med anledning av prop. 1995/96:169 Sammanslagning av Svenska Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst, m.m.

Motion 1995/96:Fi74 av Elver Jonsson (fp)

Riksdagen har flera gånger slagit fast att folkrörelsernas roll
på spelmarknaden och dess andel bör stärkas. Den dåvarande
regeringen uttryckte på sommaren 1994 att "även om
minskningen av folkrörelsernas andel av marknaden synes ha
stannat av, bör enligt regeringens mening ökade och
bestående intäktsmöjligheter för folkrörelserna skapas". När
riksdagen tog beslut om ny lotterilag samma år slogs bl.a.
fast att "marknaden förbehålls staten och folkrörelserna, samt
att folkrörelserna framöver bör erhålla en stärkt roll på eller
en ökad överskottsandel av spelmarknaden". Läser man i
Finansdepartementets rapport sägs också att statens roll på
spelmarknaden skall vara sådan att det finns en ambition att
verka för en stärkt roll för folkrörelserna. Detta kan ske utan
att statens ställning i sammanhanget försvagas.

I den stora parlamentariska utredningen "Vinna eller försvinna" föreslogs i
full enighet att staten inte utan vidare skulle få breda ut sig på
folkrörelsernas
bekostnad. Därför är det viktigt att riksdagsbeslutet utformas så att det
engagemang och den kreativitet som finns inom skilda ideella rörelser ges
möjlighet att också i framtiden driva lotterier i egen regi.

Utifrån ovan nämnda principiella utgångspunkter finns det anledning att
känna oro inför propositionens framtoning och upplägg. Det finns en tydlig
ambition att staten skulle bredda sin marknad ytterligare på de ideella
rörelsernas bekostnad. Förslag om s.k. livstidsvinster, att statliga lotterier
också skulle gå in på s.k. utbud av s.k. varuvinster samt att man förbehåller
sig rätten att ensamt disponera över s.k. jackpot är tendenser som närmast
synes vara en expansiv statlig hållning och en begränsning för
folkrörelsernas möjligheter att erbjuda spel och lotterier. Den neutralitet som
har hävdats borde råda mellan statliga och ideella spelanordnare ser ut att
ordentligt åsidosättas. Tidigare utredningar och riksdagsbeslut har ju mycket
starkt betonat neutraliteten i dessa sammanhang. Möjligen kan man säga att
man talat om "fördel folkrörelserna".

En fråga som det finns anledning för riksdagen att ha synpunkter på och
markera sin hållning i är det problem som kan följa i ett allt för ivrigt
spelande. Många människor råkar ut för det som skulle kunna karakteriseras
som spelberoende. Därför är det angeläget att hela utformningen inte i detta
avseende är och ter sig utmanande.

Dit hör rätten med den höga dragningsrätten som ökar en sådan risk.

Dit hör avsaknaden av en åldersgräns - t.ex. vid 18 år för hästspel, oddset
och liknande spel.

Dit hör att ATG också skulle få ägna sig åt annan vadhållning än på hästar.

Folkrörelserna, som framförallt av ekonomiska skäl hårdare måste
engagera sig i föreningsspel och lotterier i takt med att statliga och kommu-
nala stöd till ideellt föreningsarbete relativt sätt minskat under de senare
åren, ser med bekymmer på den favorisering som statlig spelverksamhet får
enligt propositionen. Det råder en brist på etisk hållning i regeringsförslaget.
Folkrörelsernas samarbetsorgan för lotterifrågor (FSL) har med sin breda
erfarenhet insett värdet - i dubbel mening - av att kunna ordna förenings-
spel och lotterier. Men de ideella organisationerna har också erfarit att ett
för
aktivt för att inte säga aggressivt utbud och köptryck på många människor,
särskilt ungdom, kan innebära negativa följder. Därför har FSL också
upprättat ett policydokument som särskilt beaktar frågor och problem av
angivet slag. Detta skulle vara angeläget att också statsmakten för egen del
tar sig an så att inte bara nya och smarta spel och lotterier ges "fritt fram".

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om folkrörelsernas möjligheter att i framtiden hävda
sin andel av den totala spel- och lotterimarknaden,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om neutralitet i spelformer mellan statlig och enskild
lotterianordnare,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att folkrörelserna skall tillåtas dra fördel av
förändrade system och kunna tillåtas att utvecklas och växa,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om de problem som kan uppstå av s.k. spelberoende,
5. att riksdagen beslutar att alla lotterianordnare, också de statliga,
skall upprätta ett etiskt policydokument som förhindrar negativa
följder av ett alltför aktivt spelande.

Stockholm den 28 mars 1996

Elver Jonsson (fp)