med anledning av prop. 1996/97:100 Ett nytt system för skattebetalningar, m.m.

Motion 1996/97:Sk51 av Sten Svensson m.fl. (m, fp, kd)

Avvakta med ett konto för
skattebetalningar

I propositionen Ett nytt system för skattebetalningar m.m.
föreslås att en skattekontomodell införs för betalning av
skatter och avgifter. Samtidigt föreslås ny reglering av en rad
med uppbördssystemet sammanhängande frågor.

Den i propositionen föreslagna modellen innebär att inbetalda skatter inte
kommer att kunna följas skatt för skatt. Detta gör att det för skattskyldiga
blir
svårt att se vilka skatter som de facto har betalats, dvs. dragits från kontot.
Uppkommer en skillnad mellan uppgiven inbetald skatt och faktiskt inbetald
skatt, dvs. en differens, blir det närmast omöjligt att med det nya systemet
reda ut vari felet består. I ett rättssäkerhetsperspektiv är detta en närmast
oacceptabel brist som i möjligaste mån bör undvikas.

Dagens inbetalningssystem innebär att varje skatt redovisas för sig på ett
eget konto. Med det föreslagna skattekontot ska alla skatter betalas in på ett
och samma konto. Den samordnade uppbörden innebär att den skattskyldige
antingen har en skattefordran eller en skatteskuld i förhållande till staten,
men
skulden kan avse vilken skatt eller avgift som helst.

Riksrevisionsverket tillstyrkte förslaget under förutsättning att väl
fungerande informationssystem med uppgifter om skatte- och avgiftsbetal-
ningar kommer att finnas i god tid innan det nya systemet tas i bruk. RRV
erinrade även om att man som alternativ kan tänka sig ett strikt samordnat
system, men där möjligheter finns att identifiera olika skatter och avgifter
även i betalningsströmmarna, eller att kopplingen mellan betalning och
redovisningshandling behålls.

Skälet till RRV:s kritik var att verket behövde underlag för att förse
statsmakten med analyser och prognoser av den statsfinansiella utvecklingen.
Resultatet blir nu att statsbudgeten kommer att förses med en ny post bland
olika skatter, diffar. I detta fallet mellan totalt uppgiven, redovisad skatt
och
faktiskt inbetald skatt, dvs. saldona på skattekontona, eftersom det inte
kommer att framgå vad det är för slags skatt eller avgift saldot avser.

Huruvida regeringen har tagit fasta på RRV:s synpunkter framgår inte av
propositionen. Det förefaller dock inte vara fallet. I avvaktan på att en
alternativ modell presenteras avstyrks skattekontoförslaget i propositionen.
Administrativa hänsyn får aldrig tillåtas väga tyngre än grundläggande
rättssäkerhetsaspekter utan att alla tänkbara alternativ noggrant utretts och
redovisats.

Med den nu föreslagna modellen anonymiseras skatter och avgifter på ett
för medborgaren mycket obehagligt sätt. Inte heller kan en viss inbetalning
destineras till att avse viss skatt eller avgift. Den som en gång kommit efter
med en skatt blir sen med alla skatter därefter tills dess betalningarna kommit
ikapp debiteringarna.

Denna grundläggande förutsättning i varje system för betalning av skatt,
dvs. att betalning av varje skatt kan följas och att ett företag vet vilken
skatt
en skuld till staten är hänförlig till för att eventuella feldebiteringar och
oklarheter kan redas ut om företagets bokföring av inbetalda skatter inte
stämmer med saldot på kontot, är av så allvarlig och grundläggande karaktär
att förslaget inte kan genomföras.

Riksdagen bör därför ge regeringen i uppdrag att utreda och redovisa
alternativa skattekontomodeller som uppfyller de i motionen ställda kraven.
Den del av förslaget som innebär att inbetalningstidpunkten för moms
senareläggs bör dock genomföras omgående. Tidpunkten bör då vara
densamma för alla företag, dvs. den 12 i andra månaden efter redovisnings-
periodens utgång.

Övriga brister i
skattekontoförslaget

Betalningstidpunkten

Betalningstidpunkten knyts till när beloppet ska finnas på
statens konto, inte när det faktiskt har betalats. Fungerar inte
överföringen eller om denna tar längre tid än normalt anses
skatten för sent betald och underskott på kontot uppkommer
med därpå följande konsekvenser. Det förtjänar erinras att
överföringar i dag kan ta upp mot sex dagar. Den
skattskyldige vet alltså inte när betalning ska göras för att
tillgodose statens krav, förutom att inbetalningstidpunkten
härigenom i praktiken tidigareläggs.

Det bör således vara tillfyllest att den skattskyldige kan visa att skatten
faktiskt betalats på den angivna förfallodagen.

Momsåterbetalning

Momsåterbetalningarna försenas om förslaget genomförs.
Företag som investerat kraftigt eller av annan anledning
betalt in för mycket moms kommer inte att kunna lyfta den
direkt från kontot, utan måste vänta drygt 1,5 månad.

Tidigare har momsåterbetalningar kunnat lyftas inom en till två veckor. Det
bör i normalfallet vara möjligt även i fortsättningen.

Momsinbetalning

Betalningstidpunkten för inbetalning av moms bör vara
densamma för större företag som omsätter över 40 miljoner
kronor som för mindre företag, dvs. den 12 i andra månaden
efter redovisningsperiodens utgång.

Skälen härför är hänsyn till företagens likviditet och vikten av enkla och
enhetliga regler.

Ställföreträdaransvaret

Det personliga betalningsansvaret utvidgas betydligt med
den ordalydelse den föreslagna lagtexten har. I dag krävs för
att ägare till aktiebolag skall bli personligt ansvariga för skatt
som bolaget skall betala att skatterna antingen med avsikt
inte betalats eller att grov oaktsamhet förekommit från
ställföreträdarens sida.

Detta föreslås nu ändras så att företagaren eller annan ställföreträdare för
bolaget alltid blir personligen ansvarig för skatter som bolaget skulle ha
betalat om inte åtgärder vidtagits för borgenärer, dvs företag, skall aldrig
kunna göra några förluster i en konkurs. Företagares möjligheter att hålla sin
personliga ekonomi utanför risktagandet i företaget minskar om förslaget
genomförs. Därmed försvåras företagande.

Ändringen av lagtextens lydelse skapar dessutom osäkerhet var gränsen för
ansvaret går. Det är en osäkerhet som är än mer onödig, om inte avsikten är
att tillämpningen också ska skärpas. I stället för att skapa klara regler för
företagare bidrar ändringarna i förslaget även i denna del till att skapa
oklarhet i de regler som gäller för företagande.

Övriga frågor

Förutom dessa förslag i propositionen som gör att den inte
kan läggas till grund för ny lagstiftning bör följande
invändningar nämnas: förseningsavgiften på 1 000 kronor för
försent inkommen deklaration, dröjsmålsräntan basränta +
15 procentenheter för underskott på kontot, höjningen av den
preliminära F-skatten, det snabba överlämnandet till
indrivning av belopp över 10 000 kronor m.m.

Även utformningen av förslagen i dessa delar gör att propositionen inte kan
läggas till grund för lagstiftning. Förslagen bör omarbetas i mer
företagarvänlig riktning.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen avslår regeringens förslag till nytt system för
skattebetalningar i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen beslutar skrinlägga tidpunkten för momsinbetalning i
enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om alternativa
skattekontomodeller i enlighet med vad som anförts i motionen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
motionen om brister i regeringens skattekontoförslag.

Stockholm den 12 maj 1997

Sten Svensson (m)

Inga Berggren (m)

Bengt Harding Olson (fp)

Kenth Skårvik (fp)

Michael Stjernström (kd)