med anledning av prop. 1994/95:222 Ny ellagstiftning

Motion 1994/95:N24 av Per Westerberg (m)

Elmarknadsreformens ikraftträdande

Riksdagen beslöt våren 1994 att elmarknadsreformen
skulle träda i kraft den 1 januari 1995. Reformen avsåg att
stärka elkundernas ställning genom fri konkurrens mellan
producenterna av elektrisk kraft. Syftet var att därigenom
skapa förutsättningar för ett mer rationellt resursutnyttjande
och att tillförsäkra kunderna flexibla leveransvillkor till
lägsta möjliga priser.

Inledningsvis bedrevs arbetet med elmarknadsreformen
under bred parlamentarisk enighet. Socialdemokraterna
medverkade i hög grad genom att bolagisera Vattenfall och
tillsätta ellagsutredningen. Våren 1994 upphörde enigheten
när socialdemokraterna, trots ett gediget
beredningsförfarande, motsatte sig det slutliga
riksdagsbeslutet. Efter valet beslöt riksdagen -- endast tolv
dagar före reformens ikraftträdande -- att uppskjuta den på
obestämd tid.

Detta beslut var olyckligt av flera skäl. Att uppskjuta en
mycket omfattande reform som alla berörda aktörer är
inställda på skapar förvirring och en lång rad praktiska
problem. Det står i bjärt kontrast mot de krav på långsiktighet
och fasta spelregler, som t.o.m. den nuvarande regeringen
stundtals betonar vikten av. Förseningen av reformen har
vidare inneburit att rationaliseringsvinsterna i produktions-
och distributionsled hittills har uteblivit.

Regeringens agerande i elmarknadsfrågan påminner om
veckopolitik. Av energikommissionens betänkande framgår
mycket tydligt att de farhågor som ''officiellt'' föranledde
uppskovet var obefogade. De förslag som framlagts av
kommissionen, och nu föranlett proposition, innebär
visserligen en del klargöranden och förtydliganden men har
till ingen del en sådan dignitet att det motiverat den ettåriga
förseningen.

Det avgörande är emellertid att elmarknadens aktörer nu
äntligen kan ges besked om framtiden och att ytterligare
samhällsekonomiska kostnader inte uppstår till följd av
ytterligare tidsutdräkt.

Moderata samlingspartiet och folkpartiet liberalerna kan
mot denna bakgrund i huvudsak ställa sig bakom regeringens
proposition.

Utrikeshandeln

En internationaliserad elmarknad innebär stora fördelar.
Genom sammankoppling av olika nationella system kan de
samlade produktionsresurserna utnyttjas effektivare och de
nationella behoven av reservkapacitet reduceras. Detta är
inte minst påtagligt i Norden där produktionen genom olika
kraftslag i olika länder kompletterar varandra. En integrerad
nordisk elmarknad är bra för miljön genom att utsläppen av
växthusgaser och svavel kan minskas.

Staten har det yttersta ansvaret för den nationella
försörjningstryggheten. I den nya ellagstiftningen kommer
detta till uttryck dels genom att regeringen skall pröva nya
utlandsförbindelser genom ett koncessionsförfarande, dels
genom en generell anmälningsplikt för långsiktiga kontrakt
som ingås över gränserna.

Enligt vår uppfattning har staten därmed tillförsäkrat sig
det inflytande över utrikeshandeln med el som erfordras, en
bedömning som f.ö. styrks av energikommissionens
överväganden. Det finns därför inga skäl -- varken på kort
eller lång sikt -- att överväga införande av en särskild
koncession för export och import av el. Inte heller är det
nödvändigt att i framtiden tillkommande utlandsförbindelser
ägs och förvaltas av staten.

Vad slutligen gäller koncessionsförfarandet för
utlandsförbindelser så fanns i det vilande lagförslaget inga
andra riktlinjer än de som gäller för alla nätkoncessioner,
nämligen att de får meddelas endast om anläggningen är
lämplig från allmän synpunkt. Energikommissionen föreslog
här att lagtexten borde återspegla de bedömningskriterier
som fanns angivna i förarbetena. Vi delar den uppfattningen
men anser propositionens lagtekniska utformning mindre
lämplig. 2 § 2 mom lagen innefattande vissa bestämmelser
om elektriska anläggningar bör i stället ges den utformning
som föreslagits av energikommissionen.

Energikommissionen föreslog att 2 § 2 mom första stycket
skulle lyda:

''Nätkoncession får meddelas endast om anläggningen är
lämplig från allmän synpunkt. Vid meddelande av
nätkoncession som avser utlandsförbindelse skall dessutom
särskilt beaktas förbindelsens allmänna betydelse för landets
elförsörjning''

Propositionens förslag till nytt fjärde stycke 2 § 2 mom bör
således utgå.

Billig mätteknik

Det är av stor vikt att även små elkunder ges möjlighet att
delta i en öppen handel med el i syfte att dra nytta av
fördelarna på en konkurrensutsatt marknad. Det är bra att
detta uppmärksammas i propositionen. Enligt propositionen
skall elmätaren och dess kringutrustning för insamling av
mätdata, samt kostnaden för installation, debiteras kunden.
Tolkningen av detta måste göras snäv för att inte hindren
skall bli för stora för små elkunder att dra nytta av den fria
elhandeln.

Vi noterar att regeringen avser att uppdra åt NUTEK och
Svenska Kraftnät att ge förslag till åtgärder för att få fram
billig mätteknik. Det är enligt vår mening viktigt att detta
uppdrag fullföljs.

Marknadsplats

Det är viktigt att utrednings- och utvecklingsarbetet
fortsätter när det gäller frågan om skapandet av en elbörs.
Svenska Kraftnät har som systemansvarig myndighet en
central roll i elsystemet.

Vi anser att det är utomordentligt viktigt att regelsystemet
på detta område ges karaktären av ett ramverk. Detaljregler
bör i största möjliga mån undvikas. Det är samtidigt av stor
vikt att en god kompetens byggs upp hos den myndighet som
skall utöva tillsyn över elhandeln.

Enligt vår mening saknas dock skäl för att staten skall ange
att huvudmannaskapet för en elbörs skall ligga hos Svenska
Kraftnät.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om koncessioner för export och
import av el samt utlandsförbindelser,

2. att riksdagen antar den utformning av 2 § 2 mom. lagen
innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar
enligt vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en elbörs.

Stockholm den 14 juni 1995

Per Westerberg (m)

Mikael Odenberg (m)

Christer Eirefelt (fp)

Torsten Gavelin (fp)