med anledning av prop. 1993/94:9 Stiftelser

Motion 1993/94:L1 av Maj-Lis Lööw m.fl. (s)

Stiftelser

I propositionen föreslår regeringen att en stiftelselag
antas, som innehåller dels en civilrättslig reglering av
stiftelser, dels bestämmelser om tillsyn av stiftelser. Under
stiftelselagen finns dessutom insamlingsstiftelser och
kollektivavtalsstiftelser som annars inte tillhör den
allmänna definitionen av stiftelser. Förslaget stadgar att
nästan alla stiftelser skall stå under tillsyn. Stiftelser som är
årsredovisningsskyldiga skall registreras. Regeringen
föreslår vidare att systemet med offentlig
styrelserepresentation skall upphöra vid halvårsskiftet nästa
år.

Anslagsstiftelser

Socialdemokraterna anser att kommuner bör ha rätt att
inrätta anslagsstiftelser.

I frågan om lagens tillämpningsområde, särskilda former
av stiftelser, behandlar regeringen anslagsstiftelser. I
förslaget aviseras att initiativ tas senare till lämplig
organisationsform för verksamhetsform för verksamheter
som är beroende av statliga anslag och som inte bör bedrivas
i myndighetsform. Frågan bör enligt regeringen övervägas
utifrån helt andra utgångspunkter än dem som kan ske inom
ramen för det aktuella lagstiftningsärendet. Vidare
meddelar regeringen att det inte bör komma i fråga att göra
någon annan bedömning för kommunernas och
landstingens vidkommande.

Det står klart att enligt föreslagna bestämmelser i 1 kap.
2 § stiftelselagen, ges det inte möjlighet för kommunerna att
bilda anslagsstiftelser. Regeringen menar att det mot
bakgrund av det ovanstående inte är lämpligt att
komplettera det allmänna stiftelsebegreppet med en
särskild stiftelseform för anslagsberoende, självägande
organ.

Vi anser att det är viktigt att värna och utveckla den
kommunala självstyrelsen. I begreppssfären ingår den
kommunala verksamheten. Det är medborgarnas valda
representanter som inför sina väljare skall ha det slutliga
ansvaret för kommunens verksamhet och ekonomi. Vi
anser att regeringen här inte tagit fram sakliga skäl för att
hindra kommuner att bilda stiftelser för verksamheter som
är beroende av årliga anslag. Det handlar om en statlig
styrning som måste ifrågasättas.

Mot denna bakgrund bör 1 kap. 2 § i den föreslagna
stiftelselagen formuleras på sådant sätt att anslagsberoende
kommunala stiftelser omfattas av det nämnda lagrummet.

Låneförbud

Socialdemokraterna anser att undantag från
låneförbudet bör göras för kommunala stiftelser.

I propositionen föreslås i huvudsak att en stiftare inte
skall få lämna penninglån till eller ställa säkerhet till förmån
för stiftare eller förvaltare

Regeringen motiverar sitt förslag med att en
lånemöjlighet kan utnyttjas på ett sådant sätt att den skadar
stiftelsen. En tvingande bestämmelse om låneförbud bör
därför i likhet med aktiebolagslagen finnas i stiftelselagen.
Förbudet bör omfatta förvaltaren, den som ensam eller
tillsammans med andra företräder stiftelsen eller
förvaltaren. Vidare bör det också omfatta den som är gift,
nära släkt eller besvågrad med någon av de angivna
personerna, samt en juridisk person över vars verksamhet
någon som omfattas av låneförbudet har ett bestämmande
inflytande. Förbudet bör också omfatta stiftaren och dennes
närstående och juridiska personer liknande ovan angivet.

Vi har inte anledning att motsätta oss förslaget som
sådant, men undantag bör göras för kommunala stiftelser.
Regeringen har inte redovisat skäl för att en kommunal
stiftelse inte skall ges möjlighet att lämna penninglån eller
ställa säkerhet till förmån för en kommun. I förslaget
hänvisas till aktiebolagslagen som stadgar om låneförbud.
Men undantag finns där i 12 kap. 7 § andra stycket, andra
punkten.

Det finns flera anledningar till att kommunala stiftelser
bör undantas. Det är bl.a. fördelaktigt i ekonomiska termer
att använda sig av s.k. kommunala internbanker, genom
vilka temporära överskottslikviditeter kan placeras på ett
för kommunen fördelaktigt sätt till nytta för den
kommunala ekonomin. I propositionen uttrycks att
missbruk kan uppstå, men i en kommun finns inte risk för
sådant.

Revision

Socialdemokraterna anser att förtroendevald revisor bör
kunna utses vid sidan om kvalificerad revisor i kommunala
stiftelser.

Propositionen föreslår att alla stiftelser skall ha minst en
revisor, och årsredovisningsskyldiga stiftelser skall ha minst
en auktoriserad eller godkänd revisor. Där en stiftelses
förmögenhet är betydande, skall minst en revisor vara
auktoriserad. Vidare skall revisionsberättelse för en
stiftelse som har kvalificerad revisor vara tillgänglig för
envar. Styrelsen utser revisor vid egen förvaltning, och
förvaltarens högsta beslutande organ gör detsamma vid
anknuten förvaltning. För bägge gäller att
stiftelseförordnandet inte stadgar annorlunda.

Regeringens förslag är i fråga om förtroendevalda
revisorer otydligt. Vi anser emellertid att det inte finns
motiv för att förhindra att förtroendevalda revisorer vid
sidan av kvalificerade revisorer utses i kommunala stiftelser.
Genom förtroendevalda revisorer ges möjlighet till kontakt
i revisionen mellan stiftelsen och de politiska organen i
kommunen.

Permutation

Socialdemokraterna anser att undantag skall göras vad
gäller permutation av kommunala stiftelser.

Propositionen föreslår bl.a. att styrelsen eller
förvaltaren får ändra, upphäva eller i särskilt fall åsidosätta
en föreskrift i stiftelseförordnandet, om föreskriften på
grund av ändrade förhållanden inte längre kan följas eller
har blivit uppenbart onyttig eller uppenbart stridande mot
stiftarens avsikter eller om det finns särskilda skäl. Ändring
får ske med tillstånd av Kammarkollegiet.

Mot bakgrund av att kommunala stiftelser företrädesvis
bildas genom politiska beslut i kommunfullmäktige följer
att stiftelser borde kunna ändras eller upplösas genom
politiska beslut. Därav är det motiverat att bestämmelserna
om permutation av stiftelser undantas från kommunala
stiftelser.

Avgifter för tillsyn och register

Socialdemokraterna anser att regeringens förslag att
kollektivavtalsstiftelser skall åläggas skyldighet att betala
registerhållningsavgift bör avvisas.

I propositionen föreslås att en tillsynsavgift införs för de
stiftelser som återkommande kontrolleras av
tillsynsmyndigheten. Vidare skall en årlig
registerhållningsavgift betalas av stiftelser som är
registrerade i stiftelseregistret. För tryggandestiftelser
föreslås att de skall betala såväl en tillsyns- som en
registerhållningsavgift.

Propositionen föreslår i detta avseende att
tillsynsmyndigheten i sin tillsynsverksamhet alltid skall ha
rätt att begära information av en stiftelse. Vidare skall de
årsredovisningsskyldiga stiftelserna återkommande
kontrolleras av tillsynsmyndigheterna genom granskningar
av stiftelsernas årsredovisningar varje år. Cirka 7 000
stiftelser är i dag föremål för granskning enligt tillsynslagen.
Motsvarande antal stiftelser blir inledningsvis utsatta för
kontrollen genom stiftelselagen. Detta beräknas kräva lika
stora resurser som genom dagens granskning. Då
stiftelselagen stadgar att stiftelserna skall ha kvalificerad
revisor, kan detta medverka till att granskningen blir
mindre tidskrävande från tillsynsmyndigheternas sida.

Länsstyrelsernas tillsynsverksamhet, som i dag bedrivs
med stöd av tillsynslagen, är anslagsfinansierad.
Regeringen föreslår att denna verksamhet i stället får full
kostnadstäckning, på så sätt att de stiftelser som är föremål
för sådan kontroll skall åläggas att betala en årlig
tillsynsavgift.

Länsstyrelserna får enligt regeringens förslag också
uppgiften att vara registreringsmyndighet, vilket bedöms
ställa krav på resurser av olika slag. Även här föreslår
regeringen att staten skall få full kostnadstäckning avseende
registrering av stiftelser. De stiftelser som är registrerade i
stiftelseregistret skall således åläggas att betala en årlig
registerhållningsavgift, som i princip bör vara lika stor för
alla stiftelser och vara så beräknad att den täcker
kostnaderna för registrens uppläggning och drift.

På arbetsmarknadens område finns
kollektivavtalsstiftelser som är av stor betydelse för
arbetslösa -- trygghetsfonder som tryggar ekonomin för
dem som förlorat sitt arbete. Även dessa stiftelser föreslås
täcka statens kostnader för tillsyn och registerhållning. Vi
anser att dessa stiftelser har en sådan speciell betydelse och
karaktär att de inte bör åläggas avgiftsskyldighet.

Emellertid saknas det enligt propositionen underlag för
att bedöma storleken på avgifterna för kontroll och
registrering. Regeringen anser därför att frågan får utredas
i särskild ordning.

Styrelserepresentation

Socialdemokraterna anser att systemet med offentlig
styrelserepresentation i vissa stiftelser skall fortsätta efter
den 30 juni 1994.

I propositionen föreslås att systemet med offentlig
styrelserepresentation enligt lagen (1982:315) om
styrelserepresentation för samhället i vissa stiftelser skall
upphöra i och med utgången av juni månad år 1994.

Det finns f.n. tio stiftelser som omfattas av detta system
i vilket staten har rätt att utse en ledamot och en ersättare i
styrelser för sådana allmännyttiga stiftelser som har mer än
5 miljoner kronor i tillgångar.

Alla stiftelser skall enligt den föreslagna stiftelselagen
utan undantag bli bokföringsskyldiga och skyldiga att
upprätta en på bokslutet grundad årsredovisning.
Stiftelserna skall vidare ha en kvalificerad revisor. En
stiftelses årsredovisning och dess revisionsberättelse skall
bli offentlig.

Regeringen menar att med detta har vem som helst goda
möjligheter att få insikt i hur ovannämnda stiftelser sköts
och anser att systemet med offentlig styrelserepresentation
bör upphöra. Regeringen föreslår att giltigheten av lagen
om offentlig styrelserepresentation inte bör förlängas efter
den 30 juni 1994, trots att stiftelselagen inte avses träda i
kraft förrän den 1 januari 1995.

Vi anser att syftet med lagen om offentlig
styrelserepresentation, d.v.s. att göra det möjligt för
samhället att ha insyn i de större stiftelser som avses, på
intet sätt blir ointressant med regeringens förslag om bl.a.
offentlighet i stiftelser. Fortfarande kvarstår att en offentlig
styrelseledamot särskilt skall verka för att samhällets
intressen beaktas i verksamheten. Den offentliga
styrelserepresentationen bör därför fortsätta tills vidare.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar att bestämmelsen i regeringens
förslag till ny stiftelselag, 1 kap. 2 §, ges en sådan innebörd
att kommuner får möjlighet att bilda anslagsstiftelser,

2. att riksdagen beslutar att det i fråga om
bestämmelserna om låneförbud i regeringens förslag till 2
kap. 6 § görs undantag för kommunala stiftelser i enlighet
med motsvarande undantag i aktiebolagslagen, 12 kap. 7 §
andra stycket,

3. att riksdagen beslutar att regeringens förslag till 4 kap.
6 § ges den innebörden att hinder ej föreligger mot att utse
förtroendevald revisor i en kommunal stiftelse,

4. att riksdagen beslutar att bestämmelserna om
permutation i 6 kap. ges den innebörden att stiftelser
bildade av kommuner undantas från bestämmelsernas
tillämpningsområde,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om avgifter för
kollektivavtalsstiftelser,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om offentlig styrelserepresentation i
vissa stiftelser.

Stockholm den 18 november 1993

Maj-Lis Lööw (s)

Owe Andréasson (s)

Inger Hestvik (s)

Bengt Kronblad (s)

Gunnar Thollander (s)

Carin Lundberg (s)

Hans Stenberg (s)

Per Erik Granström (s)