med anledning av prop. 1997/98:49 Staten och trossamfunden - grundlagsfrågor

Motion 1997/98:K24 av Inger Davidson m.fl. (kd)

Regeringens proposition 1997/98:49, Staten och trossamfunden – grundlagsfrågor, behandlar förändringar i regeringsformen och tryckfrihetsförordningen med anledning av relationsändringen stat–kyrka. Vad gäller förslagen till lag om trossamfund och lag om Svenska kyrkan ämnar regeringen återkomma till riksdagen under våren 1998.

I propositionen föreslås bland annat att nya normgivningsregler införs, att en ny associationsform införs – registrerat trossamfund, samt att de kyrkliga arkiven som kommit in eller upprättats före år 2000 även efter relationsändringen ska kunna vara allmänna. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2000.

Kristdemokraterna anser att det är anmärkningsvärt att Lagrådets yttrande över lagförslagen inte har inhämtats. Tidsbrist kan inte anses vara ett tillräckligt skäl för att avstå från denna granskning.

1 De nya normgivningsreglerna

Enligt propositionen ska föreskrifter om trossamfund samt föreskrifter om grunderna för Svenska kyrkan som trossamfund meddelas i lag. Dessa föreskrifter ska beslutas på samma sätt som riksdagsordningens huvudbestämmelser.

Vad gäller kyrkans inflytande är det viktigt att konstatera att de konstitutionella reglerna inte ska lämna utrymme för en detaljerad reglering av lärofrågor och annat som kan sägas höra till troslivet och Svenska kyrkans egna angelägenheter. Det sägs visserligen i propositionen att den reglering som nu föreslås inte är tänkt att ändras under överskådlig tid och att om så sker Svenska kyrkan, i enlighet med RF 7:2, ska beredas tillfälle att yttra sig. Kristdemokraterna anser dock att detta inte är tillräckligt. Det bör särskilt anges i RF 8:6 att Svenska kyrkan garanteras ett medinflytande i fråga om lagstiftning som rör dess angelägenheter.

2 Begreppet trossamfund

I propositionen föreligger ingen definition av begreppet trossamfund utan regeringen ämnar återkomma till riksdagen med förslag till lag om trossamfund och lag om Svenska kyrkan under våren 1998. Då begreppet trossamfund är grundläggande för tolkning och förståelse av den föreslagna lydelsen av RF 8:6 menar vi det vara av stor vikt att en definition av begreppet trossamfund görs nu.

3 Statlig medverkan vid avgiftsbetalning

Svenska kyrkan samt även andra samfund ska i framtiden ha rätt till statlig hjälp med uppbörd av avgift. Skatteförvaltningen ska lämna denna uppbördshjälp. Artikel 8 (i direktivet om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (95/46/EG)) bör inte hindra att så sker. En förutsättning för att skatteförvaltningen ska få behandla uppgifter om religiös tillhörighet utan samtycke från de enskilda är att behandlingen tillgodoser ett viktigt allmänt intresse. Vi instämmer i att det är ett viktigt samhällsintresse att Svenska kyrkan och andra trossamfund ges förutsättningar att bedriva sin verksamhet i Sverige. Vi ställer oss ändå tveksamma till att behandling av personuppgifter kan göras utan den enskildes samtycke. Detta bör dock kunna lösas inom de enskilda trossamfunden. Denna fråga behöver beredas ytterligare.

4 Statschefens tro

I propositionen sägs att reglerna om statschefens bekännelse inte för närvarande bör ändras. Skälen för detta anges vara det splittrade remissläget och att frågan inte bör lösas utan att vara brett förankrad i det svenska samhället.

Kristdemokraterna har inget att erinra mot förslaget.

5 Offentlighet och insyn

I propositionen föreslås att allmänna handlingar, som före år 2000 har kommit in till eller upprättats hos myndigheter med uppgifter som hänför sig till Svenska kyrkans verksamhet eller Svenska kyrkans beslutande församlingar, ska kunna förvaras hos Svenska kyrkan även efter relationsändringen utan att därigenom upphöra att vara allmänna.

Praktiska skäl talar för att Svenska kyrkan även i framtiden ska ansvara för alla de handlingar som kommit in eller upprättats före år 2000. De bör inte levereras till arkivmyndigheterna.

Att ansvara för arkiv medför kostnader. Handlingarna ska förvaras i lämpliga lokaler med hänsyn till luftfuktighet, brandskydd m.m. Dessutom medför det extra personalkostnader om handlingarna ska hållas offentliga och därmed tillgängliga. Kristdemokraterna anser att Svenska kyrkan med hänsyn till det anförda bör få kostnaderna täckta för att hålla dessa kyrkliga arkiv.

6 Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar att det i 8:6 RF särskilt anges att Svenska kyrkan garanteras medinflytande i lagstiftning som rör dess angelägenheter,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en definition av begreppet trossamfund ges nu,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att frågan om behandling av personuppgift bör beredas ytterligare,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Svenska kyrkan bör få kostnaderna täckta för att hålla de kyrkliga arkiven.

Stockholm den 5 februari 1998
Inger Davidson (kd)
Åke Carnerö (kd)	Holger Gustafsson (kd)
Ingrid Näslund (kd)	Chatrine Pålsson (kd)
Fanny Rizell (kd)	Tuve Skånberg (kd)
Michael Stjernström (kd)	Rolf Åbjörnsson (kd)