med anledning av prop. 1993/94:214 En ny organisation för lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet m.m.
Motion 1993/94:Bo36 av Lisbeth Staaf-Igelström (s)
Ärendet är avslutat
- Motionskategori
- -
- Motionsgrund
- Proposition 1993/94:214
- Tilldelat
- Bostadsutskottet
Händelser
- Inlämning
- 1994-04-19
- Bordläggning
- 1994-04-20
- Hänvisning
- 1994-04-21
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
I proposition 1993/94:214 föreslås en ny organisation för lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet m.m. Propositionen är av principiell natur och innehåller flera oklarheter och tveksamheter. Frågor som finansiering och författningsregler behandlas ej, utan arbetet med dessa frågor pågår i utredningens andra etapp. Icke desto mindre föreslås i propositionen väsentliga förändringar utan att man vet något om konsekvenserna. Detta föreslås trots den splittrade bilden, som ges i remissvaren, där framförallt från Svenska Kommunförbundet och kommunalt håll påtalats bl.a. de stora bristerna i utredningsdirektiven. Brister som bundit utredningsmannen och omöjliggjort en friare och grundligare prövning av hela frågekomplexet.
Fastighetsbildningens huvudmannaskap och närmare organisation ska enligt propositionen bli föremål för ytterligare beredning. Propositionen gör, trots de grundläggande bristerna i föregående utredning, anspråk på att kunna lägga fast de principer och riktlinjer, som bör gälla i huvudmannaskapsfrågan, inte bara på kort sikt utan även på lång sikt.
Propositionens riktlinjer för beredning av huvudmannaskapsfrågan innehåller alltför vaga kriterier.
Propositionen utgår ifrån att det föreligger problem med rättssäkerheten vid fastighetsbildningen under kommunalt huvudmannaskap, främst i de fall där kommunen är sakägare. Detta påstående fanns också i utredningsdirektiven, men har icke på något sätt kunnat verifieras av utredningen.
Fakta är att endast 0,5 % av antalet förrättningar överklagas. Utredningen har, beträffande kommunalt anställda förrättningslantmätare, inte kunnat finna och verifiera ett enda fall av partiskhet eller jäv.
Fastighetsbildningslagens regler om gode män i 4 kap 1-- 4 §§ och jävsreglerna för förrättningsmän i 4 kap 5--6 §§ fastighetsbildningslagen gäller självklart även kommunala förrättningslantmätare och tillämpas strikt av dessa. Dessa regler tillgodoser enskildas behov av rättssäkerhet. Utredningen har inte kunnat motbevisa detta.
I riktlinjerna för den fortsatta beredningen anges inte klart att delad fastighetsbildning (dvs. både kommunal och statlig fastighetsbildningsmyndighet i samma kommun) inte skall förekomma.
Vidare anges i riktlinjerna att arbetsunderlaget måste vara tillräckligt stort för att upprätthålla en effektiv förrättningsverksamhet. Tvärs emot bl.a. Svenska Kommunförbundets förslag anges också i riktlinjerna, att kommuner inte skall kunna utöva fastighetsbildning i samverkan.
Dessa tre punkter i riktlinjer kommer att leda till ett utökat statligt monopol inom fastighetsbildningsområdet. Eftersom samtidigt hela fastighetsbildningsprocessen skall anses som myndighetsutövning, behöver den statliga myndigheten inte lämna ifrån sig någon del av förberedelser och mätning, eftersom myndigheten själv avgör detta.
Situationen för de 41 kommuner och dess invånare, som i dag har fastighetsbildningsmyndighet, kommer därmed att försämras.
Aspekter som samlad effektiv service till medborgarna -- kundperspektivet -- saknas liksom hänsynstagande till den kommunala självstyrelsen.
Myndighetsutövning i kommunal regi förekommer i andra områden, åtskild från markägarintresset under demokratisk kontroll och utan ifrågasättande.
Riktlinjerna för den fortsatta beredningen bör vara öppna och skapa möjlighet att pröva följande frågor: Endast en fastighetsbildningsmyndighet skall verka inom varje kommun. Denna skall kunna vara kommunal eller statlig.Kommunerna bestämmer om de önskar inrätta kommunal fastighetsbildningsmyndighet.Kommunerna skall ges valfrihet att samverka om fastighetsbildningen.
Om man efter en förutsättningslös prövning ändå skulle komma fram till att staten skall vara huvudman för fastighetsbildning, kan skadeverkningarna för kommunerna minskas högst betydligt, om den statliga myndigheten förordnar kommunala förrättningsmän och delegerar ansvar för fastighetsbildning och mätning till de kommuner som så önskar.
I detta fall är det viktigt att kommunerna avgör om man vill ta ansvar för kommunal fastighetsbildning och mätning, så att dessa ständigt återkommande motsättningar i organisationsfrågan mellan kommuner och statsmakt (Lantmäteriverket) icke återigen uppstår.
Inga av dessa alternativ medför någon kostnadsökning för kommunerna.
Fastighetsregistrering
Fastighetsregistreringen är ofullständigt belyst. Principen om registrering vid källan är inte tillräckligt tydligt uttalad. Även här saknas finansieringsprinciper.
Registrering bör alltid ske vid källan. Det gäller alla delar av fastighetsregistret, dvs. fastighetsregister, planregister, adressregister och det byggnadsregister, som är under införande.
Inskrivningsverksamhet
Saksambandet är mycket litet mellan fastighetsbildning och inskrivning. 1992 hade endast 1 % av inskrivningsärendena ett samband med nybildade fastigheter.
Det är därför olämpligt att nu förutsätta att inskrivningsverksamheten på sikt skall inordnas i lantmäteriorganisationen. Frågan bör avgöras först då tingsrättsorganisationen som helhet behandlas.
Myndighetsorganisation
Enligt förslag i propositionen skall Centralnämnden för fastighetsdata (CFD) och Lantmäteriverket (LMV) föras samman till en myndighet. Detta bör inte genomföras. Den helt dominerande verksamheten vid CFD har andra avnämare (banker, SCB, kommuner m.fl.) än lantmäteriet.
Från kommunalt håll framhålls att det är betydligt rationellare att samverka med en statlig myndighet som inte samtidigt skall tillgodose sysselsättningen av egen personal på lokal nivå. Utvecklingen av byggnadsregister och eventuellt lägenhetsregister samt tillämpningar i vid mening kommer att utöka kontaktytorna för CFD mot andra kommunala förvaltningar än de lantmäteritekniska.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen av den fortsatta beredningen vad avser fastighetsbildningens huvudmannaskap och organisation,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inskrivningsverksamheten,
3. att riksdagen avslår propositionens förslag om ett sammanförande av Centralnämnden för fastighetsdata med Lantmäteriverket.
Stockholm den 19 april 1994 Lisbeth Staaf-Igelström (s)
Yrkanden (6)
- 1att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen av den fortsatta beredningen vad avser fastighetsbildningens huvudmannaskap och organisation
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- delvis bifall
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 1att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen av den fortsatta beredningen vad avser fastighetsbildningens huvudmannaskap och organisation
- Behandlas i
- 2att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inskrivningsverksamheten
- Behandlas i
- 2att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inskrivningsverksamheten
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 3att riksdagen avslår propositionens förslag om ett sammanförande av Centralnämnden för fastighetsdata med Lantmäteriverket.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 3att riksdagen avslår propositionens förslag om ett sammanförande av Centralnämnden för fastighetsdata med Lantmäteriverket.
- Behandlas i
Intressenter
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.