med anledning av prop. 1997/98:116 Staten och trossamfunden - bestämmelser om Svenska kyrkan och andra trossamfund

Motion 1997/98:K44 av Lennart Hedquist (m)

Genom denna motion vill jag att riksdagen skall fastslå att Svenska kyrkan själv skall kunna fastställa de grunder efter vilka kyrkoavgiften skall tas ut.

Bakgrund

I tidigare lagförslag om Svenska kyrkan angavs att den framtida kyrkoavgiften skulle tas ut proportionellt efter inkomst av tjänst, utan tak. I en motion av bl.a. undertecknad ifrågasattes denna ordning och framför allt framfördes att Svenska kyrkan själv borde få fastställa grunderna för avgiftsuttag och ha full möjlighet att också ändra dessa om det bedömdes lämpligt. I det nu framlagda förslaget kan jag inte uttryckligen finna någon bestämmelse liknande den i tidigare lagförslag. Av propositionstexten anges som en fastslagen princip att avgift efter bärkraft skall gälla. Det framgår dock, egendomligt nog, vidare att med detta avses proportionell avgiftsrelaterad till inkomst av tjänst enligt kommunalskattelagen.

Märkliga effekter som leder till färre medlemmar

Den föreslagna ordningen för kyrkoavgift får en rad märkliga effekter, även om dessa delvis är för handen också med dagens kyrkoskattesystem. Det är dock uppenbart att konstruktionen kommer att leda till att Svenska kyrkan kommer att tappa många medlemmar men framför allt intäkter om den föreslagna ordningen kommer att gälla också i framtiden.

Avsikten är som redan nämnts att avgiften skall tas ut proportionellt mot inkomst av tjänst, utan tak. Detta innebär bl.a. följande:

1. En person med enbart kapitalinkomster, men i gengäld kanske mycket höga sådana, slipper helt betala avgift för sitt medlemskap i Svenska kyrkan medan en person med inkomst av tjänst alltid får betala en proportionell avgift mot beskattningsbar tjänsteinkomst. Hur motiverar man att låginkomsttagaren skall betala en relativt märkbar medlemsavgift/kyrkoavgift samtidigt som den store kapitalägaren inte skall behöva betala någon alls?

1. Den som har mycket höga inkomster av tjänst står inför ett egendomligt val. Antingen är han kvar som medlem i Svenska kyrkan och måste då betala stundtals tiotusentals kronor i avgift eller också begär han sitt utträde och slipper då självfallet helt avgiften. Något mellanläge gives inte. För många blir det rimligen så att man då väljer att utträda utan att det bakom utträdet ligger rent religiösa bevekelsegrunder.

1. Varje gång staten ändrar i de skatteregler som påverkar kommunalskattelagen förändras också avgiftsbasen för Svenska kyrkan. Ökade reseavdrag, ändrade grundavdrag o.s.v. får omedelbar påverkan på Svenska kyrkans intäkter. Genom att knyta avgiftsbasen på detta sätt till ett av staten framtaget men föränderligt inkomstbegrepp i stället för eget stabilt sådant (t.ex. sammanräknad inkomst) försätter sig Svenska kyrkan i ett framtida beroende av hur staten förändrar kommunalskattelagen.

Är avsikten att tvingas justera kyrkoavgiftens höjd varje gång statens skatteregler ändras?

Redan i dag kan man studera vad som inträffar med dylika avgiftsregler, eftersom kyrkoskatten uppbärs på liknande sätt. I många familjer väljer den i familjen som har förhållandevis höga inkomster att utträda ur kyrkan medan familjen i övrigt kvarstår. Förhållandet kan åskådligt studeras i församlingar med hög skattekraft för kommunalskatt där man nu börjar ha en tydligt reducerad skattekraft för Svenska kyrkan. När relationsförändringen träder i kraft och förhållandet blir än mer påtagligt och uppenbart för allt fler torde man kunna avge en tämligen säker prognos att Svenska kyrkan kommer att tappa rejält i avgiftsbas. Samtidigt är det helt säkert så att många av de personer som nu utträder ur Svenska kyrkan skulle vara villiga att kvarstå om det funnes ett tak för avgiften, t.ex. beräknad på en sammanlagd inkomst på 7,5 basbelopp. Just medlemsavgiften i Svenska kyrkan blir ju med den nu av regeringen angivna konstruktionen den i särklass högsta avgift till någon organisation någon kan komma att erlägga – och som sagt något mellanläge gives inte.

Mitt förslag

Jag har förvisso noterat att Svenska kyrkans företrädare inte tycks bekymra sig över dessa ting. Kanske är det i sin tur symptomatiskt. Men plötsligt kommer säkert ett uppvaknande när effekten blir uppenbar och tydlig och när staten ändrar i skattebasen för inkomst av tjänst. Då inser kanske Svenska kyrkan att man bör ha ett eget inkomstbegrepp när man fastställer kyrkoavgiften och att den troligen också bör kunna beakta även andra inkomster än inkomst av tjänst. Då inser säkert också Svenska kyrkan att det är rimligt med ett tak för avgiften – det måste ju vara bättre att få behålla medlemmar och få in en hygglig avgift än att tappa just medlemmar med höga inkomster och inte få något alls från dem.

En märklighet i sammanhanget är att Riksskatteverket försökt inbilla de berörda att det skulle vara svårigheter med avgiftsuppbörden om man tänker sig något annat inkomstbegrepp än kommunalskattelagens. Det är värt att notera att detta tycks framföras på fullt allvar i en tid när även skatteförvaltningen har tillgång till avancerat IT-stöd. Det är ju inte obekant att skatteförvaltningen tar in alla möjliga tänkbara uppgifter på olika inkomstkällor från fysiska personer. När det gäller att beräkna nivåer på skilda typer av egenavgifter med och utan tak klaras detta uppenbarligen geschwinnt i samband med skatteuträkningen. Men att tänka sig att ge Svenska kyrkan service med avgiftsberäkning utifrån ett eget inkomstbegrepp det är tydligen svårt!

Det kan knappast vara argument som står sig över en riksdagsbehandling.

Jag inser att tiden inte tycks vara mogen för Svenska kyrkan att omedelbart vilja ändra i sin framtida avgiftsstruktur. Man sticker hellre huvudet i sanden för att inte behöva se vad som pågår. Det är däremot min bestämda tro att Svenska kyrkan kommer att vilja göra en ändring av sin avgiftskonstruktion inom en inte alltför avlägsen framtid. I detta läge upplever jag det som angeläget – med hänvisning till att regeringens proposition tycks kunna tolkas olika – att riksdagen fastslår att det är Svenska kyrkan som själv framöver skall kunna besluta som sina framtida avgifter och på vad de skall grundas och att uppbördshjälp för detta erhålles genom Riksskatteverkets försorg.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen beslutar att Svenska kyrkan framöver själv skall kunna besluta om sina framtida avgifter och på vad de skall grundas i enlighet med vad som anförts i motionen.

Stockholm den 31 mars 1998

Lennart Hedquist (m)