med anledning av prop. 1995/96:125 Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik

Motion 1995/96:T58 av Eva Flyborg m.fl. (fp)

Öppna kanaler - den
liberala IT-visionen

En ny teknik?

Det är inte längre frågan om IT-samhället kommer eller ej, vi
lever redan mitt i det. Den snabba utvecklingen påverkar alla
delar i samhället. Det finns få som idag inte använder sig av
avancerad teknik i sitt dagliga liv. En person som inte
använder datorer och elektronisk post dagligen, använder sig
dock oftast av telefonen. Denna är idag uppkopplad mot
avancerade telefonväxlar, så att vi kan ringa i stort sett alla
världens länder direkt. När telefonen introducerades var det
många som tvekade inför dess betydelse. Idag är den
självklar. Detsamma kommer naturligtvis att gälla dagens
nya IT.

Regeringen har i proposition 1995/96:125 lagt fram förslag om strategier
för att bredda och utveckla användningen av IT. Det finns här många bra
ställningstaganden, men det saknas en vision och en vilja till offensiva
satsningar på en del områden. Grunden till svagheten tror vi ligger i den
oförmåga att inse utvecklingens betydelse. I propositionen görs frekvent bruk
av formuleringen "vi bör nu satsa på användning av IT". Det låter nästan
självklart, men bygger på en oklarhet. Språkbruket "användning av IT" ger
intryck av att det är fråga om att kort och gott ta i bruk system och produkter
som är färdiga att brukas.

I själva verket innebär användning av IT att ge sig ut på ett okänt hav.
Utveckling av IT-tillämpningar är en aldrig avstannande process.
Konsekventa arbetsinsatser erfordras för att befintliga tillämpningar ska
kunna vidareutvecklas och anpassas till allt mer krävande miljöer i näringsliv
och förvaltning. Det finns därmed, enligt vår mening, anledning att i stället
för "användning av IT" tala om "utveckling av IT-tillämpningar". Detta
språkbruk speglar bättre de aktiva utvecklingsinsatser med åtföljande
sysselsättningseffekter som erfordras i IT-samhället.

Några liberala utgångspunkter

Först och främst måste allt ske med utgångspunkt i den
enskilde individens perspektiv. Det kan först konstateras att
IT förenklar vardagen på många sätt. Detta gäller främst de
som har en öppenhet inför teknisk utveckling. Därför måste
information om IT understödjas för att undanröja mentala
hinder och skapa möjlighet för bred förståelse. IT är inte
detsamma som Internet! Om detta är uppnått kvarstår de
många sociala hindren.

Informationstekniken får aldrig bli ett elitens maktmedel, där medborgaren
utan dator är utestängd från sin demokratiska rätt att påverka. Utan ett enda
medvetet fattat beslut så riskerar medborgarnas makt att flyttas från valdagen
till en köpt PC. Dåtidens fattighjon blir nutidens PC-lösa. Det får inte bli ett
elektronikens klassamhälle med starka och svaga, med egen eller ingen e-
mail-adress. För liberaler har demokratin en prislapp som är väl värd att
betala!

IT skapar även oanade förutsättningar för ökad valfrihet och därmed högre
livskvalité. Distansarbete gör det t ex möjligt att kunna arbeta hemma delar
av arbetsveckan med minskad energiåtgång, minskad nedsmutsning och en
lättnad av trafiktrycket i storstäderna som en del av de positiva följderna för
både samhället och individen.

Utbildning och det livslånga lärandet är en annan liberal kärnfråga. Vi är
övertygade att IT kommer spela en avgörande roll i framtiden. Hela
utbildningsväsendet står inför en tid av nya möjligheter. Att läsa på distans
kommer att vara ett verkligt alternativ och möjliggöra för många fler att
vidareutbilda sig, också i olika stadier av livet. Folkpartiets förslag med
individuella kompetenskonton är en följd av samhällets allt snabbare
utveckling.

Näringslivet måste hänga med i utvecklingen. Regeringen fastställer tre
centrala mål i en strategi för att bredda och utveckla användningen av IT.
Dessa är i det närmaste självklara uppgifter för staten, nämligen:
rättsordningen, utbildningen och samhällets informationsförsörjning. Till de
tre fogas övriga insatsområden, som utgör ett slags restpost där allt är lika
viktigt. När allt är prioriterat blir inget prioriterat. Hit kvalificerar sig,
enligt
regeringens omdöme, näringslivet. Enligt Folkpartiet liberalerna är det ett
centralt mål att den snabba utvecklingen på IT-området får genomslag i
näringslivet. Allt annat innebär en felprioritering. Om inte utvecklingen på
IT-området även omfattar företagen kommer vi snart att vara permanent på
efterkälken med en ökad arbetslöshet som följd.

Rättssystemet är av regeringens tre prioriterade områden det mest centrala.
Behovet av reformering är omfattande för att passa den nya teknikens
möjligheter. IT är inte bara av godo, utan tekniken kan tyvärr missbrukas.
Därför förordar Folkpartiet bl a en mediaoberoende integritetslagstiftning
istället för en reformerad datalag. Dessutom måste den för vår demokrati
grundläggande offentlighetsprincipen tryggas när allt mer av myndigheternas
kommunikation sker elektroniskt.

IT ger oss ett antal möjligheter att förstärka demokratin när det t ex gäller
att öka delaktigheten för den enskilda människan. IT underlättar
kommunikationen mellan väljare och valda. Den fria medborgaren ställer
grundläggande och berättigade krav på delaktighet och insyn i de beslutande
församlingarnas förehavanden, oberoende var i landet hon bor. Folkpartiets
vision om det aktiva medborgarskapet får här, med IT som redskap, sitt
sakliga genombrott. Därför både kan, skall och måste vi göra tekniken känd
och tillgänglig för alla medborgare. Det skall vara raka rör och öppna kanaler
mellan oss politiska företrädare och den enskilda medborgaren.

Ett IT-samhälle för alla

Människan i centrum

Pengar skall inte få avgöra om du kan delta i
samhällsdebatten och vara med och påverka eller ej. Alla
människor har inte råd att köpa en egen dator, därför måste
de finnas i tillräckligt antal på offentliga platser så att alla
kan komma till tals. Här kan folkbiblioteken helt klart spela
en mycket viktig roll. Den nya aktiva rollen måste därför
utvecklas och förstärkas.

Folkpartiet har länge arbetat för riktiga medborgarkontor. Genom den
tekniska utvecklingen kan dessa få ännu viktigare roll. Här bör datorer vara
uppkopplade både mot politiska organ och myndigheter. Där skall vi som
enskilda kunna söka i databaser efter information, beslut eller förslag och
planer. Där skall t ex riksdagens RIXLEX och regeringens Rosenbad finnas
så att man kan kontrollera en sakuppgift, kommunicera med politiska
företrädare, läsa eller reagera på ett anförande eller en motion. För detta
skall
ingen avgift utgå.

Satsa på konsumentupplysning om IT

Genom utvidgad utbildning och kvalificerad
konsumentupplysning bör alltfler medborgare göras
medvetna om de möjligheter som IT erbjuder. Härigenom
ökas efterfrågan på tjänster på näten, vilket skapar
möjligheter till etablering av nya tjänsteföretag. Idag är
utbudet av nätverkstjänster omfattande, men för den som inte
är expert kan detta vara svårt att överblicka. Vi anser att
erforderlig rådgivningsverksamhet kan få en omfattning som
är sådan att dess sysselsättningseffekter kan bli betydande.
En väl utbyggd konsumentupplysning har också stor
betydelse för att fler skall våga göra investeringar i IT.

Konsumentupplysningen kan omfatta råd om villkoren för verksamhet på
näten, men kan också omfatta praktisk rådgivning om produkter som
underlättar nätets användning. Kunskaper om lågprisdatorer (t ex som
Oracles Network Computer) för användning av Internet bör aktivt spridas.
För olika användarmiljöer, t ex för småföretag, bör information aktivt spridas
om särskilda tillämpningspaket av programvarutyp. Sådan konsumentupp-
lysning bör tillhandahållas på många olika medier. Här finns viktiga uppgifter
för Konsumentverket och andra organisationer i konsumenternas tjänst.

Ett rundare Sverige

IT tillåter dessutom en annan typ av företag och
organisationer att växa fram, de nätverksbaserade företagen.
Där ersätts de gamla, hierarkiska och formella strukturerna
av människor som väljer att jobba med projekt i löst
sammansatta och flexibla nätverk. Detta kan möjliggöra för
fler att fortsätta leva och verka i sin egen hembygd, att slippa
flytta till storstäderna för att få jobb. Det är en fråga om
valfrihet för många - om livskvalité för andra. För datorn är
det ingen skillnad om du sitter i rummet bredvid eller på en
annan plats i landet. Genom telefax, dator och telefon är du i
centrum - oavsett var du befinner dig. För ett liberalt parti
som strävar efter att ge alla lika livschanser och vill utveckla
och förstärka egenföretagandet i en levande landsbygd är den
breda spridningen geografiskt ett viktigt ställningstagande.

Utbildning i IT-perspektiv

Nyskapande

Folkpartiet liberalerna myntade 1994 begreppet "En dator
per elev" som ett förhållningssätt till behovet av att öka IT-
användningen i skolan, av så väl pedagogiska skäl som
jämlikhetsskäl. I Sverige, där utbildning och
kompetensutveckling måste vara en livslång process, kan
sägas att vi alla är ständiga elever. För att det livslånga
lärandet inte bara skall bli en politisk fras måste IT-
utvecklingen bejakas helhjärtat. Det krävs vilja till
organisatoriskt och pedagogiskt nyskapande där alla är
beredda att ändra sin yrkesroller och kontaktvägar.

IT-pedagogiken utvecklar sig inte
själv

Omfattande satsningar behövs för att skapa ett innehåll i nya
pedagogiska former och inom många olika ämnen och
områden. Det behövs betydande satsningar såväl på
utbildning av lärare som på tekniken. Skärmpedagogik
behöver utvecklas, distansutbildning och lärarnas utbildning
och vidareutbildning fokuseras. I debatten har föreslagits
skatteavdrag för lärare som skaffar egna datorer och
pedagogiska programvaror. Denna fråga och liknande bör
enligt vår mening vidare analyseras. Det är sant att IT kan ge
möjlighet för människor att förverkliga sina behov och
önskningar på nya sätt. För att de nya möjligheterna ska
kunna användas av alla krävs omfattande satsningar i
pedagogik speciellt utvecklad för olika behov inte minst
interaktivt lärande via bildskärmar.

Elever med funktionshinder

Det finns ett flertal goda exempel på hur IT utvecklat arbetet
i skolan för både elever och lärare. Det gäller särskilt för
barn med funktionshinder och inlärningssvårigheter. För
dessa elever är IT till stor hjälp. Förskollärare vittnar om att
barn med koncentrationsstörningar blir mera aktiva framför
en dator. Barn och äldre med läs- och skrivsvårigheter kan
genom inlärning med hjälp av datorer övervinna sina
svårigheter. En intensiv utveckling pågår över hela landet
och den bör ges allt stöd.

Det behövs en IT-strategi

Det är bra att regeringen nu skriver att varje kommun bör
utarbeta en strategi för sin IT-utveckling och i den även ta
med skolans behov. Det kommer dock lite sent. Skolverket
har haft uppgiften sedan 1992 att utveckla och genomföra en
satsning på IT för skolan, men tyvärr har detta tydligen inte
prioriterats, eftersom vi fortfarande saknar en nationell
strategi. Eftersom en kommunal IT-utveckling skall
finansieras av kommunen hade en nationell strategi varit en
hushållning med resurser. Skolverket fick 1994 i uppgift att
utveckla ett skoldatanät på Internet. Detta finns inte ännu för
hela landet. Det är ju inte tekniken som skall dominera
utvecklingen utan hur IT kan användas som pedagogisk
resurs. För att inte tappa tempo i skolans IT-utveckling
föreslår vi att skolor kan anslutas till SUNET och att
Skolverket satsar sina krafter på att stödja IT som
pedagogiskt hjälpmedel för lärare. Regeringens förslag om
att tillskapa ett nätverksbaserat resurscentrum för att främja
och stimulera utvecklingen av IT-baserade läromedel är dock
ett steg i rätt riktning.

IT i skolan och högskolan

Varje rum i skolan bör ha tillgång till nätverk för
kommunikation i många riktningar. Därmed når man inte
bara tillgång till ett breddat undervisningsinnehåll utan
främjar även elevernas deltagande och kreativitet. Kontakter
med andra länder och språk underlättas genom att vänklasser
i avlägsna länder kan etableras, språkinlärning underlättas
och kulturkunskaperna breddas. Invandrarbarn kan få en
mera framträdande roll när kontakt etableras med skolor som
talar deras hemspråk. Även i Sverige finns exempel på att det
är möjligt att bo i Skåne och vara gymnasist i Stockholm. I
framtiden kan studenter bo i Sverige och vara studerande i
annat land.

Om försöket med kvalificerad yrkesutbildning (Prop 1995/95:145) blir
verklighet förutsätter vi att detta tillfälle tas tillvara för att introducera
IT på
bred front i en ny utbildningsform. Tillgång till kvalificerad skärmpedagogik
via telenät är även av stor betydelse för undervisningen vid högskolor och
universitet. Distansundervisning främjar att geografiska och sociala gränser
överbryggas till rimliga kostnader. Begreppet "det virtuella universitetet" kan
snart bli verklighet. Såväl föreläsningar och utbildningsadministration som
grupparbeten, laborationsövningar och prov kan förmedlas via IT. Lärare och
studenter kan sinsemellan diskutera, oberoende av tiden på dygnet. Inom
landet finns ett värdefullt kunnande om distribuerad universitetsutbildning.
Detta kunnande bör tas till vara och vidareutvecklas. Ett delvis öppet
universitetet kan bli förverkligat med hjälp av IT. Det finns internationella
erfarenheter av virtuell undervisning som visar på bättre studieresultat för
grupper av studenter. Liknande miljöer för högre studier borde startas i
Sverige.

Lärarutbildningen är en nyckel till förändring av skolan, och intresse och
kunnande för IT måste väckas där. Det finns påfallande få rapporter och
projekt inom lärarutbildning som visar på IT:s pedagogiska betydelse och
möjligheter. Kanske skall examensarbeten som görs av blivande lärare under
några år framöver aktivt riktas till projekt inom IT?

Distansutbildning

Det är möjligt att vara inskriven vid en högskola men ändå
studera hemma. På sikt kan första året av en
högskoleutbildning ske på distans som alternativ till en mera
traditionell utbildning. Folkpartiet ser detta som en möjlighet
för att genomföra en högskola där alla som har tre års
gymnasieutbildning kan få tillträde till vissa högskolestudier.

En satsning på modern utbildning förutsätter en ökad tillgänglighet till
telenät och lokala databaser. Kurser och utbildningsmaterial blir därmed
tillgängligt inte bara i skola eller högskola utan också i arbetslivet.
Kvalificerad yrkesutbildning är ett område för IT-pedagogik där varvade
utbildningsmöjligheter på arbetsplatser ingår. Distansutbildning har en enorm
potential för kreativa initiativ. Den europeiska satsningen på
distansundervisning, DELTA, har fortfarande ett alltför lågt svenskt
deltagande. Det är bra att regeringen pekar ut SUNET (universitetens datanät)
som en nationell tillgång och säger att biblioteken skall anslutas. Folkpartiet
menar att grundskolor och gymnasier självklart skall delta. Detta innebär att
på sikt bör underlaget för finansiering av SUNET kunna breddas.

IT i folkbildning

Det är också bra att regeringen tydligt prioriterar IT-
utbildning inom folkbildningen. Skall vi få ett medborgerligt
engagemang och kunnande inom området måste breda
utbildningsinsatser göras. Samtidigt är det viktigt att
poängtera att IT inte är lösningen på alla problem i
undervisning och utveckling. Tekniken är ett hjälpmedel som
har fördelar men även nackdelar. Tillgången till information
blir oerhört stor och behovet av att kunna sovra och
ifrågasätta vad som förs fram än viktigare. Speciellt
intressant är det att främja uppkomsten av nya folkrörelser
genom användandet av IT.

KK-stiftelsen

I propositionen nämns inte Stiftelsen för kunskaps- och
kompetensutveckling (KK-stiftelsen). Det är egendomligt
eftersom den har avsatt 800 miljoner för skolans IT-
utveckling. Med pengarna har den satsat på 20 olika
kommuner, både stora och små, för att de skall vara
spjutspetsar för skolor och IT-utveckling. Pengarna går till
lärares kompetensutveckling, biblioteken som pedagogisk
resurs med hjälp av IT, utveckling av syo med hjälp av
datorer och datasäkerhet. Att den nuvarande regeringen
verkar ogilla stiftelserna får inte innebära att deras uppgifter
negligeras och deras insatser förtigs. KK-stiftelsen kan och
bör ses som den strategiska resurs för landet den är, särskilt i
ljuset av de knappa finansiella insatser som regeringen gör i
nu aktuell proposition.

Näringslivet

Sverige skall leda utvecklingen, inte
följa den

Vi är på väg att lämna industrialismens tid bakom oss och
med den de gamla värderingarna. Vid varje
samhällsomvälvning dyker det upp personer som har
begåvats med en förmåga att läsa av samhällsutveckling. För
hundra år sedan var det de tidiga industrialisterna, idag är det
IT-företagarna. För att dagens banbrytare skall bli
framgångsrika på bred front krävs dock en sund
företagarpolitik. En sund politik erkänner företagen som
välståndsbildande kraft och ser dem inte som enbart
profithungriga kapitalister.

De stora företagen

Det finns få som idag förväntar sig att de stora företagen
skall skapa alla de jobb som vi så väl behöver. Detta beror på
att vi enligt många bedömare befinner oss i eller står inför en
förändring av näringsstrukturen. Industrin är på väg ut som
huvudsaklig näringsgren. Den ersätts istället av relativt nya
viktiga branscher, t ex elektronik och läkemedel. I de stora
företagen är IT väl utvecklat och det är inte ovanligt att t ex
stora forskningsprojekt pågår dygnet runt. Med hjälp av
avancerad IT knyts olika forskarlag samman i idealiska
konstellationer vilket skapar helt nya förutsättningar.

De små och medelstora företagen

En utvecklad förmåga att ta till vara möjligheterna med IT är
snart också en nödvändighet även för de många små och
medelstora företagen i Sverige. Undersökningar visar att
kännedomen och kunskapen om IT är låg vid en stor grupp
av befintliga småföretag. Dessa företag behöver på olika sätt
uppmuntras att använda sig av IT, eftersom många
fortfarande är mindre kunniga på området. Deras förmåga att
hantera den nya tekniken kommer att vara avgörande för
deras förmåga att växa i framtiden. Utvecklingen av globala
och lokala marknadsplatser på de digitala näten är ännu bara
i startgroparna. Kännedom om bl a EDI (Elektronisk handel)
är inom en snar framtid en förutsättning för att kunna göra
affärer.

IT-företagen

IT förändrar inte bara förutsättningarna för alla sorters
företag, utan IT är i sig en egen snabbväxande bransch. Det
finns många nystartade och potentiella företag inom
programvaru- och kommunikationsindustrin. Det handlar om
att producera applikationer för allt från utbildning och
information till interaktiv underhållning. Det handlar inte
bara om produktion för den svenska marknaden, eftersom
denna nya bransch är i högsta grad internationell, och därför
är exportmöjligheterna goda med rätt produkter.

Politiken avgör

Således är inverkan av utvecklingen på IT-området av
avgörande betydelse för prognosen för Sveriges samtliga
företag och därmed förmågan att skapa nya arbetstillfällen.
Därför är det märkligt att notera att regeringen har så få
förslag på vad den vill göra för att allmänt främja IT i
svenska företag och särskilt stimulera de många nya
befintliga och potentiella företagarna i produktion av IT-
tjänster. Tvärtom driver regeringen i andra sammanhang en
politik som inte gynnar de svenska företagen. Det gäller t ex
den förtida momsinbetalningen och det senaste förslaget i
regeringsförklaringen om en ny AP-fond som skall köpa upp
nya företag.

En sund företagarpolitik

För att öka kunskapen om och användandet av IT inom
näringslivet krävs en samverkan av utbildning, forskning,
kapitalförsörjning, stöd till innovationer, klara lagregler m.m.
Det är klart och relativt okontroversiellt. Men det handlar
också om att faktiskt låta företagen vara i fred vad gäller
skattepolitiken och när det gäller fundamentala
förutsättningar som ägandestruktur. Förutom det allmänna
krångel som omfattar företagandet idag är det för
utvecklingen av IT särskilt viktigt att titta på möjligheten att
förändra avskrivningsmöjligheten för strategiska IT-
investeringar eller på värderingen av det intellektuella
kapitalet i dessa nya företag där investeringarna finns dolda i
kunnande istället för t ex maskindelar. Dessutom är
arbetsrätten ofta ett problem för de nya IT-företagen när det
gäller att våga anställa personal, eftersom kommande
arbetsbelastning oftast är svår att förutsäga.

Rättsordningen

Rättsstaten

Den mest central funktionen för en stat är att upprätthålla
förtroendet för lagarna och lagstiftningen. Sverige vill som
alla andra demokratier upprätthålla rättsstaten som ett
överordnat mål. Det innebär främst att all statens
maktutövning sker under klara lagregler, ett grundläggande
skydd för personlig säkerhet och egendom samt att
medborgarna är tillförsäkrade vissa på förhand givna
mänskliga rättigheter.

Den snabba utvecklingen av IT har lett till att lagstiftningen inte har hängt
med i svängarna. Därför är det nödvändigt att av regeringens tre prioriterade
mål sätta reformeringen av rättsreglerna som berörs av IT allra främst.

Propositionen talar om inrättande av ett IT-observatorium, för bred analys
av lagstiftningsbehov. Det bör i detta sammanhang betonas att en
fundamental uppgift för detta observatorium bör vara att formulera
utgångspunkterna för en lagstiftning som i en mediaoberoende anda på sikt
kan ersätta ett antal av våra nuvarande fundamentala lagar rörande
yttrandefrihet, integritet, offentlighet, egendomsrätt m m.

Viktigt integritetsskydd

En grundsten i rättsstaten är att den ger ett omfattande skydd
av den enskildes integritet. Privatpersoner ska vara
berättigade till skydd för sitt privata liv och ha rätt att driva
sin verksamhet utan annan insyn utifrån än den han själv vill
medge. Personliga angelägenheter bör ej vara allas
angelägenheter. Ett starkt personligt insynsskydd är en
självklarhet i ett rättssamhälle. Undantagsvis och då endast
vid starka skäl ska det vara tillåtet att bryta detta
insynsskydd. Rätten till integritet blir särskilt viktig att
skydda när det finns IT som möjliggör att relativt enkelt
samla, sammanställa och sprida information om oss som
enskilda.

Frågan om omfattningen av den personliga integriteten är komplicerad och
problemen har lösts på olika sätt i skilda länder. Det är en svår uppgift att
finna en rimlig avvägning mellan samhällets önskemål om information av
allmänt intresse och den enskildes rätt till skydd för sin personliga
integritet.
Den svenska datalagstiftningen har under lång tid ansetts varit i behov av en
förändring. Lagstiftningen vilar på mer än tjugo år gamla förutsättningar som
försvårar en rationell IT-användning. Någon förändring har dock ännu inte
skett.

Det har i en särskild rapport till Justitiedepartementet rekommenderats en
generell integritetslagstiftning. Dessvärre har nyligen en parlamentarisk
kommitté tillsatts, vars inriktning är att skapa en ny datalag och inte en
generell integritetslagstiftning. Detta är beklagligt och stämmer inte heller
med justitieministerns uttalande om behovet av ett starkt integritetsskydd för
medborgarna.

Offentlighetsprincipen gäller

Bland andra rättsliga förändringar som är motiverade vill vi
understryka behovet av en modernisering av synen på
handlingsbegreppet i förvaltningslagen. Gårdagens hantering
av handlingar i pappersform inom den offentliga
förvaltningen ersätts idag i alltfler sammanhang av
elektroniska handlingar. Endast i mycket begränsad
omfattning har rättsliga regler och förordningar skapats med
detta i åtanke. Betydande förvaltningsrättsliga förändringar
är därför påkallade.

Bevara egendomsskyddet

Genom utvecklingen av Internet och andra elektroniska
nätverk kan immateriella rättigheter relativt lätt spridas utan
medgivande. Idag omfattas programvaruindustrin av skydd
enligt upphovsrätten, vilken tillkom för att skapa skydd för
litterära eller andra intellektuella skapelser. Det bör utredas
vilka möjligheter som finns till standardisering av
elektronisk märkning på idag upphovsrättsligt skyddade
verk. Här borde Patent- och registreringsverket kunna spela
en viktig roll för utvecklingen.

Demokrati

Tillgång till informationen

Enligt vår telelag garanteras alla i vårt land tillgång till
markburen telefon samt låghastighetsdatakommunikation. Vi
önskar vidga detta begrepp, och förordar att utbudet av
samhällsinformation organiseras så att alla medborgare
enkelt kan nå väsentliga delar av samhällets grundläggande
databaser. En grundinställning här är att denna möjlighet
skall omfatta det som f n ryms inom RIXLEX. Denna
riksdagens databas byggs emellertid ut för närvarande och
sammankopplas med Information Rosenbad och många
myndigheters och kommuners databaser. Tillgången till
denna samlade mängd databaser bör underlättas för
medborgarna, genom aktiva insatser via medborgarkontor,
bibliotek m m. Tjänstetillgänglighet via Internet bör också
främjas, i ljuset av att allt fler medborgare nu skaffar sig
möjlighet till kontakt med Internet.

En analys bör därmed genomföras med uppdrag att dra en gräns mellan
samhällsfinansierad samhällsinformation och sådan samhällsinformation som
bör tillhandahållas mot avgift. Detta berör också informationens tillgänglighet
via bibliotek, med vilket en samsyn bör etableras. Denna samsyn bör således
omfatta definition av vissa kvantiteter information. Enligt vår mening bör
grundläggande samhällsinformation till viss väldefinierad omfattning
tillhandahållas för medborgarna utan kostnad. Detta kräver en tydlig
avgränsning mot annan extern och fördjupande samhällsinformation, som
naturligen bör avgiftsbeläggas. Kvantiteterna och kostnader bör här definieras
tydligt.

Man kan därmed notera att begreppet "allmän tillgänglighet" utvidgas till
att omfatta kostnadsfri tillgång till vissa grundläggande mängder
samhällsinformation för alla medborgare. Vid utbyggnad av de medborg-
erliga samhällsinformationssystemen bör hänsyn tas till medborgarnas
önskemål om möjligheter till ökad demokratisk kontakt med sina folkvalda
politiska representanter. Elektroniska anslagstavlor och andra dialogsystem,
bl a via Internet, bör i ökande grad göras tillgängliga för medborgarna, för att
underlätta etablering av demokratiska sammanslutningar och möjligheter till
politisk kontakt. Medborgarens röst bör kunna höras tydligare än idag.

Det är en komplicerad fråga att bedöma intensiteten i olika typer av
demokratiska kontakter, där bl a IT kan användas som verktyg. Sådana
bedömningar kan dock vara motiverade för att överväga om utbyggnaden av
demokratiska kontaktmöjligheter i kommuner och andra församlingar sprids i
tillfredsställande takt. Vi förordar att berörda forskningsråd uppmärksammar
behovet av utveckling av mått och klassificering av olika åtgärdstyper för
främjandet av demokratiska kontakter, som grund för vidare analys och
diskussion om medborgarnas demokratiska deltagande.

Vi förordar att kommunerna engagerar sig i en aktiv utbyggnad av
medborgarkontor, bl a för att underlätta för medborgarna att genom IT kunna
utvidga sitt kunnande om samhällets organisation, om de kommunala
besluten och om vilka medborgerliga rättigheter och skyldigheter som gäller.

Beslutsfattandet och IT

Automatiskt beslutsfattande utan insyn kan vara riskabelt.
Aldrig så noggrant programmerade beslutsrutiner kan
begränsa den flexibilitet som verkligheten kräver. Det
beslutsfattande som byggs in i IT måste därför omfatta
demokratiska fönster, genom vilka medborgare kan ha insyn.

Jämställdhet och IT

Vi har länge haft en enkönad produktion av idéer och tankar
i Sverige. Särskilt märks detta inom tekniken och
forskningen, där överrepresentationen av vissa ämnen och
forskningsfält är mycket tydliga. Det är det tvåkönade mötet
som ger dynamik och spänst också i idéernas värld. IT skulle
kunna vara en jämställdhetens murbräcka, men har hitintills
fungerat med motsatt verkan. Det är därför av yttersta vikt att
kvinnor har ett betydande inflytande över val av pedagogiska
lösningar som gör systemen mer attraktiva för dem som nu
står utanför. Därför är jämställdheten särskilt viktig när det
gäller utbildning och undervisning. Kan inte kvinnor känna
sig hemma med IT så blir deras stöd och användning inte
helhjärtat. Därför måste kvinnor vara med och utveckla
normer för teknikens utformning, liksom den pedagogik
som används. Jämställdhet är en kvalitetsfaktor inom alla
områden - inte minst IT.

Avslutning

Vad som krävs av politiker är förståelse för den nya
teknikens stora möjligheter och dynamik. Det är bättre att
vara med och leda tekniken än att följa med och anpassa
politiken i efterhand. En väl fungerande informationsstruktur
kommer sannolikt att vara lika viktig i kunskapssamhället
som infrastrukturen i vägar och järnvägar är idag.

En nation, som dessutom lyckas skapa en informationskultur som upplevs
som positiv och gemensam av medborgarna, kommer att ha skaffat sig
överlägsna konkurrensfördelar gentemot omvärlden. För detta krävs en inre
övertygelse och en bärkraftig vision från det politiska ledarskapet.

Morgondagens samhälle kan ingen med bestämdhet sia om, men varje
beslut vi tar är ytterligare steg på den väg som leder till vår gemensamma
framtid. Den framtiden kommer att innehålla väsentliga inslag av det vi kallar
IT. Därför måste vi lära oss att hantera den, så att tekniken främjar
företagandet, demokratin, jämlikheten och jämställdheten.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av rättslig översyn över av IT-
användningen berörda lagar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utbildnings- och utrustningssatsningar i skolorna,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om åtgärder för att främja tillväxt på datanäten,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förmedling av samhällsinformation vid
medborgarkontor och till allmänhetens persondatorer,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behov av konsumentupplysning om IT,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om åtgärder för att främja miljö, jämlikhet och
jämställdhet med hjälp av IT,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om skyddet av den enskildes integritet.

Stockholm den 28 mars 1996

Eva Flyborg (fp)

Margitta Edgren (fp)

Bengt Harding Olson (fp)

Torsten Gavelin (fp)