med anledning av prop. 1997/98:10 Skattemyndigheternas medverkan i brottsutredningar, m.m.

Motion 1997/98:Sk20 av Gun Hellsvik m.fl. (m)

1 Sammanfattning

Regeringen föreslår att särskilda skattebrottsenheter, s.k. skattekriminaler, skall inrättas för att medverka vid förundersökningar, utföra förutredningar och förenklade brottsutredningar. Vidare föreslås att skattepersonalen skall bedriva underrättelseverksamhet och spaning i fråga om brott på skatteområdet. Skattemyndigheterna föreslås också få brottsförebyggande uppgifter. Enligt regeringen antas kampen mot skattefusk och ekobrott bli mer effektiv om en och samma myndighet ansvarar för både skatteutredning och utredningen om skattebrott. Skattemyndigheternas nya brottsbekämpande verksamhet föreslås regleras i en särskild lag, lagen om skattemyndigheters medverkan i brottsutredningar. Vidare föreslås en halvering av nivån på skattetillägget vid oriktig uppgift som har i sin grund i periodiseringsfel.

För Moderata samlingspartiet är det helt främmande att låta viss typ av brottslighet utredas och bekämpas utanför det ordinarie rättssystemet och förslaget bör således redan av det skälet avslås. Vidare instämmer vi i den massiva kritik som framförts från tunga remissinstanser, bl.a. Justitieombudsmannen och Riksåklagaren, att regeringens förslag om att tilldela skattemyndigheterna utvidgade befogenheter i brottsbekämpningen innehåller sådana allvarliga brister – både ur rättssäkerhetssynpunkt och strikt juridisk synpunkt – att förslaget inte heller i övrigt kan godtas som lagstiftning i en rättsstat.

Vad gäller förslaget avseende skattetillägg föreslår vi att skattetillägget blir föremål för förnyad utredning då lagstiftningen från 1991 inte fått avsedd effekt. I avvaktan på resultatet av en sådan prövning bör enligt vår mening skattetillägg inte få påföras för periodiseringsfel vid direkt och indirekt skatt.

2 Vårt förslag

Skattemyndighetens uppgift skall enligt vår mening vara av fiskal art samt, att på uppdrag av förundersökningsledaren, biträda med material och sakkunskap i den brottsutredande verksamheten. Någon självständig roll i den brottsutredande och brottsbeivrande verksamheten bör skattemyndigheter inte ha. För oss ter sig förslaget precis lika verklighetsfrämmande som om t.ex. läkare och obducenter skulle föreslås få överta utredningsansvaret för mordutredningar på grund av deras specialistkompetens rörande människokroppen. Sakkunskap behöver anlitas i flertalet brottsutredningar men detta är inte liktydigt med att effektiviteten i brottsbekämpningen höjs om sakexperterna får överta rättsväsendets åligganden.

Vad gäller ekobrottsbekämpningen har vi moderater både i regeringsställning och i opposition tagit flera viktiga initiativ i riktning mot en större myndighetssamverkan mellan olika yrkeskårer och myndigheter i syfte att effektivisera kampen mot den ekonomiska brottsligheten. Behovet av myndighetssamverkan är för övrigt något som regeringen uppgivit som skäl för att inrätta en ny ekobrottsmyndighet. Förslaget om att inrätta en särskild skattekriminal och ge skattetjänstemän brottsbekämpningsbefogenheter ter sig utifrån den utgångspunkten mer som en splittring av nuvarande samverkansformer än som ett incitament för ökad samverkan myndigheterna emellan.

Regeringens förslag om att inrätta en särskild skattekriminal kan möjligen leda till ökad effektivitet i skattebrottsbekämpningen, även om det är långt ifrån självklart att t.ex. den föreslagna utvidgningen av spaningsverksamhet kommer att kunna utföras lika framgångsrikt av tjänstemän vid en skattemyndighet som av polisen. En eventuell effektivitetsvinst i brottsutredandet skulle vidare uppnås på bekostnad av rättssäkerheten, en prioritering som enligt vår mening inte kan accepteras i en rättsstat. Kännetecknande för en rättsstat är just att en intresseavvägning mellan effektivitetskrav och grundläggande rättssäkerhetskrav utfaller till förmån för den enskildes rättssäkerhet. Inte heller är det förenligt med grundläggande rättsstatliga principer att minska rättsväsendets självständighet till förmån för en viss förvaltningsgrens syn på den egna verksamheten.

Skattebrott liksom all annan brottslighet skall bekämpas men inte på bekostnad av rättssäkerheten. Om brottsbekämpningen går i stå på grund av lågkvalitativa brottsutredningar, vilket är fallet för bl.a. ekonomiska brott, måste analysen i stället inriktas på orsakerna till varför misstänkta brott inte utreds i vederbörlig ordning. Orsakerna har som regel sin grund i bristande resurser och kompetens. Av 1998 års budgetproposition kan utläsas att regeringen dragit denna slutsats vad gäller övrig brottsbekämpning och i linje härmed föreslår regeringen ökade resurser till bl.a. polisen. Moderata samlingspartiet förordar ett betydligt högre anslag till polisen och åklagarväsendet bl.a. av det skälet att polis och åklagare måste kunna bedriva en effektiv brottsbekämpning även mot ekonomiska brott utan att behöva göra avkall på rättssäkerheten. En del av vårt resurstillskott till åklagarväsendet, vilket närmare redogörs för i motion 1997/98:Ju923, är just avsett att användas för att höja ekobrottsutredningars kvalitet och därmed förstärka förutsättningarna för att åtal leder till fällande domar i mål mot ekonomiska brott. Med vårt förslag får åklagarna möjlighet att på konsultbasis anlita den särskilda expertis som kan behövas i ett särskilt fall. Mot bakgrund av det anförda kan vi inte ställa oss bakom regeringens förslag.

3 Skattetillägg

Regeringen föreslår att uttagsnivån på skattetillägg vid oriktig uppgift avseende periodiseringsfel eller därmed jämställd fråga halveras från nuvarande tio till fem procent. Även om detta är ett steg i rätt riktning är det enligt vår uppfattning inte tillräckligt.

Det finns i dag exempel där företag råkat ut för stora skattetillägg utan att något skatteundandragande ägt rum. Det förekommer att skattemyndigheten påför orimliga skattetilläggsbelopp då det enbart är fråga om periodiseringsfel. Det finns även ett stort antal företag som under de senaste åren blivit påförda skattetillägg som inte står i rimlig proportion till förseelsens art. Riksskatteverket har påpekat att dagens system inte är rimligt. De förändrade eftergiftsgrunderna från 1991 har när det gäller skattetillägg inte fått den effekt som avsågs varför tillägget bör blir föremål för förnyad utredning. I detta sammanhang bör även den kritik som framförts om att det svenska skattetilläggsförfarandet skulle strida mot Europakonventionens artikel 6 beaktas.

I avvaktan på att skattetilläggsfrågan blir föremål för utredning och för att förhindra orimliga beslut om skattetillägg föreslår vi att skattetillägg inte får påföras för periodiseringsfel vid direkt och indirekt skatt. Detta innebär en motsvarande ändring i lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter. En sådan förändring bör träda i kraft den 1 januari 1998.

4 Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen avslår propositionen i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om skattetillägg i enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen beslutar avskaffa skattetillägg för periodiseringsfel vid direkt och indirekt skatt fr.o.m. den 1 januari 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen.

Stockholm den 23 oktober 1997
Gun Hellsvik (m)
Göthe Knutson (m)	Bo Lundgren (m)
Anders G Högmark (m)	Karl-Gösta Svensson (m)
Maud Ekendahl (m)	Carl Fredrik Graf (m)
Jan-Olof Franzén (m)