med anledning av prop. 1993/94:50 Fortsatt reformering av företagsbeskattningen

Motion 1993/94:Sk16 av Karin Starrin (c)

Regeringens förslag

Proposition 1993/94:50 innehåller bl a förslag om
räntefördelning vid beskattning av näringsverksamhet,
förslag om expansionsmedel och förslag om avsättning till
periodiseringsfond. Av lagtextförslagen framgår att medel
som avsatts på skogskonton vid uttag inte till någon del kan
räntefördelas, läggas till grund för
periodiseringsfondsavsättning eller sparas i företaget som
expansionsmedel. Förslaget till räntefördelning innebär att
den del av näringsintäkten som svarar mot rimlig avkastning
på i verksamheten insatt kapital skall beskattas som
kapitalinkomst. Räntesatsen är härvid föreslagen till
statslåneräntan ökad med en procentenhet. Regeringen
motiverar sitt förslag med att räntan i och för sig borde vara
densamma som i dag gäller för utdelningstaket för
fåmansföretag. Regeringen anser emellertid att
statsfinansiella skäl förhindrar en högre räntesats. En viss
skillnad är enligt regeringen dessutom motiverad, eftersom
utdelningen beskattas i aktiebolaget med 28 % i jämförelse
med beskattningen av fördelningsräntan som sker i kapital
med 25 %.

Skogskontomedel

Skogskontolagen infördes den 1 juli 1954 (SFS
1954:142). Avsikten med skogskontolagstiftningen är och
har alltid varit att ge möjlighet att fördela beskattningen av
skogsintäkter under flera år. För att uppskov skall medges
vid beskattningen krävs att de medel som det är fråga om
har satts in i bank på ett skogskonto. Beskattning sker sedan
i takt med att medlen tas ut från kontot, dock senast efter
tio år eller för skogsskadekonton tjugo år från ingången av
insättningsåret. Genom systemet med skogskonto kan
skogsbrukare, utan att behöva tänka på skatteeffekter,
inrikta sig på att avverka på det sätt och vid den tid som är
mest lönsam. Tidpunkten styrs därigenom av skogens
gallringsbehov, mognadsgrad och efterfrågan på
skogsprodukterna i fråga. Genom skogskontot kan
skogsbrukaren -- när det är lämpligt -- avverka större poster
och under andra tider underlåta avverkning.

Regeringens förslag innebär att en skogsintäkt som
sparas på skogskonto inte kan räntefördelas i framtiden.

Genom skogskontosystemet har man sedan lång tid
tillbaka lyckats skapa ett system som ger en rimlig möjlighet
att inkomstskattemässigt fördela skogsintäkterna över
tiden. Det är inte rimligt att ett förändrat skattesystem skall
styra skogsavverkningarna. Med regeringens förslag betas
skogsbrukarna möjligheten att mot expansionsmedelsskatt
(28 %) använda skogsintäkterna för investeringar i
skogsbruket. Det kan hävdas att den problembild som jag
tagit upp får en lösning i regeringens förslag genom att
separera fördelningsbelopp.

Ett sådant resonemang måste i sådant fall grundas på
uppfattningen att det inte spelar någon roll för den enskilde
när i tiden en kapitalinkomst uppstår. Det tar inte heller
hänsyn till att större avverkningar, som sker i början av när
det nya skatteproblemet har trätt i kraft, inte kan
räntefördelas genom några separata fördelningsbelopp. Det
finns i dag cirka 8 miljarder kr innestående på skogskonton.
Dessa medel skulle genom regeringens förslag successivt
tvingas fram till full beskattning och ändra karaktär till
privat kapital i stället för att kunna behållas i företagen som
expansionsmedel och användas för nödvändiga och
önskvärda investeringar.

Fördelningsräntan i jämförelse med utdelningstaket för
fåmansaktiebolag

Regeringen föreslår att fördelningsräntan bestäms till
statslåneräntan ökad med en procentenhet.
Utdelningstaket för fåmansaktiebolag föreslås bli
oförändrat statslåneräntan ökad med fem procentenheter.
Regeringen motiverar fördelningsräntans storlek på sid 233
i propositionen där regeringen bl a anför:

I rådande statsfinansiella läge har det emellertid inte
bedömts vara möjligt att sätta räntesatsen så högt som
statslåneräntan plus fem procentenheter. En något för låg
fördelningsränta kompenseras dock till viss del om
utrymmet för kapitalinkomstbehandling ej justeras med
hänsyn till skillnaden mellan bolagsskattesatsen och
skattesatsen för inkomst av kapital.

Regeringens förslag rörande beskattningen av utdelning
från aktiebolag medför att utdelningstaket (statslåneräntan
ökad med fem procentenheter) i fortsättningen bestämmer
storleken på en skattefri utdelning. Fördelningsräntan
bestämmer enligt regeringens förslag storleken på en
inkomst som skall beskattas i kapital.

Jag anser att fördelningsräntan enligt 3 § förslag till Lag
om räntefördelning vid beskattning skall vara
statslåneräntan vid utgången av november året före
beskattningsåret ökad med tre procentenheter.

Därför förutsätter jag att riksdagen ger regeringen i
uppdrag att justera detta.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts angående skogskonton.

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om nivån på låneräntan.

Stockholm den 23 november 1993

Karin Starrin (c)