med anledning av prop. 1993/94:177 Utbildning och forskning. Kvalitet och konkurrenskraft

Motion 1993/94:Ub60 av Isa Halvarsson (fp)

Översyn av vuxenutbildningen

Regeringen föreslår i proposition 1993/94:177
Utbildning och forskning att en utredare snarast tillsätts
''med uppgift att skyndsamt utarbeta detaljerna för en
struktur och organisation för att möta arbetsmarknadens
behov av kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning'' etc.

Detta är ett bra förslag. Vi anser dock att utredningen
skall få ett vidgat uppdrag och se över den svenska
vuxenutbildningen ur ett bredare perspektiv.

I stort sett är alla idag eniga om att det i framtiden
kommer att krävas en ökad kompetensutveckling av den
vuxna befolkningen i vårt land. Detta för att bland annat
klara ny teknik, nya arbetsuppgifter och arbetslivets
internationalisering. Många människor kommer att behöva
byta yrke en eller flera gånger i livet. De behöver då kunna
komplettera sina kunskaper eller skaffa sig en helt ny
yrkesutbildning.

För många kvinnor är vuxenutbildningen genom
komvux chansen i livet att öka sitt självförtroende i takt
med att kunskaper och färdigheter växer. Många
kvinnodominerade yrkesområden står idag inför stora
förändringar t.ex. inom vården och inom skolan. Detta
kräver utbildningsinsatser för att stärka kvinnors position
på arbetsmarknaden. På samma sätt kräver industrin en
annorlunda, högre och bredare mänsklig kompetens än
tidigare i takt med att datoriseringen och robotiseringen
ökar. För samhället är det av stor vikt att ta tillvara och öka
vuxna kvinnors och mäns erfarenheter, ambitioner,
kunskaper och kompetenser.

Andelen nittonåriga i befolkningen minskar fram till år
2007, vilket innebär att Sverige måste ta bättre tillvara alla
som vill och kan studera vidare. I det perspektivet framstår
det som uppenbart att strukturer och traditioner som
hindrar att svenska kvinnors kapacitet och förmåga tas till
vara och vidareutvecklas nu måste brytas ned och ersättas
med sin motsats. Högskolan har då en central roll eftersom
allmän enighet råder om att antalet högskoleutbildade
personer måste ökas i framtiden. Det är en förutsättning om
Sverige ska hävda sig i en internationell utveckling och
trygga ett ekonomiskt framåtskridande.

Stora förändringar sker också inom högskolan, nya sätt
att finansiera verksamheten, nya kvalitetskrav och större
inflytande från de enskilda studenterna. Framtiden kräver
en större medvetenhet om att den som passerat högskolan
och fått ut en examen inte på något sätt är färdigutbildad
för livet.

Sveriges behov av människor med utbildning inom
teknik/naturvetenskap kommer att växa. För de
gymnasister som kommer fram till att de valt ''fel'' program
finns det s.k. basåret. Det ger kompletterande kunskaper
till dem som gått t.ex. ekonomiskt eller humanistiskt
gymnasieprogram. I dag organiseras basår oftast av
högskolorna själva. Men kanske vore det mera effektivt om
t.ex. komvux hade ansvar för basåret eftersom det ju är en
gymnasial utbildning.

På samma sätt borde det finnas motsvarande basåret för
de ungdomar som valt fel på annat sätt, kanske hoppat av
skolan eller strulat av olika skäl. Folkpartiets idé om en
gymnasiebank borde testas. Den innebär kort att alla
ungdomar garanteras tre år gymnasieutbildning. En del tar
åren direkt efter grundskolan, andra är kanske skoltrötta
och tar ut ett år, andra vill börja arbeta direkt efter
grundskolan men de har rätt till sina gymnasieår senare
under livet.

I Utbildningsdepartementets rapport Ds 1994:35
Agenda 2000 -- Kunskap och kompetens för nästa
århundrade finns bland slutsatserna med en punkt om
vikten av den vuxna befolkningens kompetensutveckling.
Bland annat skriver man att ''vuxna måste tillförsäkras rätt
till kunskapskomplettering i princip motsvarande
gymnasieskolans kärnämnen. Det är nödvändigt för att
höja den generella kompetensnivån.'' Vidare konstateras
att detta kommer att kräva åtskilliga förändringar i viktiga
delar av utbildnings- och forskningssystemen.

För att dagens vuxenutbildning skall kunna möta dessa
förändrade krav och förutsättningar anser vi att det krävs
en större översyn av vuxenutbildningen. Det finns många
frågor som kommer att kräva svar. Vad kommer det att
kosta samhället och vad får man tillbaka när landets
kompetens ökar? Hur skall vuxenutbildningen
dimensioneras, vilken inriktning skall den ha och hur skall
den organiseras? Kan komvux ansvar vidgas? Hur kan
informationsteknologin sättas i vidareutbildningens tjänst
på ett systematiskt sätt och vilka internationella
erfarenheter finns av vidareutbildning som Sverige kan dra
nytta av?

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en större översyn av
vuxenutbildningen.

Stockholm den 18 april 1994

Isa Halvarsson (fp)