

Ulla Pettersson (s)

Bengt Kronblad (s)