med anledning av prop. 1996/97:3 Kulturpolitik

Motion 1996/97:Kr2 av Barbro Andersson m.fl. (s)

I en tid av ständigt ökande internationalisering är det viktigt
att medvetandegöra, säkra och vidareutveckla vårt svenska
folkkulturarv. Instrumental folkmusik, sång och dans får inte
gå förlorade för kommande generationer.

Det allmänna intresset för folklig musik, dans och sång är tilltagande.
Detta framgår bl.a. av att det sedan en tid tillbaka finns möjlighet till
akademisk utbildning inom samtliga tre delområden, att musikgymnasierna
tagit upp dessa ämnen samt att det på flera håll i landet finns årslånga
folkhögskolekurser. Det finns dock ett stort behov av och utrymme för ett
geografiskt välplacerat centrum där genrerna kan samverka i en kreativ miljö.

Våra grannländer i Norden har sedan länge ett flertal sådana verksamhets-
centra. Ole Bull akademin i Trondheim, ett av Norges fem institut, och
Folkmusikinstitutet i Kaustinen, ett av Finlands tre, kan nämnas som
exempel.

Nyckelharpan, ett av vårt lands värdefullaste kulturobjekt, är förknippad
med Norduppland. I Tobo, nyckelharpspelmannen Eric Sahlströms hembygd,
finns fortfarande en levande och högtstående kulturell tradition, både vad
gäller att traktera och tillverka instrument. Det är av stort nationellt
intresse
att bevara detta till kommande generationer. Sedan lång tid pågår ett arbete
med att förverkliga idén om ett folkmusikinstitut i Tobo.

En stiftelse kommer att bildas för detta ändamål, en interimsstyrelse är
under bildande med Jan Ling, professor i musikhistoria och rektor vid
Göteborgs universitet som ordförande. I styrelsen i övrigt kommer att ingå
representanter för bl.a. Svenska ungdomsringen för Bygdekultur, Sveriges
Spelmäns Riksförbund, Riksföreningen för Folkmusik och Dans, Danshög-
skolan samt representant för sponsorer.

Om vi går långt tillbaka i tiden skall vi finna att musik, dans och sång
utgjorde en enhet. Dagens utövande av folklig musik, dans och sång repre-
senteras av skilda organisationer och verksamhetsyttringar, både vad gäller
professionella eller amatörer. Folklig musik, dans och sång är tre vitala delar
i en kulturell helhet som inte bör särskiljas. Genom samverkan ökas
förutsättningarna för en positiv utveckling såväl av folkkulturen i sin helhet
som dess enskilda delar.

Därför skall institutet verka för att folklig musik, dans och sång återfår
den kulturella samhörighet som de hade hos våra äldre generationer.

Institutet skall också utgöra ett geografiskt centrum för möte mellan
amatörer och professionella och därmed verka som katalysator för kulturella
strömningar. Därutöver skall det också värna om och vårda den äldre
traditionen, speciellt med inriktning på nyckelharpan, så att den på ett
naturligt sätt kan komma att ingå i nyskapande verksamhet.

Institutets verksamhet skall vara rikstäckande och ha internationell
anknytning, vara bas i Sverige för utveckling och tillverkning av
nyckelharpor, samt driva forskning, museal och dokumenterande verksamhet
inom sitt kulturområde.

I Finland och Norge finns som nämnt redan flera centra för detta ändamål
och vi menar att ett nationellt centrum för folkmusik behövs även i Sverige.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av ett nationellt centrum för folkmusik i Sverige.

Stockholm den 1 oktober 1996

Barbro Andersson (s)

Ingrid Andersson (s)

Tone Tingsgård (s)

Mats Berglind (s)