med anledning av prop. 1995/96:109 Skattelättnad för riskkapital, m.m.
Motion 1995/96:Sk23 av Per Rosengren m.fl. (v)
Ärendet är avslutat
- Motionskategori
- -
- Motionsgrund
- Proposition 1995/96:109
- Tilldelat
- Skatteutskottet
Händelser
- Inlämning
- 1995-11-27
- Bordläggning
- 1995-12-04
- Hänvisning
- 1995-12-05
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
I propositionen föreslår regeringen ett antal åtgärder för att stimulera de små och medelstora företagens försörjning av riskkapital i avvaktan på mera långsiktiga lösningar. När det gäller aktiebolag föreslås ett tillfälligt system med skattereduktion för riskkapitalinvesteringar. Enligt förslaget skall privatpersoner som köper nyemitterade aktier i onoterade bolag ges en skattelättnad motsvarande 30 % av anskaffningskostnaden upp till 100 000 kronor. Ekonomiska föreningar omfattas inte av riskkapitalavdraget utan föreslås i stället få rätt till avdrag för insatsutdelning. Underskott i nystartad aktiv näringsverksamhet föreslås med vissa begränsningar få kvittas mot andra förvärvsinkomster. I propositionen föreslås även vissa förändringar i regel- systemet för beskattning av delägare i fåmansföretag. Slutligen föreslås en begränsning av avdragsramen för representationsutgifter.
Vänsterpartiet instämmer i regeringens bedömning av behovet av riskvilligt kapital till de små och medelstora företagen. Speciellt inom de s.k. framtidsbranscherna är kapitalanskaffningsproblemen stora. Dessa företag kan t.ex. befinna sig inom miljötekniksektorn eller inom sektorer som satsar på den nya tekniken och därför har stora investeringsbehov. Det är därför vänsterpartiets uppfattning att alla förslag till lösningar på problemet måste ha ett företagarperspektiv. Regeringen har emellertid ett extremt placerar- perspektiv. Är man riktigt kritisk skulle man kunna hävda att regeringens förslag har ett spekulationsperspektiv.
Det grundläggande problemet är att regeringen över huvud taget inte definierar begreppet riskkapital. Det föreliggande förslaget innebär att man inför en ny skattesubvention för de personer som kan avstå upp till 100 000 kronor. De belönas med en direkt skattesubvention på 30 000 kronor. Samtidigt är de berättigade till utdelning från företaget på upp till statslåneräntan plus 5 % . Detta innebär att det till och med blir lönsamt att låna upp beloppet och sätta in det i bolaget. Bolaget i sin tur är inte förpliktat att investera pengarna. Enligt förslaget skall pengarna investeras eller förbrukas i bolaget. Förbrukningen kan t.ex. innebära att bolaget amorterar ett lån. På så sätt öppnar regeringen för ren spekulationsekonomi inom denna sektor. Hur regeringen kan betrakta sådant kapital som riskkapital är helt obegripligt för vänsterpartiet. Exemplet illustrerar hur illa det kan gå om man inte definierar de begrepp man använder sig av.
Riskkapital är, enligt vänsterpartiet, sådant kapital som behövs för tillväxtföretag som ännu inte nått tillräckligt hög avkastningsgrad, men som har tillväxtpotential. Det kan också vara kapital som behövs i ett företag med relativt god lönsamhet, men som har tillfälliga likviditetsproblem. Det finns säkert ytterligare fall där kapital är att betrakta som riskkapital, men med dessa exempel vill vi bara visa på de skillnader som finns mellan regeringens och vänsterpartiets syn på riskkapital.
Regeringen har tydligen fallit för den borgerliga myten att företags till- gångar på riskvilligt kapital förutsätter kraftiga skattesubventioner för placerare. Vänsterpartiet har ett företagarperspektiv och vill lyfta fram näringslivets ansvar för utvecklingen av det svenska näringslivet, inte minst då de små och medelstora företagen.
Vi föreslår därför att det införs en värnskatt på 5 % på bolagsvinster överstigande 50 miljoner kronor . Dessa pengar skulle stanna inom sektorn och användas som riskkapital i framtidsbranscher och företag med tillfälliga kapitalbehov. Medlen skulle kunna hanteras av t.ex. NUTEK. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag i denna riktning.
Regeringens förslag om kvittning av underskott i nystartad näringsverk- samhet mot andra förvärvsinkomster bör, med tanke på de möjligheter till missbruk av systemet som finns, ytterligare begränsas i tiden. I det liggande förslaget finns vissa begränsningar medtagna. Bland annat undantas mangårdsbyggnader som ägaren begärt ska ingå i näringsverksamhet från kvittningsmöjligheten. Undantaget visar att det finns stora avgränsnings- problem förknippat med kvittningsrätten, och det är därför viktigt att kvittningsrätten inte utsträcks för långt i tiden. Normalt bör en nystartare inom två år se om företaget har någon framtida bärkraft. Regeringen bör även när det gäller förslaget om kvittning av underskott i nystartad aktiv näringsverksamhet återkomma med förslag i enlighet med vänsterpartiets förslag.
I propositionen redogör regeringen också för riskkapitalavdragets överens- stämmelse med EG-rätten. Ett system till stöd för riskkapitalinvesteringar måste naturligtvis utformas så att det är förenligt med EG:s regler. Vad som närmast kommer i blickpunkten är likabehandlingsprincipen, principen om fri etableringsrätt, förbudet mot restriktioner för kapitalrörelser och reglerna om statsstöd till näringslivet.
Om en medlemsstat är tveksam till om en planerad åtgärd har inslag av offentligt stöd skall EG-kommissionen informeras om åtgärden innan den verkställs.
Regeringen skriver:
Ifrågavarande stöd utgår i form av en skattereduktion till investeringar i fasta driftställen i Sverige. Stödet uppgår till högst 30 % av investeringsutgiften förutsatt att företaget finansierar investeringen genom nyemission. Till den del ägarna förvärvar nyemitterade aktier för mer än 100 000 kronor var utgår inget stöd. Inte heller utgår stöd till den del företaget finansierar investeringen med lånat kapital eller kvarhållna vinstmedel. I praktiken torde en företags- investering finansieras med hjälp av såväl nyemissioner som kvarhållna vinstmedel och extern upplåning. Stödintensiteten till de enskilda in- vesteringarna torde därför i praktiken uppgå till en väsentligt lägre andel av investeringsutgiften än 30 % .
Skrivningen är helt obegriplig eftersom man får uppfattningen att skattereduktionen på något sätt är knutet till en investering av bolaget i fråga. På sidan 83 framgår emellertid att ett intyg från det bolag som emitterade aktierna skall bifogas ansökan om skattereduktion. I detta intyg skall bolaget bl. a. ange hur betalningen för aktierna har investerats eller förbrukats. Något krav på investering för det tillkommande kapitalet finns alltså inte. För vänsterpartiet verkar det förbryllande att innehållet beskrivs så olika på olika ställen i propositionen. Kan det vara så att förslaget egentligen är av den karaktären att kommissionen måste informeras? Regeringen måste här komma med en förklaring varför texterna inte är konsekventa.
Slutligen föreslår regeringen, att avdrag för måltidsutgifter i samband med representation fr.o.m. år 1996 skall medges med högst ett belopp som mot- svarar 0,5 % av basbeloppet, avrundat nedåt till närmast tiotal kronor. Kostnader för vin och sprit får räknas in i avdragsramen. Vänsterpartiet in- stämmer med regeringens förslag vad avser avdragsbeloppet men vänder sig mot att vin och sprit skall få ingå i avdragsramen. Det är att ge helt fel signaler när man nu föreslår att vin och sprit vid representation skall bli avdragsgilla. All alkoholförtäring på skattebetalarnas bekostnad bör bann- lysas.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om värnskatt på bo- lagsvinster i enlighet med vad i motionen anförts, 2. 3. att riksdagen avslår förslaget till lag om skattereduktion för risk- kapitalinvesteringar med konsekvensförändringar och begär förslag hos regeringen i enlighet med vad i motionen anförts, 4. 5. att riksdagen avslår förslaget till lag om ändring i kommunalskat- telagen med konsekvensförändringar såvitt avser kvittning och begär förslag hos regeringen i enlighet med vad i motionen anförts, 6. 7. att riksdagen avslår förslaget till lag om ändring i lagen om änd- ring i kommunalskattelagen med konsekvensförändringar såvitt avser kostnader för vin och sprit vid representation och begär förslag hos regeringen i enlighet med vad i motionen anförts.. 11F Stockholm den 23 november 1995
Per Rosengren (v) Lennart Beijer (v) Lars Bäckström (v) Johan Lönnroth (v)
Yrkanden (8)
- 1att riksdagen hos regeringen begär förslag om värnskatt på bolagsvinster i enlighet med vad i motionen anförts
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 1att riksdagen hos regeringen begär förslag om värnskatt på bolagsvinster i enlighet med vad i motionen anförts
- Behandlas i
- 2att riksdagen avslår förslaget till lag om skattereduktion för riskkapitalinvesteringar med konsekvensförändringar och begär förslag hos regeringen i enlighet med vad i motionen anförts
- Behandlas i
- 2att riksdagen avslår förslaget till lag om skattereduktion för riskkapitalinvesteringar med konsekvensförändringar och begär förslag hos regeringen i enlighet med vad i motionen anförts
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 3att riksdagen avslår förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen med konsekvensförändringar såvitt avser kvittning och begär förslag hos regeringen i enlighet med vad i motionen anförts
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 3att riksdagen avslår förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen med konsekvensförändringar såvitt avser kvittning och begär förslag hos regeringen i enlighet med vad i motionen anförts
- Behandlas i
- 4att riksdagen avslår förslaget till lag om ändring i lagen om ändring i kommunalskattelagen med konsekvensförändringar såvitt avser kostnader för vin och sprit vid representation och begär förslag hos regeringen i enlighet med vad i motionen anförts.
- Behandlas i
- 4att riksdagen avslår förslaget till lag om ändring i lagen om ändring i kommunalskattelagen med konsekvensförändringar såvitt avser kostnader för vin och sprit vid representation och begär förslag hos regeringen i enlighet med vad i motionen anförts.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.