med anledning av prop. 1995/96:127 Några frågor om sekretess

Motion 1995/96:K19 av Chatrine Pålsson (kds)

Proposition 1995/96:127 behandlar förslag om ändringar i
sekretesslagen. Förändringar föreslås på flera områden allt
ifrån sekretess för att skydda hivsmittade brottsoffers
integritet till nya bestämmelser om sekretess hos Statens
skolverk och Skolväsendets överklagandenämnd.

Anledningen till att vi har sekretessregler är att man måste skydda den
enskildes integritet. De senaste åren har sekretessreglerna ändrats vid ca 150
tillfällen. Förändringarna har dock med endast ett fåtal undantag legat på
detaljnivå. Något helhetsgrepp har aldrig tagits. Detta har resulterat i att
reglerna ibland fått olämpliga praktiska konsekvenser där enskilda individer
kommit i kläm.

Frågan om sekretess är mycket viktig och förtjänar att hanteras med
varsamhet. Personlig integritet och rättssäkerhet måste alltid vara en
ledstjärna. Alla människor har rätt att känna värdighet och att få sina
önskemål respekterade. I proposition 1993/94:165 föreslogs till exempel att
uppgifter i anmälan till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd skulle
beläggas med sekretess.

Medborgarna måste ha fullt förtroende för hur känsliga uppgifter hanteras
av myndigheterna. Ingen får känna sig kränkt. För oss är det en självklarhet
att den enskilde ska kunna känna trygghet i tjänstemännens tystnadsplikt. Det
är angeläget att öka kunskapen om vilka effekter som kan uppkomma om
integritetsskyddet saknas.

Samhället förändras ständigt. Samtidigt som det är viktigt att möta behov
av integritet på nya områden är det också viktigt att det finns en helhetssyn i
sekretesslagstiftningen. Till exempel får i frågor om olika huvudmannaskap
inte onödiga gränsdragningar göras så att ett effektivt arbete omöjliggörs.
Det finns en risk att beslut tas på skilda håll utan hänsyn till helhetsbilden.
Personal från olika instanser ska inte hindras att samverka på ett bra sätt.
Barn har blivit särskilt drabbade av svagheten i regelverket .

I flera fall har skolsköterskor, dagispersonal och sköterskor på BVC
hindrats från att ge barn i nöd den hjälp de behöver. Sekretessreglerna
hindrar till exempel sköterskan på BVC att ta kontakt med socialtjänsten och
fråga om det förekommer alkoholmissbruk i familjen. Information som rör
den enskilde får enligt gällande regler inte lämna verksamheten. Detta har
ofta inneburit hinder för tidig upptäckt av barn som far illa. Sekretesslagen
får inte hindra ett samarbete mellan myndigheter. Det är synnerligen
angeläget att missförhållanden upptäcks tidigt. Barnen måste alltid sättas i
centrum.

Även i andra fall har den alltför fragmentariska sekretesslagstiftningen lett
till svårigheter. Polisens arbete är ett område där en översyn också är
nödvändig. I dagarna har Sameb, ledd av landshövding Ulf Adelsohn, lagt
fram förslag som pekar på behovet av att kunna samköra register i kampen
mot eko-brotten. Kriminalvården är ett annat område där samarbete mellan
myndigheter skulle medföra stora fördelar.

För att en helhetssyn ska vara möjlig bör även de nuvarande reglerna ses
över ur EU-synpunkt. Man bör utreda konsekvenserna med samma
helhetsgrepp som gjordes i Hälsodatakommitténs betänkande SOU
1995:95.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av att, utifrån en helhetssyn, se över
sekretesslagstiftningen.

Stockholm den 6 februari 1996

Chatrine Pålsson (kds)