med anledning av prop. 1993/94:51 Överföring och mottagande av flyktingar från f.d. Jugoslavien m.m.

Motion 1993/94:Sf6 av Birgitta Dahl m.fl. (s)

Regeringen fattade den 21 juni 1993 ett principbeslut
angående asylsökande från Bosnien-Hercegovina. Beslutet
innebär att skyddsbehövande bosnier som sökt asyl i
Sverige efter prövning i de enskilda ärendena kommer att
beviljas permanent uppehållstillstånd i Sverige. Regeringen
beslutade samtidigt att införa visumtvång för medborgare i
Bosnien-Hercegovina.

Det förstnämnda beslutet fick till följd att i ett slag ca
40 000 bosnier skulle komma att beviljas permanent
uppehållstillstånd i Sverige. Enligt de regler som gäller
angående rätten för anhöriga att förena sig med de sina
antas beslutet komma att medföra att ytterligare ett stort
antal bosnier kommer att beviljas permanent
uppehållstillstånd. Enligt regeringens beräkningar kan
antalet personer som till följd av anhöriganknytning kan
göra anspråk på permanent uppehållstillstånd i vårt land
antas uppgå till ytterligare 20 000--30 000 personer. Statens
invandrarverk gör en annan bedömning. Med utgångspunkt
från erfarenheter beträffande andra invandrargrupper
beräknar verket att anhöriginvandringen kan komma att
uppgå till ca 45 000--50 000 personer. Det bör därför
betonas att siffrorna på anhöriginvandringen är mycket
osäkra. Totalt beräknas alltså mellan 60 000 och 90 000
personer få permanent uppehållstillstånd i Sverige.

Det andra beslutet om visumtvång för invånare i
Bosnien-Hercegovina för inresa i Sverige syftade samtidigt
till att minska flyktingströmmen därifrån till Sverige. I
samband med beslutet aviserade regeringen att man avsåg
att återkomma till riksdagen med förslag till en utökning av
flyktingkvoten. I propositionen föreslår regeringen därför
en utvidgning av flyktingkvoten under budgetåret 1993/94
med 6 000 personer. Av dessa skall upp till 5 500 personer
kunna föras över från f.d. Jugoslavien och ca 500 personer
från andra områden i världen som i första hand FN:s
flyktingkommissarie bedömer behöva skydd i tredje land.

För att få kommunerna att ställa sig positiva till ett
utökat åtagande vad beträffar flyktingmottagande föreslår
regeringen att ett särskilt stimulansbidrag på 25 000 kronor
införs. Bidraget avses utbetalas till kommuner som träffar
överenskommelse med Statens invandrarverk om ett
kraftigt ökat flyktingmottagande och till kommuner som
trots ett tidigare stort mottagande utökar detta.

Propositionen innehåller också förslag om medel för en
förstärkning av personal m.m. vid ambassaderna i det forna
Jugoslavien och dess närområden.

Åtgärder för att öka kommunernas flyktingmottagande

Regeringen har genom sina båda beslut i juni månad
kraftigt utökat det antal flyktingar som beviljas permanent
uppehållstillstånd i Sverige.

Vi socialdemokrater anser att Sverige bör ha en generös
inställning till personer som tvingas fly från sitt hemland på
grund av krig eller andra nationella katastrofer. Det är
viktigt att de personer som vi tar emot får möjligheter till
ett normalt liv under den tid -- längre eller kortare -- som de
bor och vistas i vårt land. Vi förordar i första hand vidgade
möjligheter till tillfälliga uppehållstillstånd. Syftet med
sådana tillstånd är att under en begränsad tid ge människor
möjlighet att leva och verka på samma villkor som andra
som har tillstånd. Det innebär ingen inskränkning av den
nuvarande rätten att söka asyl eller möjligheten att få
permanenta uppehållstillstånd.

Vi anser att regeringen genom sitt beslut inte i rimlig
utsträckning använt sig av möjligheterna att bevilja
tillfälliga uppehållstillstånd. Riksdagen har uttalat sig för att
denna möjlighet alltid bör prövas i ärenden angående
uppehållstillstånd. Regeringsbeslutet har emellertid
inneburit att ett stort antal människor kommer att beviljas
permanent uppehållstillstånd i Sverige. Det måste då också
vara regeringens uppgift att se till, att dessa människor får
goda möjligheter att bo och arbeta här.

Som framgår av propositionen har Svenska
kommunförbundet i en skrivelse till regeringen uttalat att
ett kraftigt utökat flyktingmottagande ställer stora krav på
en redan hårt ansträngd kommunal ekonomi. Det är enligt
vår uppfattning inte rimligt, att regeringen genom beslut i
uppehållstillståndsärenden av den här storleksordningen
skjuter över stora kostnader på kommunerna. Svårigheten
att placera flyktingarna i arbete kommer att leda till kraftigt
ökade kostnader för framför allt kommunernas socialtjänst.
Vi har alltså all anledning att befara, att de av regeringen
föreslagna åtgärderna inte kommer att leda till att
kommunerna ökar sitt flyktingmottagande i tillräcklig
omfattning.

Regeringens beslut innebär att ytterligare upp till 90 000
flyktingar från Bosnien-Hercegovina skall beredas plats i
kommunerna. Ca 40 000 av dessa finns redan i landet. Om
inte kommunerna förmår öka sitt flyktingmottagande
kommer flyktingarna att under lång tid bli kvar på
förläggningarna. Vi föreslår därför att riksdagen hos
regeringen begär förslag, som är bättre ägnade att lösa det
problem, som regeringen genom sina egna beslut försatt sig
i.

I detta sammanhang vill vi också peka på den obalans
som finns mellan olika kommuner när det gäller
fördelningen av kostnaderna för flyktingmottagningen.
Vissa kommuner har genom att vägra att ta emot flyktingar
undandragit sig det gemensamma ansvar vi har för de
kostnader som flyktingmottagningen medför. Vi anser
därför att regeringen bör överväga olika metoder för att
fördela dessa kostnader mellan samtliga kommuner i
landet.

Flyktingkvoten

I propositionen föreslås vidare en utökning av
flyktingkvoten för budgetåret 1993/94 med upp till 6 000
personer, varav 5 500 skall kunna överföras från f.d.
Jugoslavien. Den allvarliga situationen där, som bl.a.
resulterat i att ett stort antal personer tvingats att fly från
sina hem, motiverar naturligtvis att särskilda åtgärder vidtas
för att hjälpa dessa människor.

Regeringen har förordat att flyktingar och andra
skyddsbehövande till det antal som angivits skall överföras
till Sverige. Även om propositionen innehåller ett antal
kriterier som skall vara uppfyllda för att en uttagning inom
ramen för kvoten skall kunna ske, anser vi att de resurser
som avses tas i anspråk för en utökning av kvoten skulle
kunna användas bättre, om de används i flyktingarnas
närområde. Det är dessutom så, att FN:s
flyktingkommissarie ställt sig tveksam till åtgärder av den
typ regeringen föreslår. Hon förordar att, i den mån
resurser kan ställas till förfogande, dessa används för
åtgärder där flyktingarna vistas. På så sätt kan resurserna
räcka till för att hjälpa betydligt flera personer.Denna
uppfattning delas av EG, den bosniska regeringen och av
flera hjälporganisationerna på plats.

Vi förordrar mot den här bakgrunden att de medel som
avsetts användas för en utökning av flyktingkvoten används
på ett flexibelt sätt, men att insatser i närområdet
prioriteras. Detta utesluter inte att medlen även kan
användas för att överföra människor, som inte kan få skydd
i närområdet, till Sverige. Detta skall även gälla människor,
som är i akut behov av vård.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av konkretisering av
åtgärder som är bättre ägnade att lösa problemet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts angående en utökning av
flyktingkvoten.

Stockholm den 28 oktober 1993

Birgitta Dahl (s)

Börje Nilsson (s)

Lena Öhrsvik (s)

Nils-Olof Gustafsson (s)

Margareta Israelsson (s)

Maud Björnemalm (s)

Bengt Lindqvist (s)

Widar Andersson (s)