med anledning av prop. 1993/94:198 Lag om genetiskt modifierade organismer
Motion 1993/94:Jo60 av Annika Åhnberg (-)
Ärendet är avslutat
- Motionskategori
- -
- Motionsgrund
- Proposition 1993/94:198
- Tilldelat
- Jordbruksutskottet
Händelser
- Inlämning
- 1994-04-18
- Bordläggning
- 1994-04-19
- Hänvisning
- 1994-04-20
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Åtgärder för en säker utveckling av biotekniken
Det är inte kända negativa effekter från användandet av avancerad bioteknik, som är anledningen till att samhället sätter ramar för verksamheten. Det är osäkerheten om framför allt de långsiktiga konsekvenserna av att människan i växande omfattning medvetet förändrar genomet hos växt- och djurarter, som är grund för regleringen av dessa tekniker.
Tveksamheten rör många olika aspekter, bland andra etiska och miljöskyddsliga. Detta försök till samhällelig tillämpning av försiktighetsprincipen är unikt och inte okontroversiellt. I alla länder där forskning och utveckling av avancerad bioteknik äger rum är debatten intensiv.
Positiva till utvecklingen och följaktligen mer negativa till restriktioner för densamma är ofta forskare inom aktuella områden, företag med produkter eller verksamhet på dessa områden och människor i behov av den hjälp som kan bli resultatet av utvecklingen. De som är negativa till den avancerade biotekniken och därför positiva till starka samhälleliga restriktioner eller rent av förbud finner man ofta i miljöorganisationer och organisationer med starkt engagemang för etiska och moraliska frågeställningar.
Mellan dessa båda ståndpunkter -- krav på stor frihet för utvecklingen å ena sidan och krav på starka restriktioner å den andra -- finns ett brett fält av mindre bestämda uppfattningar. På den politiska nivån har villrådighet lett till beslutsvånda och passivitet. I USA och inom EU har man dock sedan ett antal år tillbaka reglerat hanteringen. Debatten har inte därmed upphört utan är fortsatt livlig.
Modern bioteknik har redan stor betydelse på många områden, till exempel inom medicin och sjukvård, och förväntas få en mycket stor betydelse på områden där utvecklingen ännu bara börjat, till exempel växtförädling, husdjursavel och miljöskydd. Det är därför hög tid att vi också i Sverige tar ställning till hur samhället ska ta sin del av ansvaret för utvecklingen på detta område.
Olika alternativa vägar har diskuterats. Sverige har genom EES-avtalet förbundit sig att implementera två direktiv som rör hantering av genetiskt modifierade organismer. De är direktivet om innesluten användning av genetiskt modifierade organismer, 90/219/EEG och direktivet om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön, 90/220/EEG. Eftersom direktiv skall införlivas på ett sätt som är förenligt med varje lands lagstiftning, så är det en inhemsk uppgift att forma det lagverk, som skall reglera biotekniken. Regelverket måste dock garantera att direktiven till sina innehåll är införlivade. Det förslag som regeringen nu lämnar till riksdagen uppfyller inte detta krav.
Regeringen har valt att följa Miljöskyddskommitténs och reservanternas i Genteknikberedningen förslag att samla reglerna i en övergripande lag om genetiskt modifierade organismer. Jag delar den uppfattningen. Jag delar också uppfattningen att sektorsmyndigheterna likväl bör ha ansvaret för kontroll av verksamheterna. Med tanke på att användandet av moderna biotekniker spänner över ett så vitt fält är det inte möjligt att hos en myndighet samla kompetens och resurser för att täcka dessa områden. Det är heller inte lämpligt med tanke på det dubbelarbete och de eventuella krockar mellan olika myndigheter med ansvar för samma verksamhetsområden, som skulle uppstå.
Det är bra att regeringen, i enlighet med utredningsförslagen, föreslår inrättandet av en gentekniknämnd.
Enligt I 8 § i den föreslagna lagen skall regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om tillstånd eller anmälan vad gäller innesluten användning, om det behövs från hälso- eller miljöskyddssynpunkt. Detta är enligt min mening inte en godtagbar implementering av det aktuella EU-direktivet och inte en tillräcklig restriktion på verksamheterna i fråga. Jag anser att innesluten användning i princip bör regleras på samma sätt som avsiktligt frisläppande regleras i 6 §. Det bör finnas ett generellt tillståndskrav, men med möjlighet för regering och myndigheter att undanta verksamheter. Skillnaden mellan de båda attityderna är avsevärd. Om avsikten med lagstiftningen är att hävda försiktighetsprincipen särskilt vad gäller nya tillämpningar så är självklart ett generellt tillståndskrav att föredra. Endast detta tillvägagångssätt garanterar att myndigheter ges insyn och möjlighet att reagera i förväg.
Det omvända förhållandet, en generell tillåtlighet med möjlighet till undantag, lägger hela ansvaret på myndigheten, som först i efterhand kan reagera på något som redan hänt. Därigenom faller också bevisbördan på myndigheten. Lagstiftningen blir ett tomt skal, försiktigheten blir en illussion. I fallet med tillståndskrav är det användaren som har att redovisa uppgifter, analyser och annat underlag inför den tilltänkta hanteringen.
Riksdagen bör därför besluta om ändrad lydelse för 8 § i den föreslagna lagen om genetiskt modifierade organismer i enlighet med följande:
8 § En innesluten användning av genetiskt modifierade organismer får ske endast efter tillstånd enligt denna lag.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från tillståndskravet.
Det finns redan, i stor mängd, inneslutna användningar av genetiskt modifierade organismer. Avsikten med lagen bör givetvis inte vara att sådana sedan länge etablerade användningar skall omfattas av tillståndskrav. Regering och myndigheter bör därför före ikraftträdandet ha klargjort vilka användningar som kan undantas från tillståndskravet.
Därav följer att datum för ikraftträdande även för 8 § bör vara 1 januari 1995.
Riksdagen bör besluta att även 8 § träder i kraft den 1 januari 1995.
Lagförslagets 7 § bör göras tillämplig även på tillstånd enligt 8 §. Detta markeras lämpligen genom att nuvarande 8 § och 7 § byter plats.
Riksdagen bör besluta att lagförslagets 7 § blir 8 § och att lagförslagets 8 § blir 7 §.
Regeringen tar i propositionen inte upp några förslag rörande användandet av genteknik på människor. Man hänvisar till riksdagsbeslutet våren 1991 då två lagar rörande detta användningsområde antogs: lagen 1991:114 om användning av viss genteknik vid allmänna hälsoundersökningar och lagen 1991:115 om åtgärder i forsknings- eller behandlingssyfte med befruktade ägg från människa.
Vid sin behandling av dessa båda lagförslag gjorde dock riksdagen ett tillkännagivande. Riksdagen begärde att regeringen skulle återkomma med förslag om hur oetiska krav till exempel från arbetsgivare eller försäkringsbolag, på tillgång till genetiska data skall kunna hindras. I sitt betänkande -- och riksdagen beslöt i enlighet med betänkandet -- skrev socialutskottet:
Om inte någon annan teknisk lösning är möjlig, bör man i stället överväga att straffbelägga förfaranden som innebär att exempelvis arbetsgivare eller försäkringsbolag avkräver någon undersökningsresultat från genetiska undersökningar som villkor för anställning respektive rätt att teckna försäkring. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om hur oetiska krav på tillgång till genetiska data skall kunna hindras.
Det är anmärkningsvärt att regeringen inte hörsammat denna begäran från riksdagen. De farhågor som kom till uttryck i riksdagens beslut har ännu större giltighet i dag. Det brådskar med åtgärder för att skydda den enskildes integritet. Riksdagen bör därför med skärpa upprepa sin begäran om förslag till åtgärder mot oetiska krav på tillgång till genetiska data.
Riksdagen bör som sin mening ge regeringen detta till känna.
Vad den avancerade biotekniken och dess tillämpningar kommer att föra med sig för framtiden vet vi inte, att den kommer att föra betydelsefulla och omfattande förändringar med sig är dock ställt utom allt tvivel. Vi kan inte, med aldrig så omfattande studier, förutsäga dessa, men kunskaperna om de revolutionerande nya teknikerna kan dock fördjupas och göras tillgängliga för betydligt fler. Därigenom kan också obefogad oro och rädsla mötas. Vi har varken råd att avstå från dessa nya redskap eller råd att använda dem utan tillräckliga kunskaper.
Kunskaperna är viktiga för många olika kategorier av människor. Särskilt angeläget är att de som skall besluta om ramarna för dessa verksamheter ges god tillgång till kunskap. Angeläget är också att lärare på alla nivåer ges möjlighet till kompletterande utbildning på dessa områden. Det bör därför vara en angelägen och akut uppgift för den nya Gentekniknämnden att lägga upp utbildningsprogram på olika nivåer för olika grupper i samhället.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen med ändring av lagförslaget i proposition 1993/94:198 beslutar anta den lydelse av 8 § som i motionen anförts,
2. att riksdagen beslutar att lagen träder i kraft i fråga om 5, 6 och 8 §§ den 1 januari 1995 och i övrigt den 1 juli 1994,
3. att riksdagen beslutar att 7 och 8 §§ byter plats i enlighet med vad som i motionen anförts,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av åtgärder mot oetiska krav på tillgång till genetiska data,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av utbildningsinsatser.
Stockholm den 18 april 1994 Annika Åhnberg (-)
Yrkanden (10)
- 1att riksdagen med ändring av lagförslaget i proposition 1993/94:198 beslutar anta den lydelse av 8 § som i motionen anförts
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 1att riksdagen med ändring av lagförslaget i proposition 1993/94:198 beslutar anta den lydelse av 8 § som i motionen anförts
- Behandlas i
- 2att riksdagen beslutar att lagen träder i kraft i fråga om 5, 6 och 8 §§ den 1 januari 1995 och i övrigt den 1 juli 1994
- Behandlas i
- 2att riksdagen beslutar att lagen träder i kraft i fråga om 5, 6 och 8 §§ den 1 januari 1995 och i övrigt den 1 juli 1994
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 3att riksdagen beslutar att 7 och 8 §§ byter plats i enlighet med vad som i motionen anförts
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 3att riksdagen beslutar att 7 och 8 §§ byter plats i enlighet med vad som i motionen anförts
- Behandlas i
- 4att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av åtgärder mot oetiska krav på tillgång till genetiska data
- Behandlas i
- 4att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av åtgärder mot oetiska krav på tillgång till genetiska data
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 5att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av utbildningsinsatser.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 5att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av utbildningsinsatser.
- Behandlas i
Intressenter
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.