med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårproposition

Motion 1996/97:A47 av Hans Karlsson m.fl. (s)

I vårpropositionen redovisar regeringen ytterligare förslag
för att bekämpa arbetslösheten och öka sysselsättningen.
Propositionens övergripande inriktning är just åtgärder för att
komma tillrätta med den höga arbetslöshet som etablerades i
Sverige under åren 1991-1994.

Förslagen i propositionen är många. Dessutom aviserar regeringen att den
skall återkomma med fler åtgärder i budgetpropositionen i höst.

Kampen mot arbetslösheten är den svåraste uppgiften det svenska
samhället står inför. Det är också den viktigaste. Enskilda människors
livssituation påverkas i avgörande grad av om de har arbete och inkomst.
Hela samhällsutvecklingen är beroende av vad som händer med arbets-
lösheten. Våra välfärdssystem och vår offentliga sektor påverkas i mycket
hög grad av hur många som har jobb och betalar skatt. Uthålligheten i
samhällets åtaganden för barn, sjuka och funktionshindrade är beroende av
utvecklingen på arbetsmarknaden.

I kampen mot arbetslösheten är det angeläget att mobilisera hela samhället.
På alla nivåer måste kampen föras. Riksdagen, regeringen och centrala
myndigheter måste åstadkomma förutsättningar och regelverk som gör det
möjligt att använda hela arsenalen av åtgärder så kraftfullt som möjligt.

Enligt vår uppfattning har vi inte på ett tillräckligt offensivt sätt tagit
tillvara den kunskap och det engagemang som finns i de lokala arbets-
förmedlingsnämnderna. Många gånger upplever de att centrala regelverk
sätter hinder i vägen för att de fullt ut skall kunna använda de idéer och
uppslag som nämndernas arbete leder fram till.

Det finns därför skäl att anta att människor i vissa fall är öppet arbetslösa
enbart därför att de lokala förutsättningarna inte tillåts vara vägledande i
prioriteringarna. Byråkratiska regler sätter stopp för att styra åtgärderna
efter
de behov och möjligheter som råder i respektive kommun.

Vi anser därför att regeringen så snart det är möjligt bör förtydliga
arbetsförmedlingsnämndernas uppdrag och utöka deras befogenheter, i syfte
att bättre kunna beakta lokala förutsättningar och behov, och ta tillvara lokala
idéer och uppslag.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att förenkla regelverk och ge utrymme för
arbetsförmedlingsnämnderna att utifrån lokala förutsättningar och behov styra
och prioritera åtgärdernas inriktning och fördelning.

Stockholm den 24 april 1997

Hans Karlsson (s)

Maud Björnemalm (s)

Håkan Strömberg (s)

Inger Lundberg (s)

Nils-Göran Holmqvist (s)

Helena Frisk (s)