med anledning av prop. 1993/94:38 Postlag och en förändrad verksamhetsform för Postverket, m.m.

Motion 1993/94:T29 av Tage Påhlsson (c)

I propositionen föreslås bl a en överföring av Postverkets
verksamhet till ett statligt ägt aktiebolag.

Jag tillhör den kategori politiker som är mycket
tveksamma till en förändring av den väl fungerande
versamhetsformen affärsdrivande verk till ett aktiebolag.
Som skäl för denna oro vill jag bl a framföra följande:
Postverkets funktion som kommunikationsföretag i det
allmännas tjänst bör medge inflytande från det allmännas
representanter, d v s politikerna. Detta sker idag -- om än i
starkt begränsad omfattning -- beträffande Postverket, men
torde bli minimalt i ett bolag.Ett aktiebolags främsta mål
är normalt att bedriva affärer med högsta möjliga
ekonomiska vinst. Samma krav gäller i princip för
affärsverksformen, och min uppfattning är att Posten idag
driver en mycket kostnadseffektiv verksamhet. Det finns
således inget som säger att den förändrade
associationsformen i sig medför ökad effektivitet.
Tvärtemot finns mycket som talar för att den totala
administrationen kommer att tvingas öka i omfång i och
med bildandet av ett flertal bolag i den tänkta
Postkoncernen.En klar risk finns för att indelningen av
posten i ett flertal bolag äventyrar helheten och omöjliggör
de synergivinster som kan uppnås när brev, lättgods,
kassaverksamhet etc drivs i samma företag. Detta kan redan
nu noteras i Postverket efter det att man -- som en
förberedelse för den tänkta bolagiseringen -- sedan en tid
har divisionaliserat verksamheten.Det finns enligt min
uppfattning klar risk för att de regionalpolitiska målen inte
kommer att kunna uppfyllas när de olika bolagen skall
''slimma'' sin produktionsapparat för att kunna klara de
företagsekonomiska målen. Detta går givetvis ut över de
glesare befolkade områdena i landet, och man kan befara
en fortsatt -- eller svagt accelererande -- ''förblödning'' i
våra glesbygder.Ett av de främsta skälen till att man från
Postverkets ledning så intensivt förordar bolagsformen är
strävan efter ''konkurrens på lika villkor'', vilket i praktiken
innebär att målet är en försämring av löne- och
pensionsvillkor m m för personalen samt möjligheter att
kunna lyfta moms från utgiftssidan. Vidare vill man
åstadkomma en smidigare tillämpning av gällande
arbetsrättslagar, vilket kan utläsas som möjlighet att lättare
kunna avskeda personal vid övertalighet, när de s k
turordningskretsarna naturligt blir mindre.En förändring
av detta slag är av sådan omfattning att den bör genomföras
i största möjliga endräkt, såväl inom företaget som hos
ägarna, d v s staten. Bl a ovannämnda förhållanden
beträffande personalens villkor har orsakat en
förtroendekris mellan Postverkets ledning och personalen,
framför allt det största fackförbundet. Vidare vet vi att det
i riksdagen finns helt skilda uppfattningar i
bolagiseringsfrågan, med spekulationer om att
propositionen fälls i omröstning.Även om det klart
utsägs idag från såväl regeringshåll som postledning att
avsikten inte är att i förlängningen privatisera Postens
verksamhet, kan ingen idag förutsäga vad som kommer att
hända om ett antal år, när andra politiska och
företagsförhållanden råder. I vart fall finns på kortare sikt
möjligheten/risken att mindre enheter i Postens
verksamhet, som visar dålig lönsamhet eller visar sig vara
t ex artfrämmande, kan avvecklas eller avyttras genom ett
penndrag.Jag efterlyser en analys över de
samhällsekonomiska effekterna av en förändrad
associationsform för Postverket. Det är utan tvekan något
bestickande att lilla Sverige av alla länder skall vara
föregångare bland alla världens länder -- med något
undantag -- när det gäller att bolagisera en allmän nyttighet
som postbefordran.

Det är enligt min uppfattning ytterst viktigt att
riksdagen -- därest riksdagens majoritet beslutar enligt
propositionen -- uppdrar till regeringen att tillse att
bolagiseringen av Postens verksamhet inte medför negativa
konsekvenser för mindre orter och glesbygd i landet, vare
sig på kort eller lång sikt. Vidare bör regeringen eller det
föreslagna tillsynsorganet bevaka att inte
verksamhetsgrenar avvecklas eller avyttras till förfång för
servicen på de små orterna i landet och det småskaliga
näringslivets fortlevnad.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen -- därest riksdagens majoritet beslutar
enligt propositionen -- som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om konsekvenser för
postservicen i landets glesare befolkade delar.

Stockholm den 7 november 1993

Tage Påhlsson (c)