med anledning av prop. 1995/96:184 Tillträde till högre utbildning m.m.
Motion 1995/96:Ub33 av Andreas Carlgren m.fl. (c)
Ärendet är avslutat
- Motionskategori
- -
- Motionsgrund
- Proposition 1995/96:184
- Tilldelat
- Utbildningsutskottet
Händelser
- Inlämning
- 1996-03-27
- Bordläggning
- 1996-03-28
- Hänvisning
- 1996-03-29
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Centerpartiet anser att 1993 års universitets- och högskolereform var viktig att genomföra för att bl a öka mångfalden inom utbildningen. Beslutsbefogenheter vad gäller regler för behörighet, urval och antagning har i hög grad överförts till universitet och högskolor, vilket har lett till en ökad regional profilering.
Syftet med 1993 års universitets- och högskolereform var att få en ändamålsenlig ansvarsfördelning mellan statsmakterna, regeringen, riksdag, myndigheter, universitet och högskolor. Detta skulle i sin tur leda till mångfald i utbildningsutbudet, bättre anpassning till studenternas efterfrågan samt effektivisering av utbildningen med upprätthållande av hög kvalitet. Reformen byggde i hög grad på en kedja av tidigare beslut. Redan 1977 års högskolereform innebar en betydande decentralisering vad gäller t ex anslagssystem och lokal frihet att utnyttja tillgängliga resurser.
Det finns dock kritik mot reformen, som rör behörighets- och urvalsregler- na, som är berättigad. Relativt likartade utbildningar har haft olika behörig- hets- och urvalsregler. En del högskolor har även ändrat tillträdesreglerna med kort varsel. Detta har lett till att den enskildes möjligheter att överblicka och bedöma chanserna att bli antagen till olika program och kurser har blivit svårare. Centerpartiet anser att studentens rättssäkerhet är viktig, och därför måste vi ta kritiken på allvar. Vi vill hitta lösningar som kombinerar rättssäkerheten med en decentraliserad struktur. Det måste även fortsätt- ningsvis finnas utrymme för en regional profilering på det enskilda lärosätet, men vi måste också skapa ett system som är överblickbart och som på ett tillfredsställande sätt leder till att studenterna kan planera sin studier.
En genomgång av remissyttrandena till utredningarna Behörighet och urval - förslag till nya regler för antagning till universitet och högskolor (SOU 1995:71) samt promemorian Gymnasieskolan - en bred grund för högskolan! (Ds 1995:56) visar att remissinstanserna anser att det vore olyckligt att göra alltför stora förändringar i behörighets- och urvalssystemet så snart efter 1993 års högskolereform.
Centerpartiet anser att vissa förändringar måste göras utifrån studentens rättsperspektiv. Antagningskraven har en viktig roll att fylla dels genom att ge viktiga signaler till presumtiva studenter, dels som vägledning i gymnasiet. Vi vill dock påpeka att det är viktigt att låta nya system "sätta sig" utan att man gör alltför långtgående ändringar. Regeringen har ansvar och skyldighet att i god tid innan höstterminen 1997 ge tydliga och klara besked om behörighets- och urvalssystemet.
Grundläggande behörighet för studerande från gymnasieskolan och gymnasial vuxenutbildning
Regeringen föreslår att kompletteringar ska införas i högskoleförordningen för sökande med slutbetyg enligt nya betygssystemet. Benämningen "allmän behörighet" ska ändras till "grundläggande behörighet". För sökande med betyg enligt gamla betygssystemet kommer nuvarande regler fortsätta att gälla.
Grundläggande behörighet ska den ha som:
- från gymnasieskolan fått slutbetyg från ett nationellt eller specialutformat program och har lägst betyget Godkänt på kurser omfattande minst 90 procent av antalet gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program - eller
- från gymnasial vuxenutbildning fått slutbetyg och har lägst betyget Godkänt i kurser omfattande minst 90 procent av antalet gymnasiepoäng som krävs från gymnasial vuxenutbildning. - RUT-93 (SOU 1995:71) förespråkar att lägsta betyget i kärnämnena engelska, svenska, matematik, naturkunskap, religionskunskap och samhällskunskap måste vara Godkänt.
Även remissinstanserna ställer sig bakom den syn på allmän behörighet som utredningen förespråkar medan regeringen väljer att frångå kravet om att studerande ska ha godkänt i alla kärnämnen.
Propositionens skrivelse om att eleverna måste ha "godkänt i flertalet kärnämnen" som en tillräcklig skärpning är inte tillfredsställande. Kärnämnena konstruerades vid reformen av gymnasieskolan för att ge eleven en bredd i sin kunskap. Det är viktigt att högskolans utbildning kan bygga på att studerande har tillräckliga förkunskaper och studiefärdigheter. Det är viktigt att uppmuntra studerande att utnyttja gymnasieskolan på ett sätt som främjar de framtida studierna - utan att det för den sakens skull leder till en specialisering redan under gymnasietiden. Med detta som bakgrund anser vi att förslaget i RUT-93 om Godkänt i alla kärnämnen är rimligt.
För att uppnå den bredd på kunskapen som behövs för högre studier anser vi att betyget Godkänt i kärnämnena ska vara obligatoriskt och ingå i de 90 procenten som krävs för att eleven ska vara behörig. Detta bör ges regeringen till känna.
För vissa utbildningar, som t ex konstnärliga utbildningar, där personliga anlag eller kvalifikationer spelar en stor roll för den sökta utbildningen, bör inte Godkänt i alla kärnämnen var avgörande för att kunna bli antagen till utbildningen. Centerpartiet anser att Högskoleverket bör få i uppdrag att fastställa behörighetskrav för dessa utbildningar. Detta bör ges regeringen till känna.
Särskild behörighet - standardbehörighet
Regeringen föreslår att:
- Högskoleverket ska efter hörande av Statens skolverk samt universitet och högskolor utveckla och fastställa ett begränsat antal standardbehörigheter för att uttrycka kraven på särskild behörighet för de program och kurser som vänder sig till nybörjare i högskolan. - - För de utbildningar som leder till yrkesexamina (exklusive de konstnärliga examina) enligt högskoleförordningen ska Högskoleverket efter hörande av Statens skolverk samt universitet och högskolor bestämma vilka standardbehörigheter som skall gälla. - - För övriga kurser och program som vänder sig till nybörjare i högskolan ska respektive högskola besluta vilka standardbehörigheter som ska gälla, alternativt att något krav på särskild behörighet inte ska gälla. - Centerpartiet anser att målsättningen att göra behörighetssystemet mer överskådligt är positivt. Att ha ett system med olika standardbehörigheter ger möjlighet att förena större förutsebarhet ifråga om tillträdesvillkoren med en lokal antagning till högskolor och universitet. Det kommer också att underlätta för den enskilde studenten att överblicka och bedöma chanserna att bli antagen till olika program och kurser. Remissinstanserna ansluter sig till förslaget på ett system med ett antal standardbehörigheter. Det är viktigt att antalet profiler i form av standardbehörigheter är tillräckligt stort för att tillgodose de mycket skiftande förkunskapskrav som finns för olika utbildningar. RUT-93 förordar 16 stycken olika standardbehörigheter. Centerpartiet ansluter sig i stort sett till utredningens förslag. Att som regeringen förorda ett färre antal standardbehörigheter är inte tillfredsställande. För att konkurrera kan enskilda lärosäten vilja erbjuda ett så brett utbildningsutbud som möjligt. Ur den aspekten är det viktigt att standardbehörigheterna inte är för få till antalet utan verkligen ger det utrymme som behövs för att det enskilda lärosätet skall kunna både specialisera sig och profilera sig som lärosäte. Dett bör ges regeringen till känna.
Förslaget i RUT-93 om vilka förkunskapskrav som skall ingå i standardbehörigheterna uppnås tillstor del endast på naturvetenskaps- och samhällsvetenskapsprogrammet. Detta är inte tillfredsställande. Det är viktigt att kurser från andra program än de traditionella teoretiska skall kunna ingå i standardbehörigheterna. Därför behöver systemet med standardbehörigheter utvecklas till att innehålla även kurser från andra program än natur- vetenskaps- och samhällsvetenskapsprogrammen.
Vad gäller utbildningar som leder till yrkesexamina föreslår regeringen att dessa bör ha nationellt gällande behörighetsregler. Regeringen menar att då flertalet av dessa utbildningar leder till yrken som statsmakterna har intresse av att reglera är det av vikt att utbildningarna bedrivs på liknande villkor vid samtliga högskolor. Centerpartiet anser att även utbildningar som leder till yrkesexamina bör kunna ha en viss regional profilering. Det är inte önskvärt att ha nationellt gällande behörighetsregler för dessa utbildningar. Olika universitet och högskolor måste kunna få välja olika utbildningsprofiler anpassade till de egna förutsättningarna. Att i framtiden få en helt homogen studentgrupp för yrkesutbildningar är inte önskvärt. Konkurrensen om studenterna leder också till att utbildningsprofiler av helt nya och vitt skilda slag kan växa fram. Yrkesutbildningar bör därför kunna ingå i de av regeringen föreslagna standardbehörigheterna. Detta bör ges regeringen till känna.
Urval
Regeringen föreslår att:
- minst en tredjedel av platserna på högskolan ska besättas på grundval av betyg. Regeringen ska fastställa regler för hur de nya betygen ska meritvärderas efter förslag från Högskoleverket, - - minst en tredjedel av platserna ska besättas på grundval av resultatet på högskoleprovet. - Det är av rättviseskäl viktigt att meriter prövas enligt samma modell vid alla högre lärosäten. RUT-93 beskriver tre alternativa modeller för hur gymnasiebetygen kan meritvärderas och förordar en modell som innebär att man bara räknar med betygen på kurser som ingår i behörighetskraven utökade med ett antal kurser som ger kunskaper som är speciellt viktiga för den sökta utbildningen. Kurserna bör kallas meritkurser och anges i en särskild förteckning. Betyg på kurser omfattande maximalt 1 500 poäng får användas och meritvärdet grundas på kursens poäng multiplicerat med en betygsfaktor.
Bland remissinstanserna finns det olika uppfattning om vilken modell man bör följa. Ett trettiotal remissinstanser ansluter sig till modell nr 3 som förespråkas av RUT-93.
Ett femtontal remissinstanser förespråkar arbetsgruppens modell.
Skolverket förespråkar en modell där varje betyg viktas och multipliceras med summan av alla kurspoäng inom det betyget och därefter adderas den uppnådda poängen för varje betyg.
Regeringen föreslår att Högskoleverket får i uppdrag att, efter hörande av Statens skolverk och VHS samt universitet och högskolor, inkomma med förslag om hur de nya gymnasiebetygen ska värderas. Arbetet bör, enligt regeringen, utgå från det förslag en arbetsgrupp presenterar i Ds 1995:56 som bl.a. innebär att 90 procent av kurserna i slutbetyget bör ingå i beräkningsunderlaget. I Ds 1995:56 finns också förslag till jämförelsetal för de nya betygen så att betygen omvandlas till siffror.
Centerpartiet anser att det ännu inte föreligger ett tillräckligt bra förslag när det gäller hur de nya gymnasiebetygen ska meritvärderas som grund för urvalet. Remissopinionen visar en mycket splittrad bild, vilket är ett tecken på att frågan bör studeras ytterligare. Det måste dock ske mycket skyndsamt, så att ingen fördröjning sker inför antagningen höstterminen 1997. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om hur de nya gymnasiebetygen ska meritvärderas. Detta bör ges regeringen till känna.
I högskoleförordningen anges att urvalsgrunden för sökande till högskoleutbildning är betyg, högskoleprov, annat särskilt prov, tidigare utbildning samt arbetslivserfarenhet. Högskolorna får med utgångspunkt från högskoleförordningens bestämmelser själva utforma urvalsgrunderna för utbildningarna.
Betygen kommer även i framtiden att vara den vanligaste och därmed viktigaste urvalsgrunden. Vi anser därför att det är viktigt att dessa värderas lika vid urval, oavsett till vilken högskola studenten söker. Vad gäller högskoleprovet vill vi poängtera vikten av att detta utformas på ett sådant sätt att det inte missgynnar vissa grupper. Kritik som framkommit mot provet är bl a att det tycks missgynna kvinnor. Det har visat sig att kvinnor med ett visst högskoleprovresultat som grupp presterar bättre i sina högskolestudier än männen med samma provresultat. Detta är inte tillfredsställande.
Kritik har också framkommit att proven är för allmänt hållna och att de inte tillräckligt bra prövar de speciella förutsättningar som krävs för vissa utbildningar.
Utredningen föreslår att varken gymnasiebetyg eller högskoleprov ska få användas som enda urvalsinstrument för hela antagningen. Majoriteten av remissinstanserna är positiva till att det ska finnas fler urvalsgrunder.
Centerpartiet anser att det är viktigt att få ett mångfald i urvalsförfarandet. Olika urvalskriterier gynnar olika grupper av sökande. För gruppklimatet och för kvaliteten i utbildningssituationen är det bra att studentgruppen är heterogen. Det är därför viktigt att fler urvalskriterier används vid antagningen till en utbildning. En sökande ska kunna komma in på t ex betyg medan en annan sökande kommer in på samma utbildning genom t ex högskoleprovet.
Det är också viktigt att utveckla nya urvalskriterier. De traditionella urvalsmetoderna med betyg och högskoleprov är inte tillräckliga för urval i framtiden. Risken är stor att sökande med goda förutsättningar för den aktuella utbildningen men med mer udda meriter inte kommer till sin rätt om man enbart använder betyg eller högskoleprov som urvalsgrund. I många fall är det dessutom andra kvalifikationer som är viktiga för den sökta utbildningen än de som man mäter med betyg eller högskoleprov. Det mest påtagliga exemplet är de konstnärliga utbildningarna, där man av tradition gör urvalet baserat på inträdesprov eller insända arbetsprov. Andra exempel är t ex läkarlinjen där man gör ett urval baserat på bl a levnadsbeskrivning, skriftlig motivering och intervjuer. Även till journalistutbildningen finns speciella prov.
Högskolorna bör även fortsättningsvis uppmuntras att utveckla och konstruera nya urvalssystem. Det är lämpligt att Högskoleverket får en kontrollerande funktion så att nya urvalsinstrument leder till att olika grupper av sökande gynnas.
En reglering av hur stor del av de antagna som ska tas in på olika urvalskriterier anser vi inte vara nödvändigt. Däremot förespråkar vi en modell där högskolorna måste använda minst två urvalskriterier. Detta bör ges regeringen till känna.
Annat särskilt prov
Regeringen föreslår att särskilt prov endast bör få tillämpas som urvalsmetod till utbildningar som syftar till yrken med krav på särskilda egenskaper eller specifik kompetens. Regeringen förespråkar att de särskilda urvalsproven används restriktivt.
Centerpartiet konstaterar att regeringen tyvärr vill minska möjligheten att genomföra särskilda prov för antagning till högre utbildning. De särskilda proven har spelat en stor roll i rekrytering av grupper som inte tillhör de mest kvalificerade men som ändå har stora förutsättningar att klara av såväl studier som en yrkesverksamhet inom de områden de är aktiva. Propositionen nämner bland annat arkitektprovet och prov till vissa språkämnen.
Dessa prov bör självfallet inte användas i sådan utsträckning att ansträngningar som görs på gymnasiet blir meningslösa. Det är däremot synd att regeringen vill stänga dörren och införa ytterligare restriktioner eftersom prov skulle kunna vara ett sätt att rekrytera nya grupper och skapa en ökad pluralism på utbildningarna, något som positivt skulle bidra till en högre kvalitet. Detta bör ges regeringen till känna.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kärnämnen, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kärnämnen för konstnärliga utbildningar, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om antal standardbehörighet, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behörighetsregler för yrkesexamina, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om gymnasiebetygens meritvärdering, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om urvalskriterier, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om urvalssystem.
Stockholm den 27 mars 1996
Andreas Carlgren (c)
Marianne Andersson (c) Erik Arthur Egervärn (c) Margareta Andersson (c) Karin Israelsson (c) Rolf Edlund (c) Anna Corshammar-Bojerud (c)
Yrkanden (14)
- 1att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kärnämnen
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 1att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kärnämnen
- Behandlas i
- 2att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kärnämnen för konstnärliga utbildningar
- Behandlas i
- 2att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kärnämnen för konstnärliga utbildningar
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 3att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om antalet standardbehörigheter
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 3att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om antalet standardbehörigheter
- Behandlas i
- 4att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behörighetsregler för yrkesexamina
- Behandlas i
- 4att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behörighetsregler för yrkesexamina
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 5att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om gymnasiebetygens meritvärdering
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 5att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om gymnasiebetygens meritvärdering
- Behandlas i
- 6att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om urvalskriterier
- Behandlas i
- 6att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om urvalskriterier
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 7att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om urvalssystem.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 7att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om urvalssystem.
- Behandlas i
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.