med anledning av prop. 1993/94:97 Ansökningsförfarandet enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall

Motion 1993/94:So32 av Eva Zetterberg m.fl. (v)

Lagen om vård av missbrukare i vissa fall infördes 1981
och utvidgades 1988. Nu föreslås en förändring av
lagstiftningen med innebörden att de utredningar som
föregår lagens tillämpning ska utföras av de kommunala
socialnämnderna i stället för som hittills av länsstyrelserna.

Det som föreslås är en ganska genomgående förändring
av lagstiftningen som ger utrymme för en bredare
tillämpning av lagen. Utredningarna om LVM-vård
kommer enligt förslaget att ombesörjas av samma instans
som också handlägger hjälp och stöd åt missbrukare samt
frivillig vård. Risken är påtaglig att tillämpningen av lagen
i hög grad kommer att variera mellan olika kommuner, till
men för rättssäkerheten. Det finns också risk för att hot om
LVM kommer att användas som en påtryckningsåtgärd för
frivilliga insatser.

Det mest anmärkningsvärda med förslaget är att det
läggs fram utan att det skett någon utvärdering av den
hittillsvarande lagtillämpningen. Trots att LVM-lagen varit i
kraft mer än 10 år och lagen kommit att användas i stigande
utsträckning har det ej gjorts någon sammanfattande
utvärdering av de resultat som uppnåtts.

Ett antal vetenskapliga studier om vad som händer efter
LVM-vård har publicerats, bland annat från FOU-byrån vid
Stockholms socialförvaltning, samt från Södra Sverige.
Samtliga dessa studier visar entydigt att dödligheten bland
dem som nyligen skrivits ut från LVM-vård är
anmärkningsvärt hög även jämfört med andra grupper
mycket svåra missbrukare. I en studie avled 14 % av de
vårdade inom ett år. Det går inte att hävda att LVM-vården
har någon livräddande funktion.

Anmärkningsvärt är också att vården inte verkar ha
stimulerat till någon större övergång till frivillig vård. Det
var inte fler som vårdades frivilligt efter genomgången
LVM-vård, än under motsvarande tidsperiod före vården.

I propositionen framgår dessutom att några nya resurser
inte kommer att ges till kommunerna för att utföra detta
arbete. En redan trängd socialtjänst får en tyngre
arbetsbelastning.

Det finns således starka skäl att ifrågasätta om
intentionerna med lagstiftningen hittills har uppnåtts. I en
sådan situation skall man inte lägga förslag som kan utvidga
lagens tillämpning och minska rättssäkerheten.
Regeringens proposition bör därför avvisas och i stället bör
man göra en utvärdering av LVM-lagen i sin helhet.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen avslår regeringens proposition 1993/94:97
om ansökningsförfarandet enligt lagen (1988:870) om vård
av missbrukare i vissa fall,

2. att riksdagen hos regeringen begär en utvärdering av
lagen om vård av missbrukare i vissa fall enligt vad i
motionen anförts om hur intentionerna med lagen har
uppfyllts.

Stockholm den 16 december 1993

Eva Zetterberg (v)

Berith Eriksson (v)

Björn Samuelson (v)

Lars Werner (v)