med anledning av prop. 1995/96:207 En ekonomisk politik för att halvera den öppna arbetslösheten till år 2000
Motion 1995/96:Fi113 av Alf Svensson m.fl. (kds)
Ärendet är avslutat
- Motionskategori
- -
- Motionsgrund
- Proposition 1995/96:207
- Tilldelat
- Finansutskottet
Händelser
- Inlämning
- 1996-06-19
- Hänvisning
- 1996-06-19
- Bordläggning
- 1996-06-19
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Regeringen börjar ändra kurs
Så kom den då, regeringens sysselsättningsproposition. Det tog nästan två år att få fram den proposition som skulle utgöra startskottet för infriandet av de vinnande vallöftena. Regeringens svårigheter att komma till skott med en politik som skapar långsiktigt goda förutsättningar för företagande beror inte endast på avsaknaden av en ideologi och en strategi för just detta. Det socialdemokratiska partiet är dessutom starkt knutet till en partsintressegrupp vilket lägger utomordentligt starka begränsningar i arbetet med att infria de löften man vann valet på.
Mot denna bakgrund är det knappast en tillfällighet att regeringens målsättning blivit att halvera den öppna arbetslösheten. Åtgärder som flyttar arbetslösa från öppen till dold arbetslöshet har till skillnad från strukturella, långsiktigt tillväxthöjande åtgärder hög politisk acceptans inom de egna leden. Men sommaren 1996 har den traditionella AMS-politiken definitivt kommit till vägs ände. Socialdemokraterna vann valet på sysselsättnings- löften som uppenbarligen inte står i relation till de åtgärder man har stöd för bland sina medlemmar, väljare och rörelsegrenar.
Efter två år med socialdemokratiskt maktinnehav ökar nu arbetslösheten. Socialdemokraternas trovärdighet som garanter för s k full sysselsättning har byggt på att sysselsättning är något som riksdagen beslutar om, kanske främst i form av anslag till AMS. Beredskapsarbeten, paket och selektiv arbetsmarknadspolitik utgjorde länge ryggraden i socialdemokratisk syssel- sättningspolitik. Att på detta sätt bedriva statligt finansierad konjunkturpolitik gick bra så länge Sverige hade ett lägre, eller lika högt kostnads- och skattetryck som våra viktigaste konkurrentländer. Men i takt med att samhällets åtaganden ökat och den svenska offentliga sektorns andel av bruttonationalprodukten vuxit till den högsta i västvärlden, har systemet mer eller mindre brutit samman.
I de föreliggande propositionerna 1995/96:207 och 222 aviseras en delvis ny inriktning mot en politik där ansvaret för att skapa de nya jobben mer än hittills läggs på det privata näringslivet. Uppmuntrande ord om företagande saknas inte. Problemet är att regeringens politik fortfarande inte uppmuntrar till långsiktigt risktagande och investeringar vare sig i anläggningar eller utbildning.
De skattesänkningar som skall komma företagen till del får helt finansieras av dem själva. Den stora utbildningssatsningen - varav huvuddelen av utbildningsplatserna redan existerar inom arbetsmarknadspolitikens ram - finansieras främst genom kraftfullt höjda energiskatter. Samtliga skatte- lättnader finansieras faktiskt genom skattehöjningar. Urholkningen av skatte- reformen fortsätter i rask takt under ledning av en av dess ursprungliga arkitekter.
Riktlinjer för den ekonomiska politiken
Ekonomisk tillväxt är en förutsättning för att minimera arbetslösheten och utveckla välfärden för alla. Det övergripande målet för den ekonomiska politiken är att bygga en långsiktigt stabil grund för välfärden och sysselsättningen. Kampen mot arbetslösheten måste alltså vara den viktigaste uppgiften under tiden framöver. De förslag som redovisas i propositionerna 1995/96:207 och 222 är inte en tillräckligt radikal omläggning av politiken och svarar inte mot de krav som den ekonomiska verkligheten ställer. Inget talar för att de föreslagna åtgärderna ens leder till den begränsade målsättningen att till år 2000 nå fyra procents öppen arbetslöshet.
Kristdemokraterna hävdar att finanspolitiken fortsatt måste vara stram och budgetsaneringen fullföljas. Skattepolitiken måste ges en sådan inriktning att det totala skattetrycket sänks, främst genom att skatten på arbete sänks. Kristdemokraterna stöder regeringens förslag att sänka arbetsgivaravgifterna men anvisar annan finansiering. Därutöver är det angeläget att den del av tjänstesektorn som riktar sig till de privata hushållen får skattelättnader som leder till utveckling och expansion. Vårt förslag är att man genomför en kraftfull sänkning av skatten på arbete i den del av tjänstesektorn som riktar sig till de privata hushållen. Även de skattebelastningar på sparande och kapitalbildning som försämrar förutsättningarna för investeringar måste åtgärdas. Detta är nödvändigt för att tillväxten skall kunna ta fart.
Budgetpolitiken måste bl a ha som långsiktigt mål att bättre balans uppnås mellan den privata och den offentliga sektorn - detta för att när den privata sektorn tillåts expandera, minskar behovet av offentliga insatser. Detta står i samklang med kristdemokraternas uppfattning att ett ökat enskilt ansvarstagande måste uppmuntras. Det är olyckligt att så många fortfarande uppfattar det som om staten har huvudansvaret för våra liv. Offentliga monopol, omfattande transfereringar och inskränkt valfrihet leder förutom till minskad valfrihet för medborgarna också till sämre utnyttjande av de totala ekonomiska resurserna. Trögheten i stora, icke konkurrensutsatta offentliga system ger dessutom dålig effektivitet som ytterst drabbar välfärden för alla. Det hårda skattetryck som krävs för att finansiera en stor offentlig sektor försvagar dessutom tillväxtkraften i ekonomin, och de nya jobben blir färre.
För att inte snedvrida konkurrensen och för att ge god effektivitet i den offentliga sektorn måste staten gå vidare med ägarspridning och sälja statliga företag. Kristdemokraterna har i motion 1995/96:Fi82 anvisat riktlinjer för en fortsatt ägarspridning.
Det är också viktigt att strukturpolitiken utformas för en uthållig tillväxt. Det är nödvändigt att en ambitiös miljöpolitik blir en integrerad del av tillväxtpolitiken. Tillgång till oförstörd natur är en oersättlig tillgång för alla men är även en konkurrensfaktor både vid investeringsbeslut och t ex för turismen. Miljöteknik är redan och kan bli en ännu större svensk exportvara. Miljöfrågorna är gränsöverskridande. Därför måste regeringen bättre än hittills inrikta sin politik på att ta tillvara de möjligheter som Sveriges medlemskap i EU erbjuder. Ett första steg måste vara att vid den pågående översynskonferensen om EU:s fördrag, verka för att majoritetsbeslut kan användas för ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken. Regeringen har genomfört ett antal höjningar av miljöavgifter och skatter som drabbat produktionen. Däremot har ännu inte någon balanserande skatteväxling börjat genomföras där arbetsgivaravgifter sänks. Det är nu hög tid att en skatteväxling värd namnet kommer till stånd.
Tillväxt och nya jobb genom bättre villkor för företagande
Inriktningen av kristdemokraternas ekonomiska politik vilar på kunskapen om att arbete åt alla och välfärd åt alla endast kan uppnås genom att ansvarstagande individer, familjer och företag tillsammans tillåts att utvecklas och växa inom trygga och stabila regler. Nya idéer uppkommer alltid i huvudet på en person, aldrig i ett kollektiv. Idéer och visioner uppstår och växer hos enskilda människor. Det politiska systemets huvuduppgift är att skapa så goda och stabila förutsättningar som möjligt för denna individernas-, familjernas och företagens utveckling. De politiska partier som inte förmår identifiera och uppmuntra drivkrafterna till företagande, innovationer och utveckling kommer aldrig att lyckas i sina målsättningar om minskad eller halverad arbetslöshet. Därför måste den traditionella konjunkturorienterade sysselsättningspolitiken ge plats för en politik som genom djupverkande och långsiktiga insatser främjar de verkliga förutsättningarna för tillväxt. Kristdemokraterna föreslår en politik som syftar till att stärka tillväxten i den privata sektorn så att samhällsekonomin kan expandera och det totala antalet arbetstillfällen därmed öka starkt. Detta kan endast åstadkommas genom en kraftfull tillväxtpolitik som bygger på strukturella åtgärder bl a för en modernare arbetsrätt och ett regelverk som ger förutsättningar för en bättre lönebildning. Statsministerns allmänna uttalanden om att arbetsgivarsidan måste bli starkare vid förhandlingsbordet är i sig inte tillräckliga eller ens ändamålsenliga. Det går inte att prata fram en bättre lönebildning.
Vi vill även hänvisa till motion 1995/96:A46 som den 29 maj lades på riksdagens bord. Där presenterar vi våra huvudförslag för att öka tillväxten i ekonomin. Den kommer av riksdagen att behandlas samtidigt med denna motion samt vår motion med anledning av proposition nr 1995/96:222 där de konkreta förslagen utförligt kommenteras. Sammanfattningsvis redovisas huvuddragen av kristdemokraternas förslag för tillväxt och nya jobb nedan.
En helt avgörande faktor för att lyckas nedbringa arbetslösheten är den attityd till företagande som det politiska etablissemanget utstrålar. Inte i ord, utan i handling. Regelverket måste ge människor stark motivation att starta och driva företag.
Byråkratin måste minska bl a genom en samordning av de olika verksamheter som handhar företagarfrågor.
Arbetsrätten bör förändras så att den bättre speglar de förhållanden som gäller i dag. Kristdemokraterna menar att beslut snarast måste fattas om en ny arbetsrätt. Beslut bör omedelbart kunna tas om att de regler som infördes av fyrpartiregeringen skall återinföras.
Tillgången på riskkapital måste bli bättre. Kristdemokraterna anser inte att risksparande skall beskattas hårdare än det helt riskfria banksparandet.
Royalty på patenterade uppfinningar bör vara skattefri.
Vi vill pröva möjligheten att införa avdragsrätt för avsättningar till individuella utbildningskonton.
De nya reglerna för företagens momsinbetalningar som gäller ny tidpunkt för redovisning och inbetalning av mervärdesskatt måste rivas upp.
Regeringen föreslog i proposition 1995/96:150 att arbetsgivarperioden i sjukförsäkringen skulle förlängas till fyra veckor och att arbetsgivarna endast delvis skulle kompenseras för sina kostnader. Kristdemokraterna anser att förslaget inte skall genomföras.
Företagsstöden bör ses över och sänkas i utbyte mot sänkta arbets- givaravgifter. En rättvisare och effektivare konkurrens skall eftersträvas.
En slumrande bransch med stor potential är hushållssektorn. Kristdemo- kraterna vill stimulera tjänster till hushållen enligt en utvidgad modell jämfört med den som prövats i Danmark.
Ett ytterligare sätt att stimulera tjänstesektorn är att bredda basen för subventioner till andra tjänster som säljs till hushåll. Riksdagen har nyligen återinfört de regler för skattereduktion som fanns för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus under åren 1993 och 1994. Kristdemokraterna har i en särskild motion ställt sig bakom regeringen i denna fråga. Vi vill dock möjliggöra skattereduktion för fler tjänster än regeringen. Vi vill också inbegripa bilreparationer, större trädgårdsarbeten och olika installations- arbeten av till exempel vitvaror och datorer. Kristdemokraterna föreslår en högre skattereduktion för de hushållsmedlemmar som köper denna typ av tjänster.
Regeringens mål för arbetslöshetsbekämpningen
Vi kristdemokrater anser att regeringspolitiken som den förts under åren sedan valet 1994 inte skapar de förutsättningar som är nödvändiga för nya arbetstillfällen genom nya och växande företag. Kristdemokraterna vill medverka till en politik som kraftigt reducerar den historiskt sett mycket höga arbetslösheten.
Regeringens målsättning att halvera den öppna arbetslösheten till år 2000 är varken tillräckligt långtgående eller baserad på rätt variabel. Kristdemo- kraterna anser att målet skall vara att halvera den totala arbetslösheten till år 2000. Regeringens målsättning riskerar att utmynna i en politik som bara flyttar människor från öppen till dold arbetslöshet.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen antar de riktlinjer för den ekonomiska politiken som anges i motionen, 2. att riksdagen antar vad i motionen anförts om målet att halvera den totala arbetslösheten till år 2000.
Stockholm den 19 juni 1996
Alf Svensson (kds) Rolf Åbjörnsson (kds) Ulf Björklund (kds) Åke Carnerö (kds) Inger Davidson (kds) Dan Ericsson (kds) Rose-Marie Frebran (kds) Holger Gustafsson (kds) Göran Hägglund (kds) Ingrid Näslund (kds) Mats Odell (kds) Chatrine Pålsson (kds) Fanny Rizell (kds) Tuve Skånberg (kds) Michael Stjernström (kds)
Yrkanden (4)
- 1att riksdagen antar de riktlinjer för den ekonomiska politiken som anges i motionen
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 1att riksdagen antar de riktlinjer för den ekonomiska politiken som anges i motionen
- Behandlas i
- 2att riksdagen antar vad i motionen anförts om målet att halvera den totala arbetslösheten till år 2000.
- Behandlas i
- 2att riksdagen antar vad i motionen anförts om målet att halvera den totala arbetslösheten till år 2000.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.