med anledning av prop. 1995/96:153 Jämställdhet som ett nytt mål för Sveriges internationella utvecklingssamarbete

Motion 1995/96:U37 av Margareta Andersson m.fl. (c)

Det är bra att regeringen nu lägger fram en proposition om
jämställdhet som ett nytt mål för Sveriges internationella
bistånd. Behovet av att synliggöra kvinnors situation i många
mottagarländer är stort.

I och med att jämställdhet blir likställt med övriga biståndsmål kommer det
att ge en tydlig signal till mottagarländerna om den vikt Sverige lägger vid
jämställdhet mellan kvinnor och män. Tidigare erfarenheter visar tyvärr att
biståndsresurserna inte fördelas lika, utan oftast har haft en tonvikt på
projekt
där kvinnornas villkor inte tillgodosetts i tillräcklig utsträckning. Regering-
ens förslag om jämställdhet som ett sjätte mål för Sveriges internationella
utvecklingssamarbete är därför av stort värde.

Genomförande

Jämställdhet mellan könen i det svenska biståndet är alldeles
för viktigt för att det skall stanna vid en allmän
målformulering. Regeringen måste även beskriva hur det
skall genomföras i praktiken. Det är avgörande att regeringen
utarbetar tydliga riktlinjer för hur jämställdhetsfrågan skall
integreras i utvecklingssamarbetet. Arbetet med att ta fram
riktlinjer för jämställdhetsmålet som regeringen nu är
sysselsatt med är därför mycket viktigt.

Det räcker inte med att regeringen skriver att jämställdhetsfrågorna skall
integreras i allt biståndsarbete. Regeringen måste i de kommande riktlinjerna
tydligt beskriva hur det skall gå till. Jämställdhetsmålet måste omsättas i
nödvändiga operationella och eventuellt institutionella förändringar. Riks-
dagen bör ge regeringen till känna vad som här anförts om nödvändiga
operationella och institutionella förändringar i samband med genomförandet
av det sjätte biståndsmålet.

Uppföljning och revision

Noggrann uppföljning av hur jämställdhetsmålet i biståndet
fungerar är avgörande för att kunna bedöma om de
förändringar som föreslagits givit den önskade effekten.
Även på denna punkt hänvisar regeringen till de politiska
riktlinjer som den nu arbetar med att lägga fast.

Regeringen bör årligen genomföra en biståndsrevision som redovisar i
vilken utsträckning de uppsatta målsättningarna för Sveriges internationella
utvecklingssamarbete har uppfyllts. Denna redovisning bör föreläggas
riksdagen. Förutom att utnyttja forskning inom området bör kompetensen
inom Kvinnorådet för internationellt bistånd (KIB) utnyttjas. KIB bör ges en
tydlig och central roll i uppföljnings- och revisionsarbetet. Riksdagen bör ge
regeringen till känna vad som här anförts om återkommande revision och
uppföljning av målen för det svenska biståndet.

Utvärdering och uppföljning är viktigt i alla biståndsprojekt. När i förväg
tidsbegränsade projekt avslutas från svensk sida, måste det finnas en planerad
beredskap hos biståndsmottagarna att ta vid och fortsätta projektet där den
svenska insatsen slutade.

Fler projekt

Även efter att jämställdhet införs som ett mål för allt svenskt
bistånd kommer det att finnas ett stort behov av särskilda
projekt, vars syfte just är att förbättra kvinnornas situation.
Av det svenska biståndet används i dag endast 1 procent av
SIDA:s medel till direktinsatser för jämställdhet. Riksdagen
bör ge regeringen till känna vad som här anförts om fler
projekt vars direkta syfte är att förbättra kvinnornas situation
i mottagarländerna.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om genomförandet av det sjätte biståndsmålet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om återkommande revision och uppföljning av
biståndsmålen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om fler projekt med syfte att förbättra kvinnornas
situation i mottagarländerna.

Stockholm den 27 mars 1996

Margareta Andersson (c)

Marianne Andersson (c)

Anna Corshammar-Bojerud (c)

Ingbritt Irhammar (c)

Görel Thurdin (c)