med anledning av prop. 1996/97:106 Ändringar i lagen om rättegången i arbetstvister

Motion 1996/97:A31 av Sten Svensson (m)

I proposition 1996/97:106, Ändringar i lagen om rättegången
i arbetstvister, föreslås dels att prövningstillstånd införs för
prövning i arbetsdomstolen av mål och ärenden som avgjorts
av tingsrätt, dels att Arbetsdomstolen skall vara domför med
tre juristdomare när den avgör eller annars handlägger mål
utan huvudförhandling.

Förslaget om prövningstillstånd i arbetstvister följer de av riksdagen
tidigare beslutade riktlinjerna om prövningstillstånd för handläggning i
överinstans (prop. 1996/97:131, Prövningstillstånd i hovrätten). Som skäl för
en sådan ordning också i arbetstvister anför regeringen att tingsrätternas
domar ofta överklagas till Arbetsdomstolen. Det finns dock inte skäl att tro
att avgörandena i underinstanserna är materiellt oriktiga i någon högre grad,
anför regeringen.

Arbetsprocessen är dock på en punkt annorlunda än den normala tviste-
målsprocessen. Lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister hänvisar
företag som inte är bundna av kollektivavtal att först väcka talan i tingsrätt,
medan företag som är bundna kan gå direkt till Arbetsdomstolen. Denna
ordning kvarstår även efter det att prövningstillstånd införts. Företag som
inte är anslutna till kollektivavtal skulle då ofta vara hänvisade till att få
sin
sak prövad endast i underinstansen.

Denna grupp av företag är idag en stor andel av landets företag. 1995 års
arbetsrättskommission fann att omkring 40 procent av företagen saknade
kollektivavtal. Ungefär 15 procent av alla anställda arbetar i sådana företag.
Det rör sig till huvudsaklig del om småföretag. Till denna grupp av företag
har under senare år ofta knutits en förhoppning, inte minst från regeringen,
om att de skall spela en särskild roll för den framtida sysselsättningen. Det
återstår dock att se de omtänksamma orden om småföretagen omsatta i
praktisk handling.

Vi anser att förslaget om prövningstillstånd i arbetstvister diskriminerar
företag som inte är bundna av kollektivavtal. Det bör därför inte genomföras.

Arbetstvister rör ofta stora ekonomiska belopp, och utgången i målet kan
avgöra om företaget kan bestå. Det är bland annat därför viktigt att målet
avgörs materiellt rätt.

Omkring 80 procent av tingsrätternas avgöranden i arbetstvister över-
klagas, medan bara 10 procent av deras avgöranden i andra tvistemål förs
vidare. Detta förklaras emellertid av att arbetstvister är förhållandevis
komplicerade mål. Överklagandefrekvensen för denna grupp måste därför
jämföras med den för andra svårbedömda tvistemål. Vid en sådan jämförelse
skulle säkert framgå att frekvensen för arbetstvister inte är anmärkningsvärt
hög. Vidare fastställer Arbetsdomstolen bara 60-65 procent av tingsrätternas
domar utan ändring. Redan härav framgår att ett krav på prövningstillstånd
kommer att medföra ett större antal materiellt felaktiga domar i arbetstvister,
något som helt går ut över en viss grupp av företag, nämligen de utan
kollektivavtal.

Till saken hör också att arbetstvister är förhållandevis annorlunda för
tingsrätterna, en omständighet som också talar för ett tvåinstansförfarande.
Värt att notera är att även arbetstagarsidan (LO) har anfört att rättssäkerheten
kräver en prövning av arbetstvister i två instanser.

Även om grunderna för prövningstillstånd görs omfattande, kvarstår risken
för oriktiga avgöranden. Tingsrätterna arbetar idag under stor press att
avgöra mål. Det finns inte alltid tid att i domskälen redovisa oklarheter.
Utgången kan därför framstå som självklar utan att så är fallet. Detta kan inte
komma fram tillräckligt vid en handläggning av prövningstillstånd.

Det är dessutom tveksamt om den nu föreslagna ordningen är förenlig med
våra åtaganden enligt Europakonventionen. Denna gäller idag som svensk
rätt (se regeringsformen 2 kap. 23 §). I praxis har fastslagits att konventionen
skyddar (art. 11) den s.k. negativa föreningsrätten, alltså rätten att stå
utanför
organisationer. Ett krav på prövningstillstånd i arbetstvister - i kombination
med regeln att oorganiserade företag måste väcka talan i underinstans - är ett
angrepp på den rätten och kommer därför i konflikt med konventionen och
därmed också med svensk grundlag.

Slutligen vill vi peka på att den enskilde arbetstagarens ställning försvagas
om förslaget genomförs. Om hans fackförening väljer att inte stödja honom i
en konflikt med arbetsgivaren, är också han hänvisad till att väcka talan i
underinstansen. Kravet på prövningstillstånd kan medföra att saken bara
prövas där. Organisationerna på arbetsmarknaden ges därmed ett inflytande
på i vilken instans den enskilde skall få sin rätt prövad. Detta ger
arbetsprocessen ett korporativt inslag som är oacceptabelt. Regeringens
förslag bör ändras i enlighet med vad vi här anfört. Det torde ankomma på
utskottet att utforma erforderlig lagtext.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar att arbetstvister skall kunna avgöras i två instanser
i enlighet med vad som anförts i motionen.

Stockholm den 20 mars 1997

Sten Svensson (m)

Inga Berggren (m)

Marianne Andersson (c)

Kjell Ericsson (c)

Bengt Harding Olson (fp)

Kenth Skårvik (fp)

Michael Stjernström (kd)