med anledning av prop. 1995/96:157 Lokala styrelser med föräldramajoritet inom skolan

Motion 1995/96:Ub26 av Andreas Carlgren m.fl. (c)

I propositionen föreslås att kommunerna under en femårig
försöksperiod får överlåta ansvars- och beslutandefunktioner,
som idag ligger på styrelsen för utbildning eller rektor för en
skola, till en lokal styrelse med föräldramajoritet.
Försöksverksamheten föreslås omfatta grundskolan och den
obligatoriska särskolan.

Centerpartiet har länge drivit frågan om ökat elev- och föräldrainflytande i
skolan. Vi ser därför positivt på att regeringen nu presenterar ett förslag
angående lokala styrelser med föräldramajoritet inom skolan.

Människor kräver större inflytande över sin omvärld än tidigare. Föräldrar
vill t ex kunna påverka sina barns villkor även innanför skolans väggar. Mot
den bakgrunden är det allvarligt att en stor majoritet av föräldrarna i Sverige
upplever det som svårt eller omöjligt att påverka skolan och skolmiljön.

I ett större perspektiv är det av stor vikt att många människor är med om att
utforma den offentliga verksamheten. På så vis ökar känslan av ansvar,
delaktighet och samhörighet i samhället. Demokratin och respekten för andra
människor stärks.

För att alla elever ska få goda förutsättningar till utveckling i skolan måste
hänsyn tas till varje elevs individuella behov. Om elever och föräldrar saknar
inflytande över skolmiljön och undervisningen, går viktiga kunskaper
förlorade och möjligheterna till en bra utbildning blir mindre.

Centerpartiet anser att det är viktigt att genomföra en decentraliserings-
reform som ger möjligheter för föräldra- och elevinflytande på skolan.
Föräldrar och elever måste ges reellt inflytande. Det skapar förutsättningar
för en bra dialog mellan dem och skolans rektor och personal. Det blir viktigt
att förse såväl elever som föräldrar med bra information och att förankra
åsikter och argument i god tid före beslut.

Om föräldrar och elever blir mer delaktiga i utvecklingen av skolmiljön och
undervisningen kommer fler frågor att ställas och fler alternativ att beaktas.
Det är i mötet mellan skolans personal och föräldrar som dynamiken kan öka.
I dessa diskussioner kan olika åsikter brytas och nya metoder prövas.
Förändringsmöjligheterna är stora i en decentraliserad skolstruktur och
resultatet kan bli ökad mångfald. Erfarenheterna kan mångdubblas och
komma andra skolor till del.

Brukarinflytande i Danmark

I Danmark har man gått långt när det gäller ett starkt
föräldrainflytande på skolorna. Sedan 1990 finns en lag som
föreskriver en decentralisering av makten i skolsystemet till
främst de s.k. skolebestyrelserna och skoleledaren - rektorn.
Utvärderingsmaterial från detta nationella projekt ger
erfarenheter som Sverige kan dra nytta av när vi föreslår
decentralisering av makt och inflytande.

De danska skolebestyrelserna ska besluta över följande om-
råden:

1. Principer för skolans verksamhet när det gäller bl a årskursernas timtal,
valfria ämnen, elevernas klassindelning, samarbete hem och skola, special-
undervisning, dialog med hemmen om elevernas studieresultat, arbetets
fördelning mellan lärarna, gemensamma arrangemang, praktikplatsfördelning
och liknande.

2. Godkänna skolans budget.

3. Fastställa läromedel och ordningsregler.

4. Utarbeta förslag till skolplaner, till försöks- och utvecklingsarbete samt
till remissyttranden för kommunalbestyrelsens beslut.

Man kan konstatera att de danska skolebestyrelserna har
goda formella möjligheter att styra eller kan påverka skolans
profil, pedagogik, arbetsmiljö samt kontakterna mellan hem
och skola. Ändå är detta enbart minimiregler. Kommunbesty-
relsen kan delegera ytterligare maktbefogenheter till skolebe-
styrelsen.

I Danmark omfattar föräldrainflytandet i allt väsentligt de möjligheter vi
har i Sverige, men ger därutöver betydligt större makt över pedagogiska
frågor och personalfrågor såsom läromedel, principer för arbetsdelning
mellan lärarna etc. De formella möjligheterna för danska föräldrar att påverka
elevens lärosituation är således betydligt större i Danmark än i Sverige, där
denna makt i stort sett förbehålls rektorn och personalen.

Sammanfattningsvis gäller den stora skillnaden mellan Sverige och
Danmark fördelningen av makt och inflytande i skolan. I Danmark är de
lagfästa minimireglerna för brukarinflytande högt ställda i jämförelse med
Sverige. Vår decentralisering har skett genom att skolchefens ställning
kraftigt stärkts. Den makt som enligt lagen ska utövas av skolchefen kan inte
delegeras. Samtidigt har bestämmelser om elev- och föräldrainflytande blivit
till i stort sett lösa rekommendationer.

Möjligheter för föräldrainflytande i
Sverige

Om det svenska regelverket tänjs så långt som möjligt i rikt-
ning mot brukarinflytande kan brukarna ges beslutande- eller
medbestämmanderätt genom villkorad delegation när det
gäller fördelning av timtal på årskurser och - inom läropla-
nens gränser - mellan ämnen, valfria ämnen, terminens start
och slut, etc. Driftsfrågor, och därmed arbetsmiljöfrågor,
lokalfrågor etc. kan fullt ut delegeras till brukarråd.
Pedagogiska frågor och personalfrågor ligger emellertid
under rektors ansvar.

Möjligheter för ökat brukarinflytande
genom villkorad delegation

I många kommuner i Sverige har föräldrainflytandet ökat
markant under de senaste åren.

Villkorad delegation har använts som grund för brukarinflytande i bl a
Sundsvalls och Lunds kommuner. En nämnd delegerar en del av sin
beslutanderätt till rektor, men villkorar delegationen med att brukarna måste
samråda eller samtycka. I det senare fallet går ärendet tillbaka till
skolstyrelsen om brukarstyrelsen förkastar rektorns förslag. På så sätt kan en
brukarstyrelse ges ett slags vetorätt mot rektorns beslut. Fördelen ligger i att
brukarna ges en maktposition att förhandla med rektorn. Nackdelen är att
enbart skolstyrelsens beslutskompetens kan delegeras.

Även i Skurups kommun finns ett exempel på att föräldrarna har tagit
större ansvar för skolarbetet än tidigare. Föräldrainflytandet har där fungerat
utan en direkt formalisering, mycket på grund av att skolan stod inför en
förändring och att det då var lätt att ta med föräldrarna i arbetet med en ny
skola.

Självförvaltningsorgan

Självförvaltningsorgan kan bära ansvar för driftsfrågor. Upp-
gifter som enligt särskilda regler ska skötas efter en viss
ordning kan inte överlåtas till självförvaltningsorgan. Det
innebär möjligheter att påverka skolans fysiska miljö, men
knappast frågor av betydelse för undervisningens inriktning
och kvalitet.

Friskolor

Friskolor måste självfallet hålla sig inom ramen för läroplan
och skollag, men i utformningen av den interna fördelningen
av arbete och beslutskompetens kan de välja andra lösningar
än ett traditionellt "rektorsstyre". Detta kan självfallet ge
reella möjligheter till större inflytande och medbestämmande
för elever och föräldrar. Särskilt som många friskolor drivs i
personalens eller föräldrarnas regi, eller är grundade på en
idé om pedagogiskt nytänkande. Grunden för bra brukar-
inflytande är här ofta en effekt av personalens starka
engagemang.

Ett exempel är den personaldrivna låg- och mellanstadieskolan Fridaskolan
i Vänersborg där man strävat efter och även lyckats med att bygga upp en
stark föräldramedverkan i skolans dagliga verksamhet, inklusive under-
visning, såväl som i inflytandet över skolans verksamhet.

Samråd och medbestämmande

De förordningar som reglerar beslutsbefogenheterna inom
grund- och gymnasieskolan ger begränsade möjligheter att ge
föräldrar och elever något formellt medbeslutande på viktiga
områden. Däremot kan naturligtvis samråd i princip ske i alla
frågor. Erfarenheter från Danmark visar att för små
gemenskapers beslut samrådet eller diskussionen är mer
betydelsefull än voteringar. Konflikter undviks och strävan
efter samförstånd är stark. Därför borde det vara mindre
viktigt att utrusta samrådsorganen med reell beslutsmakt om
bara ambitionen att samråda är tillräckligt stark.

Ändå finns det andra starka skäl till att göra detta. Vetskapen om att en
brukarstyrelse har en reell beslutsmöjlighet ökar seriositeten i styrelseleda-
möternas arbete, samtidigt som det blir viktigare för rektor och lärare att
förse
styrelsen med beslutsunderlag och argument. Såväl de svenska som de
danska erfarenheterna talar om vikten av att styrelseledamöterna känner till
gränserna för sin makt. Oklarheter leder till förvirring, osäkerhet och
besvikelse i styrelserna.

Svenska utvärderingar bekräftar att samrådsorganen uppfattas positivt av
såväl föräldrar som skolledning. Föräldrarna anser att samrådsorgan ger
möjlighet till inflytande för föräldrar som önskar det. Såväl rektorer som
föräldrar tycks uppleva att föräldrarna kan påverka genom samrådsorganen
även om påverkan är svår att uppskatta.

Samråd mellan föräldrar, personal och skolledning förefaller leda till
konstruktiv kommunikation och idéutbyte vad gäller pedagogik- och
utvecklingsfrågor. Diskussionerna stannar inte innanför de formella ramarna.

Samråds- och brukarstyrelser kan spela en roll som drivkraft för skolans
utvecklingsarbete. I de fall föräldrarna, som på Fridaskolan i Vänersborg, kan
dras in i verksamheten kan deras erfarenheter och kompetens utnyttjas som en
resurs i utbildningen.

En del utvärderingar pekar på att beslutsmakten inte tycks upplevas som
det viktigaste, utan det är i stället de förbättrade möjligheterna till insyn i
skolans verksamhet och problem. Andra efterlyser, till synes paradoxalt, att
samrådsorganet bör ges klara befogenheter och beslutanderätt. Rektors attityd
beskrivs som avgörande för framgången för samråden.

Osäkerhet om samrådsorganets funktion, verksamhetsområde och befogen-
heter tycks enligt utvärderingarna vara allmänna bland föräldrarna, liksom en
känsla av otillräckliga kunskaper i viktiga frågor. Behovet av bra
informations- och beslutsmaterial samt kallelser i god tid understryks, och
därmed antyds väl också att sådant inte alltid är för handen.

Ett ytterligare problem som föräldrarepresentanter anför är kommunika-
tionen med de övriga föräldrarna. Hur ska förankring och bra informations-
och åsiktsutbyte uppnås?

Slutsatser

- Maktbefogenheterna bör vara tydligt avgränsade,
-
- brukarstyrelsernas förhållande till kommunen måste stå klart för alla
inblandade parter för att undvika resignation,
-
- kontakterna mellan brukarrepresentanter och brukarna måste ägnas
uppmärksamhet och helst formaliseras.
-

Viktig decentraliseringsreform

Centerpartiet arbetar för decentralisering. Ett av målen med
den nya läroplanen var att decentralisera beslutsbefogenheter
från central nivå till kommunalnivå och vidare ut till skolan.
Vi måste nu ta nästa steg och ge inflytande och ansvar till
föräldrar och elever.

Centerpartiet anser att försöksverksamheten med föräldramajoritet i
skolstyrelserna bör leda till att kommunerna ska ha en lagstadgad skyldighet
att delegera vissa beslut till skolstyrelserna. Rektor bör vara verkställande
tjänsteman åt skolstyrelsen. Centerpartiet anser att det bör fastställas i lag
vilka beslut kommunerna ska delegera till sådana skolstyrelser som här
beskrivits. Därutöver ska självfallet kommunerna lokalt kunna besluta om
längre gående delegation. Man ska också lokalt besluta hur verksamheten ska
organiseras.

Ansvar och befogenheter

Vi anser i likhet med det förslag som skolkommittén har
presenterat att styrelsen ska kunna behandla alla frågor som
är viktiga för skolan, både sådana som ligger inom det
statliga och det kommunala ansvarsområdet. Det kan
t ex vara skolans budget, principer för verksamhet,
läromedel, ordningsregler, utformning av skolans fysiska
miljö, och åtgärder mot mobbning eller fördelning av timmar
för ämnen, ämnesgrupper, språkval och när skoldagen ska
börja och sluta. Den berörda skolan och nämnden bör
komma överens om vilka villkor som ska gälla för den lokala
styrelsen och vilka beslut som skall överlåtas till den.
Överenskommelsen bör sedan preciseras i en särskild
arbetsordning. Utöver detta ska självfallet kommunerna
lokalt kunna besluta om längre gående delegation. Detta bör
ges regeringen till känna.

Försöksperiod

Regeringen föreslår att försöksperioden ska börja 1 juli 1996
och pågå i fem år. Det vore olyckligt om en så lång
försöksperiod skulle försena mer permanenta
decentraliseringsreformer. För att möjliggöra en snabbare
utveckling bör försöksperioden inte vara längre än tre år, 1
juli 1996 till 1 juli 1999. Efter tre år bör en kontrollstation
finnas, för att man ska kunna se vilka permanenta
förändringar som är mogna att fattas beslut om. Detta bör ges
regeringen till känna.

Regeringen föreslår att försöksperioden ska börja 1 juli 1996 och pågå i
fem år. Det vore olyckligt om en så lång försöksperiod skulle försena mer
permanenta decentraliseringsreformer. För att möjliggöra en snabbare
utveckling bör försöksperioden inte vara längre än tre år, 1 juli 1996 till 1
juli
1999. Efter tre år bör en kontrollstation finnas, för att se vilka permanenta
förändringar som är mogna att fattas beslut om. Detta bör ges regeringen till
känna.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om skolstyrelser,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en försöksperiod.

Stockholm den 28 mars 1996

Andreas Carlgren (c)

Marianne Andersson (c)

Erik Arthur Egervärn (c)

Margareta Andersson (c)

Karin Israelsson (c)

Rolf Edlund (c)

Anna Corshammar-Bojerud (c)