med anledning av prop. 1996/97:176 Lag om kärnkraftens avveckling

Motion 1997/98:N3 av Carl Bildt m.fl. (m)

Motion till riksdagen 1997/98:N3 av Carl Bildt m.fl. (m)

med anledning av prop. 1996/97:176 Lag om krnkraftens avveckling

Innehllsfrteckning

1 Inledning

Uppgrelsen mellan den socialdemokratiska regeringen, Vnsterpartiet
och Centern om en frtida krnkraftsavveckling har mtts med djup
misstro. Det beror framfr allt p att den freslagna politiken uppfattas
som destruktiv. Att avveckla lnsam och miljvnlig elproduktion i ett
lge nr Sverige brottas med rekordhg arbetslshet, sviktande
fretagsklimat och stora strukturella problem r orimligt.
Energiuppgrelsen str dessutom i strid med utslaget i 1980 rs
folkomrstning om krnkraften och bryter mot 1991 rs energipolitiska
och 1993 rs klimatpolitiska riksdagsbeslut.

Misstroendet kommer till uttryck verallt; svl bland vanliga medborgare
som bland fretag, organisationer, myndigheter och bedmare utanfr
Sveriges grnser. I opinionsunderskningar r tv tredjedelar av svenska
folket emot en avveckling av Barsebcksverket. Metallindustriarbetare-
frbundets ordfrande har konstaterat att den frtida krnkraftsavvecklingen
"r dlig fr miljn, tillvxten, jobben och den r dlig fr vlfrden."

Det r uppenbart att en frtida avveckling fr negativa konsekvenser bl.a.
fr miljn, investeringsklimatet och industrisysselsttningen. Den svenska
samhllsekonomin pverkas negativt. Trots detta har inga bedmningar av
frtidsavvecklingens konsekvenser redovisats. Regeringen vgrar t.o.m. att
medge att direkta avvecklingskostnader kommer att drabba statsbudgeten
och skattebetalarna redan under nsta r.

En viktig del av kritiken mot regeringens energipolitik gller den
avvecklingslag som fresls i den nu freliggande propositionen. I praktiken
anvnds lagstiftningsmakten hr som ett utpressningsmedel. Energiverens-
kommelsen utlovar att regeringen "omedelbart efter lagens ikrafttrdande"
skall "fatta beslut om avstllning av krnkraftsreaktorerna Barsebck 1 och
Barsebck 2". Samtidigt bedriver regeringen frhandlingar eller samtal med
reaktorernas gare. Ambitionen tycks vara att med laghotet tvinga Sydkraft
AB till en skenbart frivillig uppgrelse om att stnga Barsebck. S fr den
lagstiftande makten inte utnyttjas!

2 Avvecklingslagen

2.1 Ofrenlig med viktiga rttsprinciper

Propositionens avvecklingslag verensstmmer i huvudsak med det
utredningsfrslag som tidigare i r remissbehandlades genom
departementspromemorian Lag om krnkraftens avveckling (Ds
1997:14). Av de knappt 40 remissinstanser som valde att yttra sig riktade
samtliga ngon form av kritik. En majoritet avstyrkte frslaget eller
riktade stark kritik mot enskildheter i detsamma. Lagfrslaget har vidare
utsatts fr stark kritik i den allmnna debatten.

Sammantaget innebr de brister som ppekats att frslaget inte kan lggas
till grund fr lagstiftning.

2.2 Strider mot proportionalitetsprincipen

Nr det allmnna gr ingrepp i enskildas intressen skall en s.k.
proportionalitetsprincip tillmpas. Det gller svl enligt svenska som
enligt av Europeiska domstolen fastlagda rttsprinciper.
Proportionalitetsprincipen sger att det allmnnas intresse skall vgas
mot den enskildes, vilket i detta sammanhang innebr att ett ingrepp i
den enskildes gandertt endast fr ske om det allmnnas intresse vger
tyngre och inget annat alternativ fr att tillgodose detta allmnna intresse
finns n ett ingrepp i den enskildes gandertt.

Avvecklingslagen skall enligt de riktlinjer fr energipolitiken som
regeringen freslagit och riksdagen godknt anvndas fr att stnga
Barsebcksverket. Regeringen har emellertid inte visat att energipolitikens
ml inte kan tillgodoses genom en stngning av andra krnkraftsreaktorer, n
mindre visat att stngningen av krnkraftsreaktorer ver huvud taget
uppfyller ett allmnintresse.

Staten skulle likavl som att tvinga fram en avveckling av Barsebck
kunna inleda en avveckling av ngon av de fyra reaktorerna i Ringhals som
staten ger via Vattenfall AB. Att avvecklingen nd skall inledas i
Barsebck motiverar regeringen med lokaliseringsskl.

Detta motiv r dock bristflligt. I samband med frslaget till den s.k.
tvreaktoravvecklingen p 1980-talet ansgs inte lokaliseringsfrgan ha
strre tyngd n regionala sysselsttningsskl. D utpekades en reaktor i
Ringhals av framfr allt sysselsttningsskl och en reaktor i Barsebck av
lokaliseringsskl. Valet av vilken reaktor som skulle stngas frst fick anst.
Regionala sysselsttningsskl kan heller inte anses ha den tyngden att de
motiverar konfiskation av privata kraftverk.

Barsebcksverkets lokalisering har dessutom beaktats av Statens
krnkraftsinspektion (SKI) vid tillstndsgivningen och vid bedmningen av
innehavarens program fr skerhetshjande tgrder. Regeringens
resonemang om betydelsen av befolkningsttheten i nromrdet (prop.
1996/97:84) saknar underlag fr en annan bedmning n den som har gjorts
av tillstndsmyndigheten.

Lokaliseringssklet vger ltt i jmfrelse med de olgenheter som garna
till Barsebcksverket drabbas av. Dessa olgenheter har regeringen sjlv
beskrivit i den tidigare konfidentiella promemorian: "Bedmning av
konsekvenser fr Vattenfall AB och garen av ett beslut att stnga en av
bolagets krnkraftsreaktorer". Promemorian upprttades den 15 januari 1997
inom Nrings- och handelsdepartementet men har frst i september 1997
kommit riksdagen och nringsutskottet till del.

De avsevrda nackdelar fr Vattenfall AB och staten vid en stngning i
Ringhals, som beskrivs i promemorian, har samma innebrd fr Sydkraft AB
och dess gare vid en avveckling av en reaktor i Barsebck. Dessa
konsekvenser beskrivs ocks av Sydkraft AB i fretagets remissvar p
lagfrslaget.

Det str mot denna bakgrund klart att det inte r lokaliseringen och drmed
sammanhngande frgor som motiverar regeringens frslag, utan sdana
ekonomiska skl som kan utlsas av Nrings- och handelsdepartementets
promemoria och i frlngningen drav partitaktiska skl.

Propositionens frslag strider enligt Moderata samlingspartiets uppfattning
mot proportionalitetsprincipen och br redan av detta skl avvisas av
riksdagen.

2.3 Det erforderliga allmnna intresset saknas

Svl i den svenska grundlagen som i Europeiska konventionen
angende skydd fr de mnskliga rttigheterna och de grundlggande
friheterna (Europakonventionen) stadgas att det skall finns ett preciserat
allmnt intresse fr att intrng i enskild gandertt skall vara motiverat. I
regeringsformen anges att det skall vara ett "angelget" allmnt intresse.

En stngning av krnkraftverk strider inte mot rttsliga principer om detta
allmnintresse r starkt och preciserat. Redan i dag finns i krntekniklagen
en regel som gr det mjligt att stnga krnkraftsreaktorer om dessa inte
uppfyller de skerhetskrav som stllts.

I det freliggande lagfrslaget r emellertid allmnintresset varken
preciserat eller analyserat. Frslaget utgr frn att den frsta reaktorn i
Barsebck skall stngas senast den 1 juli 1998 och den andra senast den
1 juli 2001, enligt riksdagens beslut den 10 juni 1997 att godknna
riktlinjerna fr energipolitiken (prop. 1996/97:84).

Regeringen har emellertid inte preciserat det angelgna allmnnintresse
som gr att man senast vid just dessa tidpunkter mste stnga tv reaktorer.
Frnvaron av en analys frn regeringens sida av denna frga tyder p att det
saknas sakliga skl, och drmed ett angelget allmnintresse, som kan
motivera en frtida avveckling av Barsebck.

Det enda som sgs i lagen r att en avstllning skall syfta till att
"stadkomma en ekologiskt och ekonomiskt hllbar energifrsrjning byggd
p frnybara energislag". Nr det gller den frsta reaktorn i Barsebck
freligger detta allmnintresse alldeles uppenbart ej. T.o.m. enligt
regeringens egna uppgifter skulle Barsebck 1 komma att ersttas med kad
fossileldning.

Det blir allts snarare s att de energipolitiska mlen, ssom de anges i
riktlinjerna fr energipolitiken i prop. 1996/97:84, inte kan ns om
avvecklingslagen stiftas och tillmpas. Svl graden av "kostnadseffektiv
svensk energifrsrjning" som "pverkan p hlsa, milj och klimat"
kommer uppenbarligen att frsmras i stllet fr att frbttras om en frtida
krnkraftsavveckling genomfrs.

Sammanfattningsvis freligger ej ett allmnintresse som motiverar de
konfiskatoriska tgrder som avvecklingslagen syftar till.

2.4 Kravet p att lagstiftning skall vara generell uppfylls ej

Enligt de rttsliga principer som bestms av grundlagen skall all
lagstiftning ges en generell utformning. Det innebr att lagar inte fr
stiftas fr beslut som avser endast ett enskilt fall. Ett annat krav r att
lagen mste vara frutsebar och tydlig s att den som berrs av lagen kan
frutse dess tillmpning. ven om avvecklingslagen till sin formella
ordalydelse synes vara generellt utformad uppfyller den i realiteten inte
detta krav.

Regeringens utfstelser och de av riksdagen antagna riktlinjerna fr
energipolitiken i prop. 1996/97:84 behandlar uttryckligen reaktorerna i
Barsebck men inte alls vriga reaktorer. Det r drfr uppenbart att
avvecklingslagen avser verksamheten vid just Barsebck. Detta frhllande
styrks ocks av innehllet i den tidigare nmnda, konfidentiella promemorian
frn Nrings- och handelsdepartementet.

Avvecklingslagens formella kriterier fr stngning r mycket vaga, vilket
mjliggr att lagen kan anvndas fr att uppfylla partipolitiska ml snarare
n andra ml. Det talas allmnt om att "reaktorns geografiska lge" och
"andra srskilda frhllanden ssom lder, konstruktion och betydelse fr
energisystemet" skall beaktas.

Antingen innebr lagen ett dolt utpekande av ett bestmt fretags lagenliga
verksamhet eller ocks r den p grund av sin vaghet en bristfllig juridisk
produkt.

Det br ocks noteras att det endast r fr den andra reaktorn i Barsebck
som riksdagen har begrt att f prva om frutsttningarna fr stngning r
uppfyllda. Fr vriga reaktorer har riksdagen inte begrt att f gra
motsvarande prvning. Denna prvning pminner fr vrigt om ett slags
frvaltningsuppgift fr riksdagen, vilket i sig r olmpligt.

Nmnda frhllanden, i kombination med det lnga tidsperspektivet fr en
avveckling av en tredje reaktor, mste leda till slutsatsen att lagfrslaget
enbart tillkommit fr att f till stnd en avveckling i Barsebck.

ven om lagtexten vid ett formellt betraktelsestt skulle kunna anses vara
generellt utformad innebr frfarandet i praktiken att regeringen frsker
kringg grundlggande normgivningsprinciper. Det r givetvis oacceptabelt.

2.5 Frutsebarhet saknas

Lagfrslagets vaghet gr att regeringen ges obegrnsade mjligheter att
helt godtyckligt besluta om stngning av reaktorer. Det sker utan att de
som skulle berras har ngon som helst mjlighet att frutse besluten
genom de anvisningar som lagen ger. Anvisningarna r s oprecisa att
det i dag r fullstndigt omjligt att frutse vilken reaktor som frst
kommer att berras frutom de bda reaktorerna i Barsebck. Drigenom
tillgodoses ej rimliga rttsskerhetskrav.

Som ppekats ovan har riksdagen ingen "kontrollstation" avseende ngon
annan reaktor n Barsebck 2.

2.6 Strider mot expropriationsrttsliga principer

Frslaget till avvecklingslag bygger p att beslut om upphvande av
rtten att driva en krnkraftreaktor skall jmstllas med expropriation och
att expropriationsrttsliga principer skall tillmpas p ett sdant beslut.
Men i frslaget frngs tv viktiga principer inom expropriationsrtten,
nmligen rtten till full ersttning och rtten att begra inlsen.

Rtten till full ersttning r inte uppfylld genom att regeringen freslagit
att ersttningen skall bestmmas med utgngspunkt i antagandet att en
reaktors livslngd r maximalt 40 r. Samtidigt ppekas i propositionen och
dess frarbeten uttryckligen att staten kan argumentera fr att ersttningen
skall berknas enligt en kortare livslngd n 40 r. Dremot finns det ingen
mjlighet fr en reaktorgare att argumentera fr stndpunkten att
livslngden r lngre n 40 r.

Det saknas skl fr att bygga in en sdan obalans i lagstiftningen. Den ger
staten omotiverade processuella frdelar framfr en enskild part. Antagandet
om livslngden strider ocks mot vad som r knt inom kraftbranschen och
mot ett tidigare uttalande av nringsutskottet (bet. 1987/88: NU 40 sid 41 f)
att livslngden r minst 40 r.

Ngra brande sakskl till varfr innehavaren inte skall f krva inlsen av
reaktorn har inte heller frebringats av regeringen. Vid en frtida
krnkraftsavveckling vger sklen fr inlsen snarare tyngre n vid
fastighetsexpropriation. Fr det talar ocks den omstndigheten att stngning
av en reaktor vid ett verk i praktiken kan frsvra eller omjliggra fr
garen att fortstta driften vid vriga reaktorer. Staten har mjlighet att
verta den organisation som innehavaren har. Vidare kontrollerar staten de
medel som avstts till rivning.

2.7 Varseltid saknas

Frslaget till avvecklingslag r ocks bristflligt drfr att reaktorgarna
helt saknar tid fr att vidta tgrder i syfte att minimera skadan av en
framtvingad stngning. Redan om tre mnader tnker regeringen fatta
beslut som innebr att ett brsnoterat fretag endast ytterligare sex
mnader senare bervas rdigheten ver tillgngar i mngmiljardklassen.

Trots frgans utomordentligt komplicerade art frelg s sent som fr ett r
sedan inget annat underlagsmaterial inom Regeringskansliet n en fyrsidig
promemoria frn rttschefen vid Nringsdepartementet. I denna promemoria
framhlls bl.a. att "ett definitivt beslut om avstllning av en viss reaktor
mste ocks fattas i s god tid att reaktorinnehavaren kan planera
avstllningen p ett rimligt stt". I en till denna promemoria fogat,
ofullstndigt utkast till lagtext angav rttschefen denna varseltid till tre r.

Det br framhllas att det ven inom ramen fr en sdan trerig varseltid r
omjligt fr en reaktorgare att hinna uppfra nya produktionsanlggningar
som ersttning fr dem fretaget frntagits rdigheten ver. Nu frkortas
frvarningstiden fr den frsta reaktorn till mindre n ett halvt r. Fr vriga
reaktorer finns ingen varseltid ver huvud taget. Berrda reaktorgare stlls
hrigenom infr en helt omjlig situation.

Ocks i samband med remissbehandlingen framkom kritik mot avsaknaden
av en preciserad varseltid. Regeringen har struntat i denna kritik med motivet
att de merkostnader som en alltfr kort varseltid skulle kunna innebra skulle
ersttas av staten. Detta mste betraktas som en frenkling av
frgestllningen, d det ven finns indirekta ekonomiska konsekvenser som
inte r sjlvklart ersttningsbara. Sdana konsekvenser beskrivs bl.a. i den
tidigare nmnda, konfidentiella promemorian frn Nrings- och
handelsdepartementet om effekterna fr Vattenfall AB av en stngning av
fretagets reaktorer.

3 Lagfrslaget i vrigt

3.1 Ofullstndigt sakgarbegrepp

Frslaget begrnsar rtten till ersttning till tillstndshavare och gare till
fastighet. Detta sakgarbegrepp r ofullstndigt eftersom ven andra
sakgare, t.ex. ntoperatrer, drabbas av skada till fljd av stngning av
en reaktor. Dessa brister i sakgarbegreppet ppekades redan under
remissbehandlingen men har inte justerats i tillrcklig omfattning i det
freliggande frslaget. Med tanke p de stora vrden som str p spel r
det inte acceptabelt att oklarhet rder om frutsttningarna fr alla
berrda intressenters rtt till ersttning.

3.2 Instansordningen

Enligt frslaget skall prvning av avstllningsbeslut enligt lagen ske i
Regeringsrtten medan ersttningsfrgan skall prvas i
fastighetsdomstol. D lagen r omstridd frn komplicerade rttsliga
utgngspunkter r det mrkligt att prvningen inte skall ske i ett
sammanhang.

3.3 Frhllandet till EG-rtten

Den frtida avvecklingen av krnkraften r ett led i den av riksdagen
beslutade omstllning av energisystemet, en omstllning som ven
frutstter ett antal andra tgrder som har beslutats eller mste beslutas
av riksdagen. En del av dessa tgrder berr EG-rtten och vad som r
tilltligt enligt denna.

Det gller srskilt vissa stdtgrder och skattelindringar fr den
energiintensiva industrin som aktualiserats genom uttalanden frn berrda
statsrd samt den statliga monopoliseringen av nytillkommande
utlandsfrbindelser fr elverfring i frslaget till ny ellag (prop.
1996/97:136).

Avvecklinglagen ingr sledes i en energipolitik som kan visa sig strida
mot EG-rtten.

3.4 Riksdagens stllning urholkas

Oklarheterna kring avvecklingslagen gller ocks kostnaderna fr en
frtida krnkraftsavveckling. Regeringen har inte gjort ngon
uppskattning av kostnaderna fr en avveckling och n mindre angett hur
dessa kostnader skall finansieras. Med tanke p dels de mycket stora
belopp som aktualiseras, dels att frslaget till avvecklingslag bemyndigar
regeringen att redan den 1 januari 1998 besluta att stlla av en reaktor r
det mrkligt att frslaget inte innehller en redogrelse fr hur
finansieringsfrgan skall lsas.

Ett antagande av lagen innebr de facto att riksdagen bemyndigar
regeringen att stnga en reaktor i Barsebck oavsett hur stora kostnaderna fr
detta blir. Bemyndigandet omfattar ven en stngning av alla andra reaktorer
i Sverige med undantag av den andra reaktorn i Barsebck, oavsett
kostnaderna fr detta.

Att regeringen p detta stt ges oinskrnkta mjligheter att helt godtyckligt
stnga reaktorer innebr en betydande verfring av beslutsmakt frn
riksdagen till regeringen. Riksdagens stllning och mjligheter att pverka
centrala energipolitiska frgestllningar urholkas drmed.

Om regeringen har fr avsikt att finansiera avvecklingen med tillgngar i
Vattenfall AB r detta en frga fr riksdagen att ta stllning till, inte minst
i
perspektivet av att riksdagen har givit Vattenfall AB uppgiften att svara fr
en vl fungerande energifrsrjning med lngsiktigt god lnsamhet och
avkastningsfrmga.

4 Avslutning

Den freslagna lagen och frfarandet vid dess tillkomst r ett utprglat
hafsverk. Avvecklingslagen verensstmmer enligt Moderata
samlingspartiets uppfattning inte med grundlggande principer som br
glla i en rttsstat. Lagen liksom freslagen ndring av lagen 1984:3
krnker den enskilda gandertten och riskerar att f stora negativa
effekter genom att rubba omvrldens tilltro till rttsskerheten i Sverige.
Lagfrslaget br sledes avsls av riksdagen.

5 Hemstllan

5 Hemstllan

Med hnvisning till det anfrda hemstlls

1. att riksdagen avslr regeringens frslag till lag om krnkraftens
avveckling i enlighet med vad som anfrts i motionen,

2. att riksdagen avslr regeringens frslag till lag om ndring i
lagen om krnteknisk verksamhet i enlighet med vad som anfrts i
motionen.

Stockholm den 1 oktober 1997

Carl Bildt (m)

Lars Tobisson (m)

Gullan Lindblad (m)

Anders Bjrck (m)

Beatrice Ask (m)

Knut Billing (m)

Birger Hagrd (m)

Gun Hellsvik (m)

Bo Lundgren (m)

Inger Ren (m)

Karl-Gsta Svenson (m)

Per Unckel (m)

Per Westerberg (m)