med anledning av prop. 1996/97:117 Ny förmögenhetsskattelagstiftning

Motion 1996/97:Sk43 av Michael Stjernström m.fl. (kd)

Inledning

Regeringen har i propositionen föreslagit förändringar i
förmögenhetsbeskattningen som bl a rör arbetande kapital i
näringsverksamhet, beskattning av latent skatteskuld på
aktier, skattefrihet för huvuddelägare, aktier noterade i
utlandet, sambeskattningen, fribeloppet och
begränsningsregeln.

Kristdemokraterna redovisar i denna motion sin syn på ovanstående för-
slag. De statsfinansiella effekterna av våra förslag redovisas i motionen med
anledning av den ekonomiska vårpropositionen.

Arbetande kapital i
näringsverksamhet

Beträffande skatteplikten för A-listade aktier i förhållande
till skattefriheten för aktier som är noterade på OTC- och O-
listorna har Lagrådet allvarliga invändningar. Lagrådet anser
att förslagets konsekvenser kan te sig skäligen godtyckliga
och att förslaget strider mot det grundläggande intresset av
att lika fall behandlas lika. Det finns exempelvis börsbolag
som är noterade på O-listan och som har högre
marknadsvärde eller vars aktier har större spridning och
omsättning än vad som gäller för flertalet bolag, vilkas aktier
är inregistrerade på A-listan. Lagrådet påpekar vidare att
motsvarande gränsdragning beträffande utländska aktier kan
leda till praktiska svårigheter och bli vansklig att bedöma
inte minst för de skattskyldiga.

Förslaget medför således att det uppstår en skarp gräns mellan A-liste-
noterade och andra bolag. Med den beslutade höjda värderingen av börs-
noterade A-aktier från 75 till 100 % av noterade värdet skärps denna gräns
ytterligare. Den kostnad som en förmögenhetsskatt på aktieinnehavet för med
sig för aktieägarna leder till att växande företag undviker registrering och att
företag vars aktier är registrerade på A-listan söker sig därifrån. Exempel
härpå finns och det kan förväntas bli flera. Denna effekt förstärks ytterligare
av att förmögenhetsskatten på A-listenoterade aktier i sig är kurspåverkande,
inte minst vid årsskiftena. Förslaget leder också till att hushållen kommer att
minska sina aktieinnehav i börsregistrerade företag till förmån för andra
placeringar. Förmögenhetsskatten får en hämmande effekt på riskkapitaltill-
förseln. Förutsättningarna för ökad tillväxt och sysselsättning försämras där-
med än mer.

Regeringen bör få i uppdrag att återkomma till riksdagen med ett förslag
som bättre tillgodoser principen att "lika fall bör behandlas lika".

Beskattning av latent
skatteskuld på aktier

I propositionen föreslås att aktier på börsens A-lista tas upp
till noterat värde och inte som tidigare till 75 % av noterat
värde.

Det finns fler motiv till varför aktier vid förmögenhetsbeskattningen inte
ska tas upp till fulla värdet. Det främsta skälet är att det i kursen ligger en
latent skatteskuld avseende reavinst vid en framtida försäljning som belastar
aktierna. Det är orimligt att beskatta en skatteskuld. I propositionen skriver
regeringen att aktier som innehas under en lång tid får en "förhållandevis
förmånlig behandling vid inkomstbeskattningen genom att värdestegring på
aktien inte beskattas före försäljningen". Detta är en mycket märklig skriv-
ning. Om aktien ökar i värde kommer ju även förmögenhetsskatten att öka.
Skrivningen synes vidare innebära att regeringen ser det som något negativt
att aktier innehas under en lång tid för då får staten inte in någon
reavinstskatt
under den perioden. Detta är ett mycket inskränkt fiskalt och kortsiktigt
tankesätt.

Kristdemokraterna anser att det privata sparandet ska gynnas. Genom
opinionsbildning och skatteregler ska sparande uppmuntras. Tyvärr har
regeringen fortsatt den politik som undergräver det privata sparandet bl a
genom begränsningar av avdragsutrymmet för pensionssparande, genom höjd
avkastningsskatt på pensionssparande och genom skärpta regler för
förmögenhetsbeskattning av aktier.

Regeringens politik synes vara inriktad på att öka det statskontrollerade och
institutionella ägandet av svenskt näringsliv. Genom att metodiskt
skattemässigt missgynna privat sparande och förmögenhetsuppbyggande har
Socialdemokraterna minskat det riskvilliga kapital som står till förfogande för
näringslivet. Institutionerna betalar ingen förmögenhetsskatt på aktier, vilket
innebär att förslaget drabbar privata sparare.

Kristdemokraterna avvisar regeringens förslag att skattepliktiga aktier ska
tas upp till fulla värdet vid förmögenhetsbeskattningen.

Skattefrihet för
huvuddelägare när aktier
noteras på A-listan

I propositionen föreslås att skattefriheten för huvuddelägare
bör kvarstå när aktier noteras på A-listan. Det sägs att med
huvuddelägare avses den som innehar minst 25 % av
röstvärdet. Skattefriheten föreslås omfatta A-aktier som var
OTC- eller O-aktier eller onoterade vid utgången av år 1991.

Detta förslag är ytterligare ett exempel på godtycke. Skattefriheten bör
gälla huvuddelägare oavsett när aktierna noterades på A-listan och oavsett när
huvuddelägaren förvärvade aktierna. När man tar ägaransvar handlar det i
princip om arbetande kapital på samma sätt som i de bolag som är skatte-
befriade. För den ekonomiska utvecklingen i landet är det viktigt med både
starka enskilda ägare och institutionella ägare i de börsnoterade bolagen.

Regeringen bör få i uppdrag att återkomma till riksdagen med ett förslag
som behandlar huvuddelägare på ett likartat sätt.

Aktier noterade i utlandet

I propositionen föreslås att aktier som är noterade i sitt
hemland och som blir marknadsnoterade i något annat land
ska bli fullt skattepliktiga.

Under senare år har ett antal små och medelstora svenska företag noterats
på den amerikanska OTC-listan NASDAQ. Hösten 1996 startades en
europeisk motsvarighet till NASDAQ i Bryssel under namnet EASDAQ.
Syftet är att skapa motsvarande finansieringsmöjlighet för i första hand inter-
nationellt orienterade högteknologiföretag i EU-länderna.

Det är orimligt att aktier som marknadsnoteras utomlands på motsvarig-
heter till den svenska OTC- och O-listan - och som är onoterade i Sverige -
ska vara skattepliktiga till skillnad från när marknadsnotering skett i Sverige.

Förmögenhetsskattelagen bör ändras så att i hemlandet onoterade aktier
som hade varit skattefria om de inte hade noterats utomlands förblir för-
mögenhetsskattefria även om de skulle bli marknadsnoterade i utlandet, utan
att där bli inregistrerade vid börs eller motsvarande. Likaså bör huvud-
delägare alltid vara skattebefriade oavsett om marknadsnoteringen skett före
eller efter 1996.

Regeringen bör få i uppdrag att återkomma till riksdagen med ett sådant
förslag.

Slopad sambeskattning

Lagrådet har i sitt yttrande starkt ifrågasatt regeringens
förslag att behålla sambeskattningen på
förmögenhetsbeskattningens område. Regeringen har i
propositionen - trots kritiken - ändå hållit fast vid systemet
med sambeskattning med hänvisning till det statsfinansiella
läget.

Sambeskattning av förmögenhet är det enda kvarvarande momentet av
sambeskattning som finns i nuvarande skattesystem. Förmögenhetsskatten är
1,5 % på den del av den beskattningsbara förmögenheten som överstiger
900.000 kronor. Den skattepliktiga förmögenheten beräknas bl a gemensamt
för makar som sammanbott större delen av beskattningsåret. Med makar
jämställs de som utan att vara gifta bor tillsammans och har eller har haft
barn eller tidigare varit gifta med varandra. Detta innebär att samboende utan
barn inte sambeskattas.

I praktiken innebär detta att två personer eller t ex ett samboende par utan
barn kan förlora flera tusen kronor per år om de gifter sig. Den orättvisa som
sambeskattningen leder till beroende på valet av samlevnadsform är oaccepta-
bel. Makar och samboende måste beskattas lika när det gäller förmögenhet.
Riksskatteverket anser i sin rapport "Förslag till förenklingar i
skattelagstiftningen" (RSV Rapport 1995:10) att ett slopande av sambeskatt-
ningen av familjs förmögenhet skulle "vara till stor fördel och innebära avse-
värda förenklingar i de tekniska systemen". Sambeskattningen innebär
betydande kontrollproblem för skattemyndigheterna. Kristdemokraterna anser
att sambeskattningen av förmögenhet ska slopas.

Fribeloppet

Regeringen har motiverat höjningen av fribeloppet från
800.000 till 900.000 kronor med hänsyn till de höjda
taxeringsvärdena. Problemen med de höjda taxeringsvärdena
kräver dock andra mer kraftfulla åtgärder. Därför avvisar
Kristdemokraterna förslaget.

Kristdemokraterna anser att systemet med statlig fastighetsskatt på sikt bör
avvecklas. I stället bör kommunerna ges möjlighet att ta ut en avgift för
täckande av kostnader för gatuunderhåll, brandförsvar och annan kommunal
service kopplad till fastigheten.

Som ett första steg har Kristdemokraterna i motioner krävt att skatten sänks
från 1,7 till 1,5 % av taxeringsvärdet. Vidare har Kristdemokraterna i sitt
budgetalternativ för 1997 anslagit 500 miljoner för att lindra skatten, bl a att
fastighetsskatten enbart ska beräknas på en tredjedel av markvärdet ovanför
ett taxeringsvärde på 150.000 kronor. Vidare bör sambeskattningen av
förmögenhet slopas. Dessa förslag innebär till skillnad från regeringens
förslag en möjlighet att få bo kvar.

Begränsningsregeln

I propositionen föreslås att den nuvarande begränsningregeln
ska behållas och utvidgas till att beräknas på hushållsnivå.
Om skattebeloppet (statlig inkomstskatt, kommunal
inkomstskatt samt förmögenhetsskatt) är högre än
spärrbeloppet (60 % av beskattningsbar förvärvsinkomst och
inkomst av kapital) ska nedsättning ske.
Förmögenhetsskatten får dock inte sättas ned till lägre belopp
än skatten på 50 % av den skattskyldiges beskattningsbara
förmögenhet.

Det är väl känt att kombinationen fastighetsskatt och förmögenhetsskatt i
många fall slår mycket hårt mot de skattskyldiga. För att något lindra dessa
effekter bör regeringen överväga att även fastighetsskatten ska räknas in i
skattebeloppet.

Regeringen skriver i propositionen att förslaget om att även lyfta in
fastighetsskatten under begränsningsregeln skulle "leda till att reglerna blir
ännu mer komplicerade". Denna argumentering är synnerligen svag. Att
avvisa en lindring till förmån för inte minst pensionärer med mycket låga
inkomster som bor i högt taxerade och obelånade villor med argumentet
komplicerade regler är en mycket ihålig argumentation. Självklart skulle de
berörda grupperna välkomna ett sådant förslag.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om arbetande kapital i näringsverksamhet,

2. att riksdagen beslutar att aktier på börsens A-lista tas upp till 75 % av
noterat värde vid förmögenhetsbeskattningen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skattefrihet för huvuddelägare,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om aktier noterade i utlandet,

5. att riksdagen beslutar att ge regeringen i uppdrag att snarast möjligt
lägga fram förslag om slopad sambeskattning av förmögenhet,

6. att riksdagen beslutar att fribeloppet i förmögenhetsbeskattningen skall
vara 800 000 kr,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att fastighetsskatten skall räknas med i den s.k.
begränsningsregeln.

Stockholm den 28 april 1997

Michael Stjernström (kd)

Ulf Björklund (kd)

Dan Ericsson (kd)

Rose-Marie Frebran (kd)

Holger Gustafsson (kd)

Göran Hägglund (kd)

Mats Odell (kd)