med anledning av prop. 1993/94:82 Samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning

Motion 1993/94:Bo5 av Oskar Lindkvist m.fl. (s)

I propositionen om samhällsvetenskaplig bostads- och
byggforskning föreslår regeringen att en
samhällsvetenskaplig institution för bostads- och
byggforskning byggs upp i Gävle, knuten till Uppsala
universitet. Förslaget innebär en stegvis uppbyggnad av
institutionen. Regeringen föreslår ett anslag på 14 miljoner
kronor budgetåret 1994/95 och 16 miljoner kronor 1995/96,
därefter skall basfinansieringen uppgå till 20 miljoner
kronor.

Riksdagen beslutade i våras att en snabbutredning
angående den samhällsvetenskapliga forskningens framtid
skulle ske. Uppdraget gick till Humanistiska-
samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) och dess
huvudsekreterare Bo Särlvik. Utredaren konstaterade i stor
överensstämmelse med den tidigare utredningen av Sverker
Gustafssson:

1. Den samhällsvetenskapliga forskningen vid Statens
institut för byggnadsforskning (SIB) bör inte avvecklas utan
att något annat kommer i dess ställe. Om så inte sker
kommer det inte längre att här i landet finna någon
mångvetenskaplig miljö med långsiktighet i verksamheten,
där forskning om bostads- och byggområdet kan bedrivas.
Med hänsyn till forskningsrådets samhälleliga betydelse
behövs en sådan resurs alltfort.

2. SIB har fyllt sin roll som kunskaps- och
informationscentrum väl, men forskningen har i alltför stor
utsträckning fått drag av utredningsverksamhet och i alltför
liten utsträckning varit inriktad på forskningsuppgifter med
inomvetenskaplig relevans och betydelse. En inte obetydlig
del av den forskning som bedrivits på SIB uppvisar god
vetenskaplig kvalitet, men i fortsättningen bör eftersträvas
att en betydligt större del av den samhällsvetenskapliga
bostads- och byggforskningen når upp till denna nivå.

3. Om bostads- och byggforskning -- såsom här
förordas -- skall fortsätta i en ny organisationsform, bör den
vetenskapliga ledningen och planeringen av forskningen
stärkas. Vidare bör forskningens omfattning i stor
utsträckning bestämmas av forskarnas förmåga att få
projektbidrag från forskningsfinansierade organ som
fördelar forskningsmedel efter vetenskaplig
kvalitetsprövning. I den mån utredningsuppgifter utförs,
bör detta få formen av uppdrag som är helt
externfinansierade. Institutionen bör eftersträva att en
sådan verksamhet också bidrar till institutionens eget
forskningsprogram eller kan förväntas ge ny kunskap av
mer allmän betydelse inom forskningsområdet.

Utredaren föreslår att den samhällsvetenskapliga
forskning som hittills bedrivits på SIB skall ersättas av en
ny samhällsvetenskaplig universitetsinstitution för bostads-
och byggforskning. Denna skall vara förlagd till Gävle men
tillhöra Uppsala universitet och ingå i dess
samhällsvetenskapliga fakultet.

Forskning och forskarutbildning vid den
samhällsvetenskapliga institutionen för bostads- och
byggforskning i Gävle skall i huvudsak omfatta ämnena
företagsekonomi, kulturgeografi, nationalekonomi,
sociologi, statistik och statsvetenskap. Forskare inom
angränsande områden bör emellertid också kunna knytas
till institutionen, om det behövs för att främja
mångvetenskaplig forskning eller för institutionens
forskningsprogram i övrigt. Här föreslås att professurer
skall finnas inom samtliga sex områden. Om de professurer
i företagsekonomi och nationalekonomi som inrättas vid
SIB i stället kommer att tillhöra KTH-institutionen, bör
likväl forskare i dessa ämnen ingå i den
samhällsvetenskapliga institutionen. Även möjligheten av
en dubbel fakultets- och institutionsanknytning för
professorerna i dessa ämnen bör övervägas.

Utredaren föreslår två alternativ för basorganisationen
vid den nya institutionen.

Båda alternativen innehåller 6 professurer, 9 alt. 6
lektorstjänster, 6 alt. 4 forskarassistenttjänster och
ytterligare 6 tjänster (som under uppbyggnaden
tidsbegränsas i tre år och sedan omvandlas till
lärartjänster). Det är önskvärt att särskilda medel till
doktorandtjänster knyts till institutionen.

Den totala kostnaden uppgår till 22,7 miljoner kronor
för alternativ 1 och 16,7 miljoner kronor för alternativ 2.

Vi socialdemokrater håller fast vid ambitionsnivån för
den samhällsvetenskapliga forskningen och därmed för dess
finansiering som vi redovisade i vår motion 1992/93:Ub128
våren 1993. Motionen accepterade att SIBs verksamhet
delades upp i två institutioner, varav den
samhällsvetenskapliga inlemmas i Uppsala universitet och
den tekniska i KTH. Uppdelningen borde ske efter
sakfrågornas natur och inte efter behovet av en ''blandad''
delfakultet. Vi föreslog att basanslaget till den
samhällsvetenskapliga delen skulle utgå med 32 miljoner
kronor första året, dvs. budgetåret 1993/94 för att för andra
och tredje året inom treårsperioden minskas till 30
respektive 28 miljoner kronor.

Beroende på att utredningsmannen har konstaterat att
ambitionsnivån kan hållas till en något lägre kostnad och att
ikraftträdandet förskjutits från 1 juli 1993 till 1 januari 1994
föreslår vi nu att 15 miljoner kronor tillförs för budgetåret
1993/94, 30 miljoner kronor 1994/95 och 28 miljoner kronor
1995/96.

I denna summa ryms finansieringen enligt alternativ 1 i
utredningen av HSFR. Dessutom anslår vi 2,3 miljoner
kronor för att kunna behålla en del av servicepersonalen
som är av särskild betydelse för den temainriktade
forskningen. Inom vår finansieringsram ryms också 5
miljoner kronor i ökade anslag till HSFR för att HSFR skall
kunna stödja bostads- och byggforskningen i större
utsträckning utan att andra forskningsbehov blir eftersatta.

Vi anser att den externfinansierade forskningen skall
öka, men att detta måste ske på sikt. Den hittillsvarande
utvecklingen har visat att uppdragsfinansierade projekt
under den gångna femårsperioden har minskat från 4,4 %
till 1,8. Det är därför viktigt att det forskningsarbete som
bedrivs på SIB kan fullföljas utan avbrott. Personalen skall
kunna få tidsbegränsade projektanställningar på den nya
institutionen och möjlighet att söka nya tjänster när de nya
professurerna tillsatts.

En förutsättning för en fungerande institution med stor
vetenskaplig bredd är att båda professurerna i ekonomi
knyts till den nya institutionen, samt att institutionen ges
möjlighet att inrätta tjänster även vid sidan av de discipliner
som företrädes av professurerna. Det är också viktigt att
institutionen får egna doktorandtjänster.

En organisationskommitté bör bildas omedelbart för att
kunna ta ansvar för den pågående forskningen och
företräda institutionen när SIB läggs ner den 1 januari 1994.

Enligt riksdagens beslut och regeringens direktiv skulle
utredningen belysa jämställdhetsaspekterna vid en ny
organisation. Dessa har endast berörts så att universitetet
skall utarbeta en jämställdhetsplan i uppbyggnadsskedet
och att jämställdhetsaspekter på samhälls- och
bebyggelseplanering, bostadspolitik, bostadssociala frågor
och bostäders utformning bör beaktas i institutionens
forskningsprogram. Samt att den första rekryteringen
kommer att få en stor betydelse för forskningens inriktning
och utveckling.

Regeringen nöjer sig i propositionen med att säga att
rekryteringen vid den nya institutionen kommer att ha
betydelse.

Vi anser att det behövs en klarare markering från
regeringen om intentionerna med jämställdhetsarbetet. Det
måste självklart ingå en jämställdhetsanalys vid alla
planerade forskningsprojekt. Likaså är rekryteringen av
personal viktig. Det förtjänar då att påpekas att det redan
idag finns gott om kvinnliga anställda vid SIB och med vår
modell har kvinnorna större möjlighet att få behålla sina
arbeten än med regeringens snåla modell med en mycket
långsam uppbyggnad av verksamheten och den splittring av
den nuvarande personalen som då blir en naturlig följd.
Gävle med omnejd är dessutom ett av de områden i landet
som har störst arbetslöshet.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar att under åttonde huvudtiteln till
Uppsala universitet för den samhällsvetenskapliga
institutionen för bostads- och byggforskning i Gävle för
budgetåret 1993/94 anslå 15 miljoner kronor, för budgetåret
1994/95 anslå 30 miljoner kronor samt för budgetåret
1995/96 anslå 28 miljoner kronor,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att professurer i ekonomi knyts
till institutionen för bostads- och byggnadsforskning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att en organisationskommitté
omedelbart bildas för att ansvara för pågående forskning
och överföring av verksamheten från SIB,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en klarare markering av
jämställdhetsarbetet både vid rekrytering till och i
forskningsprojekten.

Stockholm den 11 november 1993

Oskar Lindkvist (s)

Magnus Persson (s)

Lennart Nilsson (s)

Sören Lekberg (s)

Rune Evensson (s)

Britta Sundin (s)

Marianne Carlström (s)

Lars Stjernkvist (s)

Björn Ericson (s)

Berit Oscarsson (s)

Nils T Svensson (s)

Ingvar Johnsson (s)

Mats Lindberg (s)

Sinikka Bohlin (s)