med anledning av prop. 1996/97:65 Ändringar i kreditupplysningslagen

Motion 1996/97:Fi37 av Lars Tobisson m.fl. (m)

Behovet av en väl fungerande kreditupplysningsverksamhet
är stor. Det visar inte minst den senaste lågkonjunkturens
många konkurser och omfattande kreditförluster. Detta
behov är särskilt stort för små och medelstora företag som
riskerar att själva hamna på obestånd om de drabbas av
förluster i samband med konkurser och ackordsförfaranden.

Propositionen om ändringar i kreditupplysningslagen innebär i flera
avseenden förenklingar och förbättringar.

Det är glädjande att regeringen nu föreslår att fysiska personer som är
näringsidkare eller som har anknytning till näringsverksamhet på samma sätt
som privatpersoner skall få besked om vem som beställt en kreditupplysning
om dem. Detta är ett sedan länge framfört krav från oss moderater.

I andra fall är propositionen inte tillräckligt långtgående. Regeringen vill i
kreditupplysningslagen införa en bestämmelse om att regler om tystnadsplikt
i bankers, kreditmarknadsbolags och värdepappersbolags verksamhet inte
skall hindra att uppgifter om kreditengagemang, betalningsförsummelser och
kreditmissbruk utväxlas för kreditupplysningsändamål inom en krets som i
huvudsak utgörs av dessa företag samt kreditupplysningsföretag. Effektivite-
ten i kreditupplysning skulle enligt vår mening underlättas om även leveran-
törer omfattas av den inre kretsen.

Regeringens förslag om så kallad flödesinformation, exempelvis inkasso-
information, är heller inte tillräckligt långtgående och tydlig. Redan i
proposi-
tionen till nuvarande kreditupplysningslag framgår att s.k. flödesinformation
bör ingå i en kreditupplysning. I stället för att ta fasta på de
näringspolitiska
möjligheterna som finns har frågan behandlats ur ett strikt juridiskt-tekniskt
perspektiv. Eftersom Datainspektionen valt att inte tillåta att
inkassoinformation och annan så kallad flödesdata utväxlas mellan företag
bör riksdagen nu tydligt poängtera den betydelse som tillgång till flödesdata
har för en framtida effektiv kreditupplysning. Sverige och Danmark är i dag
de enda länder inom EU som inte tillåter flödesdata. I många länder handlas
även med kundreskontra-uppgifter.

Företag, särskilt de som är små eller nystartade, har ett stort behov av att
kunna undersöka sina kunders kreditvärdighet i syfte att undvika kreditför-
luster. Med bättre kreditupplysning kan exempelvis en normal kredittid på 30
dagar ges istället för att kontant betalning avkrävs. Flödesdata utgör ett bra
underlag för att undersöka om företaget har tillräcklig likviditet för att
betala
sina krediter. I dag är företagen ofta hänvisade till uppgifter hämtade ur
årsredovisningar som i värsta fall kan vara upp till 18 månader gamla.

Bakgrunden till att regeringen inte velat utvidga kretsen är att det anses
vara ett oacceptabelt ingrepp i integriteten, särskilt för företag som bedrivs i
enskild firma och där den juridiska personen därmed sammanfaller med den
fysiska. Det måste dock anses ingå i företagandets villkor att företagaren blir
föremål för granskning direkt från leverantörer och kreditgivare och via
flödesinformation som görs tillgänglig genom kreditupplysningsföretag. Den
egna privatekonomin kan skyddas från sådan insyn genom den möjlighet som
finns att välja en bolagsform där bolagets ekonomi är skild från
privatpersonens, framför allt aktie- och handelsbolagsformen.

För att ytterligare stärka privatpersoners integritet bör personer som så
önskar medges rätt att ställa sig utanför kreditupplysningsföretagens register.
Med vårt förslag blir således samtycket avgörande i varje enskilt fall, vilket
både är ett förenklande och klargörande i förhållande till regeringens förslag.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar att även leverantörer skall ingå i den krets av
företag inom vilken uppgifter om kreditengagemang, betalningsförsummelser
och kreditmissbruk får utväxlas för kreditupplysningsändamål i enlighet med
vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen beslutar tillåta flödesinformation i enlighet med vad som
anförts i motionen,

3. att riksdagen beslutar att personer som så önskar skall medges rätt att
ställa sig utanför denna typ av register i enlighet med vad som anförts i
motionen.

Stockholm den 13 mars 1997

Lars Tobisson (m)

Sonja Rembo (m)

Lennart Hedquist (m)

Fredrik Reinfeldt (m)

Per Bill (m)

Anna Åkerhielm (m)

Stig Rindborg (m)

Tom Heyman (m)

Margit Gennser (m)

Bo Lundgren (m)

Margareta E Nordenvall (m)

Rune Rydén (m)