med anledning av prop. 1996/97:84 En uthållig energiförsörjning

Motion 1996/97:N34 av Kjell Ericsson (c)

Marknadsstöd till
solvärmeanläggningar

Solvärmen har goda förutsättningar att bli ett viktigt inslag i
den framtida energitillförseln, där många olika energikällor
måste komma till användning. Det som skiljer solenergin
från andra energislag är att den inte har några ur
miljösynpunkt negetiva effekter. Vidare är solvärmen lätt att
integrera nära användaren dvs där den behövs i tätbebyggda
områden.

Den omfattande satsning på teknikutveckling som gjorts under de senare
åren av staten och enskilda företag har medfört att svensk solvärme fått ett
högt internationellt anseende. Det nyligen påbörjade utvecklingsarbetet
mellan Vattenfall och NUTEK har goda förutsättningar att ytterligare
förstärka den ledande svenska positionen.

En väl fungerande svensk marknad för solvärme är en förutsättning för att
svenska företag skall kunna utnyttja det omfattande kunnande och de
erfarenheter som byggts upp med nämnda FoU-stöd.

Det som krävs för att etablera solvärmen i större skala och göra den till ett
värdefullt tillskott i Sveriges energitillförsel är ett fortsatt stöd till
marknadsintroduktion. Tyvärr har tidigare gällande bidrag upphört utan att
något nytt har beslutats. I prop. 1996/97:84 finns solvärmen endast med i
avsnittet " Utveckling av teknik för framtidens energisystem" och bidrag för
fortsatt teknikutveckling bör kunna lämnas av Energiteknikfonden, men det
nödvändiga marknadsstödet finns inte med. Detta är mycket olyckligt
eftersom kontinuitet är nödvändigt för att inte uppbyggnad av företag och
marknad skall stoppas. Upphör marknadsstödet är risken stor att företag
tvingas att lägga ner sin verksamhet.

Utan marknadsstöd - t ex det 25 % stöd som handlagts av Boverket -
försvagas marknaden för solvärme dramatiskt. Utan marknadsstöd kommer
det inte att finnas en nödvändig koppling mellan en fungerande marknads
behov och forskning/utveckling, vilket kommer att göra forskning och
utveckling mer oprecis och ineffektiv. Inom EU har ett flertal länder statligt
stöd till solvärme. I EU-kommissionens förslag till grönbok föreslås ett
generellt stöd till bl a solvärme inom EU.

Beräkningar har gjorts som visar att solvärmen kan bidra med ca 3 TWh år
2010. Solvärmen kan med fördel kombineras med biobränslen. Speciellt i
mindre anläggningar ger det betydande drifts- och miljömässiga fördelar att
solvärmen tar över energitillförseln under 4-5 sommarmånader. Den ersätter
biobränslen som kommer till bättre användning under vintern för produktion
och ersättning av el. På detta sätt bidrar solvärmen till att sänka
effektbehovet
av el under höglasttid.

Betydande positiva miljö-
och sysselsättningseffekter

Solvärmen bidrar till minskade utsläpp av koldioxid och bör därför ingå
i strategin för minskad klimatpåverkan (prop. 1996/97:84 kap. 11).

En utveckling av den svenska solvärmemarknaden ger många nya
arbetstillfällen dels genom öka inhemsk försäljning, dels genom
väsentligt förbättrade exportmöjligheter.

Omställningen av Sveriges energiförsörjning skapar positiva möjlig-
heter till entreprenöranda och nyföretagande. Till företagarna samt alla
människor som vill engagera sig i en uthållig energiförsörjning ger det
motsägelsefulla signaler om att utbyggnadstakten av solvärme kraftigt
kommer att minska, vilket blir följden utan marknadsstöd.

Solvärmen minskar behovet av eldning sommartid då verkningsgraden
är dålig och utsläppen i förhållande till produktionen är som störst.

Det tidigare bidraget på 25 % som handlagts av Boverket är
bra men kan förbättras, dels i syfte att främja
teknikutveckling, dels för att få ett mer rättvist bidrag. SEAS
(Svenska Solenergiföreningen) redovisar i en skrivelse som
överlämnades vid en uppvaktning på Näringsdepartementet
1996.10.24 ett förslag releterat till prestanda (kr/årskWh).
Typ av anläggning
Bidrag kr/

årskWh
SP-dekl.
gr. C
Maxbelopp

kr/lgh.

Småhus
3,50
50
22 000

Flerbostadshus
2,50
50
12 000

Solfångfält ( > 1 000
m2)
2,50
50-75

I ett inledningsskede kan bidraget beräknas utgående från
SP:s energideklaration för provade solfångare vid typiska
arbetstemperaturer. Simbad 25, bostäder 50 och fristående
anläggningar 75 gr. C. Då det finns provningsmetoder för
system bör bidraget baseras på dokumenterade
systemprestanda. Den redovisade förändringen ger i stort
sett samma bidragsbelopp som tidigare 25 %
investeringsbidrag, såväl för en typisk småhusanläggning,
som för en typisk anläggning med takintegrerade/monterade
solfångare på flerbostadshus, men bättre förutsättningar för
teknikutveckling då det relateras till prestanda.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om möjligheter att utnyttja solenergi.

Stockholm den 3 april 1997

Kjell Ericsson (c)