med anledning av prop. 1996/97:108 Ändrad länsindelning och försöksverksamhet i Västsverige

Motion 1996/97:Bo27 av Elver Jonsson och Eva Eriksson (fp)

Den tydligaste iakttagelsen man gör över de västsvenska
länens flerhundraåriga historia är den originella, för att inte
säga, omöjliga geografiska indelningen. Otaliga är de
tillfälliga och ibland mer långsiktiga arrangemang för att
ordna den gränsöverskridande verksamheten. De må gälla
arbetsmarknad, bostadspolitik, näringsfrågor och handel etc.
Genom finess och fantasi har det hjälpligt kunnat
överbryggas även om det kostat både arbete och pengar. Och
inte sällan en mera trög samhällsservice.

Den 1 januari nästkommande år bildas det nya västsvenska länet -
Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs län och Skaraborgs län sammanförs till
ett enda län. Det innebär att med nära 1,5 miljoner invånare blir länet det näst
största i landet. Genom det nya länet kan nya och bättre förutsättningar
skapas för att driva de allt viktigare utvecklingsfrågorna i Västsverige
avseende flertalet samhällsområden och särskilt näringsliv och handel, miljö
och kommunikationer.

Sett till funktion och area torde en införlivning, som även omfattat Halland,
eller delar därav, varit på tydlig plussida. Det nya länet torde bli Sveriges
viktigaste industrilän. Näringslivet är starkt exportinriktat och i hög grad
därav transportberoende. Här finns Nordens största hamn, Sveriges andra
flygplats. Cirka en fjärde del av all godstrafik i landet har beröring med
länet,
som är en viktig port till Västeuropa och omvärlden i övrigt. Många viktiga
transportstråk på vägsidan - E6, E20, riksvägarna 40 och 45, samt de tunga
järnvägarna västra stambanan och Norge/Vänerbanan (Nordlänken) - bär upp
länets transporter.

Den allt större betydelse som livsmedelsproduktionen fått - både vad gäller
kvalitet och exportroll - gör Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Skara
med ett av landets (EU:s) Carrefour-kontor till en strategisk punkt för region-
och landsbygdsutvecklingen. På högskolesidan finns det tre regionala enheter
vid sidan av Göteborgs universitet och Chalmers.

Det nya länet blir genom sin tyngd när det gäller näringsliv, transporter,
högre utbildning och forskning ett viktigt kraftcentrum för Sveriges nationella
utveckling. Därför är det viktigt att staten uppmärksammar behovet av
investeringar i länet som är nödvändiga för en positiv utveckling både i
regionen, men också för landet som helhet. Uppmärksamhet behövs särskilt
vad gäller just transportområdet och utbildningssektorn där särskilt de
regionala högskolorna är en viktig utvecklingsfaktor.

Funktionell uppbyggnad

Positivt är att det varit en förhållandevis stor politisk
uppslutning kring den reform som nu regeringen föreslår.
Alla tidigare utredningar genom åren - som mest berört
länsgeografin - har snabbt kommit av sig. Men
kombinationen av förändrad länsindelning med ett nytt
ansvarstagande för den politiska instansen där politiskt
ansvar och decentralisering stått i förgrunden har i långt
högre grad än tidigare uppslag tilltalat de berörda länen.
Därför är det viktigt att i en uppbyggnad av ett nytt stort län
få en tydlig rationell funktion, som undviker onödig
byråkrati, där administrationen minimeras och möjlighet till
aktivitet maximeras. En socialt styrd marknadsekonomi bör
ges utrymme som kan främja näringslivet i stort med utökade
möjligheter till ett större utbud av eftergymnasial utbildning.
Tyngdpunkten måste mer läggas på det funktionella än det
formella. Beslutsfattandet skall vara tydligt, med ett politiskt
ansvarstagande och där verksamheten i stort utvecklas i
decentraliserade former. Närheten och subsidiaritetstanken
får inte bara bli något i högtidliga politiska tal i
internationella sammanhang. Den måste få sin realitet i små
och nära verksamheter i det nya länet, framförallt i
kommunerna. Därför blir också ord som decentralisering
honnörsord.

Propositionens avsikt är att den nya länsstyrelsen skall vara modern och
effektiv och erbjuda välordnad samhällsservice då den skall "organiseras,
dimensioneras och lokaliseras med hänsyn till förhållandena i länet". I denna
regerings ambition är lätt att instämma i, men det är viktigt att utformningen
blir sådan att de högstämda ambitionerna blir en realitet.

Utveckla hela länet

En lyckosam utveckling kräver mycket av gott handlag, både
praktiskt och särskilt med god psykologi i vid mening.
Därför betyder verksamheters placering och
ledningsfunktionernas lokalisering mer än vad det rent
teoretiskt kan påstås betyda. Det är vällovligt att flera tunga
funktioner får sin spridning över det nya länet. I stort torde
det vara en både realistisk och god fördelning. På en viktig
punkt skiljer sig propositionen från beredningsförslagen. Det
gäller residensets lokalisering. Regeringen hävdar att
Göteborg skall vara residensstaden i det nya Västergötlands
län. En del kan tala för det. Men beredningens förslag att
Vänersborg borde vara residensstad har mycket på plussidan
som överväger. Dit hör t.ex. att den nuvarande länsstyrelsen
har en dimensionering och erfarenhet, som är en god grund
för en sådan fortsatt lokalisering. Därtill kommer att en stad
av Vänersborgs storlek och tradition är starkt beroende av
verksamheter som en lång ämbetstradition gett genom åren.
Dessutom har Vänersborgs kommun haft stora påfrestningar
på sin arbetsmarknad. En flyttning av nuvarande residens till
Göteborg kommer att innebära en svår motgång för
kommunen i det svaga arbetsmarknadspolitiska utbudet. Det
s.k. fyrstadsområdet har på grund av dramatiska industriella
nedskärningar haft oerhörda påfrestningar på sin
arbetsmarknad. Till detta kommer den fördel av just
psykologiska skäl som en lokalisering av nya residenset till
Vänersborg skulle medföra då det mycket tydligt skulle
markera länsstädernas roll i det nya storlänet. Residensstaden
i det nya förenade länet bör därför vara Vänersborg.

Regional satsning

Det nya länet kommer att ha en mycket viktig del i Sveriges
framtida liv och utveckling. Den starka
befolkningskoncentrationen i Göteborgsområdet och
likaledes den stora arbetsmarknaden i området leder till att
man i likhet med propositionen kan tala om att där befinner
sig "navet". Men inte ens ett nav kan fungera isolerat. Viktigt
är att hela "hjulskivan" ut till yttersta gräns är en fungerande
enhet. Därför är det viktigt att vara uppmärksam på att det
finns s.k. "svaga områden". Områden där befolkningsgleshet
och avsaknad av en stark arbetsmarknad är hämmande på
många sätt.

För det nya länets del är det därför värt att uppmärksamma att t.ex. de
sydöstra delarna, Ulricehamns och Svenljungas kommuner, är i ett sådant
läge. Det gäller i hög grad östra Skaraborg med kommunerna Tidaholm,
Tibro och Karlsborg samt nordostkommunen Gullspång. Alla har det
gemensamt att man haft arbetsmarknadspolitiska påfrestningar av betydande
och besvärande mått. Industrinedgång, men också statlig neddragning i
området har spelat stor roll. Delar av norra Bohuslän har också känning av
glesbygdsproblem och på vissa områden en mycket svag arbetsmarknad.

Särskild uppmärksamhet bör den nya länsledningen ha beträffande
landskapet Dalsland. Alla fem kommunerna har bekymmer vad gäller
befolkningsutveckling och arbetsmarknad. Dalsland är dessutom det enda
landskapet som inte får någon institutionell lokalisering i det nya länet.
Detta
leder till att länsorganisationen i sin uppbyggnad måste få en sådan
konstruktion att tydliga och svaga ytterområden i länet kan få en uppbackning
som gör att dessa områdens krav på arbete, bostad och god miljö väl kan
tillgodoses.

Statsmakten har - även om "inkråmet" skall hanteras av den nya
länsenheten - ett ansvar för att en harmonisk utveckling av ett nytt
sammanfogat län kan fungera väl. Därför bör en uppföljning ske och
regeringen bör regelbundet till riksdagen rapportera in och följa utvecklingen
i detta det största försökslänet. Att försöket utfaller väl är inte bara en
fråga
för det nya länet utan kan också vara till god ledning för konstitutionella och
praktiska förändringar också för andra län och länsdelar i landet.

Propositionens förslag om en ny roll för länsstyrelsen ses i allt väsentligt
som något positivt. Det markerar tydligt att länsstyrelsens roll blir mer av
myndighet och mindre av verksamhetsorgan. Detta är positivt och stärker den
kontrollfunktion som en statlig länsstyrelse har att verkställa.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att de inre funktionerna inom det nya länet får en sådan
uppläggning att decentralisering och närhetsprincip - subsidiaritetsprincipen
- kan upprätthållas,

2. att riksdagen beslutar att Vänersborg blir residensstad i Västergötlands
län,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att den inre funktionen stimuleras med ett rationellt upplägg som
gynnar även svaga ytterområden i länet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att landskapet Dalsland särskilt uppmärksammas genom sin
position i det nya länet,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en till riksdagen regelbunden rapportering från
försöksverksamheten.

Stockholm den 3 april 1997

Elver Jonsson (fp)

Eva Eriksson (fp)