med anledning av prop. 1995/96:38 Länsindelningen i Skåne och Västsverige m.m.

Motion 1995/96:Bo11 av Annika Nordgren (mp)

Västsvenskt storlän?

Sveriges länsindelning har bestått nästan oförändrad sedan år
1810.

Mycket har hänt i vårt samhälle sedan dess. Det är också det som ofta
föranleder att krav ställs på en förändring av länsindelningen.

Men det finns också andra skäl till att förslag om storskaliga lösningar förs
fram.

Ekonomi

Civildepartementet gav i augusti 1995 Statskontoret i
uppdrag att redovisa ekonomiska och övriga administrativa
konsekvenser av en sammanslagning av län i Skåne och
Västsverige. Avsikten med uppdraget var att kartlägga och
redovisa vilka ekonomiska konsekvenser som skulle följa av
en sammanslagning. Uppdraget avsåg Regionberedningens
förslag. Dels sammanslagning av Göteborgs och Bohus,
Älvsborgs samt Skaraborgs län jämte Kungsbacka kommun i
Hallands län, dels en sammanslagning av enbart Göteborgs
och Bohus samt Älvsborgs län. Av Statskontorets rapport
framgår att det finns pengar att spara.

Men till vilket pris?

Det är knappast troligt att ekonomin blir bättre innan organisationen har
satt sig. Dessutom leder storskaliga lösningar ofta till mer byråkrati. Ökad
byråkrati leder till ökade kostnader.

Rationellt

Regeringen hävdar också att det skulle vara mer rationellt
med ett större län. Hur och framför allt för vem det skulle
vara mer rationellt redovisas inte. Knappast för den enskilde
individen i varje fall. Den enskilde individen upplever istället
ett längre avstånd till beslutsfattare och att resurser dras från
regionens kransområden till storstäder. Det av
Regionberedningen föreslagna Västra Götalands län skulle
bestå av drygt 50 kommuner. Vad ger detta för effekter på
demokratin, småskaligheten och närheten till invånarna? Det
har inte Regionberedningen kunnat visa. Regionberedningen
har inte konkret kunnat visa vilka fördelar som skulle vinnas
med ett storlän. Regeringen erkänner att "svårigheterna med
en stor organisation inte skall underskattas", men man
fortsätter med att "det erbjuder likväl avsevärda möjligheter
till rationalisering och effektivt handhavande av olika
uppgifter".

EU-anpassning

I propositionen hävdar man att "utvecklingen på den
europeiska kontinenten lett till att den regionala nivån fått
ökad betydelse i såväl ekonomiskt som politiskt avseende".
Man vill t.o.m. EU-anpassa länsindelningen! Men man
missar en viktig sak, nämligen att regionerna i EU ofta är
oändligt mycket större än vad ett västsvenskt storlän skulle
bli. Man skall undvika att gå den omväg som det innebär att
centralisera på bekostnad av småskalighet. Jag är övertygad
om att det paradigmskifte vi står inför, och på många sätt är
mitt uppe i, kommer att innebära att vi på sikt går mot
småskalighet och självtillit samt ökat samarbete mellan
människor i ett mindre sårbart samhälle.

Regeringen skriver i propositionen: "För utvecklingen i Västsverige utgör
nuvarande länsgränser en olägenhet från planerings- och samordnings-
synpunkt."

Självklart behöver vi mer samarbete, både inom Skaraborg och mellan
länen i Västsverige!

Men det går inte att administrera fram kreativitet och samarbete! Det går
inte heller att besluta om det, genom att skapa nya gränser! Men det går att
skapa förutsättningar för kreativitet och samarbete!

Jag har svårt att tro att någon på allvar tror att det skulle vara främjande för
samarbete och utveckling att köra över en mycket stor majoritet av
Skaraborgs kommuner och fortsätta driva storlänsfrågan.

Vad föreslår regeringen?

Regeringens bedömning är som följer:

"Det finns en bred uppslutning kring en länsindelningsreform i
Västsverige. Den närmare utformningen av ett nytt västsvenskt län är
emellertid ifrågasatt och därför går det inte nu att lägga fram ett långsiktigt
hållbart förslag om ny länsindelning.

Förutsättningarna för den framtida länstillhörigheten för vissa enskilda
kommuner i regionen måste övervägas ytterligare. En särskild utredare
kommer att tillkallas för detta. Inriktningen på arbetet bör vara att i princip
Göteborgs och Bohus, Älvsborgs samt Skaraborgs län den 1 januari 1998
läggs samman till ett västsvenskt län samtidigt som länsstyrelserna i berörda
län förs samman.

Regeringen avser att under våren 1997 återkomma till riksdagen i fråga om
länsindelningen i västra Sverige."

Essunga, Grästorps, Lidköpings, Skara och Vara kommuner i Skaraborgs
län ställer sig positiva till Regionberedningens förslag att även Skaraborg
skall ingå i ett nytt västsvenskt storlän. Det är endast fem kommuner av 17.
Regeringen anser inte att man kan köra över denna stora majoritet mot
förslaget, just nu i varje fall, och det är ju positivt.

Regeringen vill tillsätta en särskild utredare med inriktning att skapa ett
framtida storlän. Utredaren kommer att utreda hur det framtida storlänet skall
se ut (vilka kommuner som skall ingå i det). Inte genom att förutsättningslöst
utreda för- och nackdelar och vad skaraborgarna tycker. Detta framgår med
all önskvärd tydlighet i propositionen.

Där står det uttryckligen att inriktningen på det fortsatta reformarbetet bör
vara att i princip Göteborgs och Bohus, Älvsborgs samt Skaraborgs län den 1
januari 1998 läggs samman till ett västsvenskt län samtidigt som
länsstyrelserna i berörda län förs samman.

Regeringen skriver:

"Regeringens bedömning är att det mot bakgrund av de entydiga
ställningstagandena i Göteborgs och Bohus samt Älvsborgs län efter
överläggningar med företrädare för olika politiska partier och andra aktörer
finner regeringen att det trots allt finns starka skäl för att Skaraborgs län i
princip bör ingå i ett nytt västsvenskt län."

"För detta ändamål avser regeringen att tillkalla en särskild utredare, som
genom överläggningar med berörda parter i Västsverige skall klarlägga den
framtida länstillhörigheten för enskilda kommuner i gränsområdena."

Frågan är vad utredaren skall utreda. Kan det kallas "utredning"
överhuvudtaget att åka på turné och inhämta synpunkter, när alla vet vad
regeringen ämnar göra? Det enda man inte vet är vilka kommuner som skall
ingå i storlänet.

Förändringarna av länsgränser tycker vi generellt skall föregås av råd-
givande folkomröstningar i berörda kommuner. Detta borde givetvis genom-
föras innan man startar utredningen!

För Miljöpartiet de gröna är det en grundläggande princip att politiska
beslut skall fattas så nära de berörda medborgarna som möjligt. Vi menar att
demokratin skulle fördjupas genom folkvalda regionfullmäktige/länsparla-
ment i län som är tillräckligt småskaliga för att människor skall känna närhet
till beslutsfattare och därigenom delaktighet i, och ansvar för, sitt hemläns
och sin hembygds framtid.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att inte starta en utredning innan skaraborgarna
har fått säga sin mening i en folkomröstning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att direktiven till utredaren som regeringen vill
tillsätta skall vara förutsättningslösa.

Stockholm den 14 mars 1996

Annika Nordgren (mp)