med anledning av prop. 1997/98:84 Försvarsmaktens ekonomi och verksamhet år 1998 m.m.

Motion 1997/98:Fö15 av Ola Karlsson (m)

Stora nedskärningar av materielanskaffningar hotar den svenska försvarsindustrin och därmed en av hörnpelarna för vår säkerhetspolitik. Uteblivna utvecklingsprojekt från det svenska försvaret riskerar att göra det omöjligt för svensk försvarsindustri att delta i europeiska samarbetsprojekt. Materielanskaffning och utvecklingsprojekt måste därför prioriteras inom försvarsanslaget.

Sverige har idag en stark och tekniskt avancerad försvarsindustri med bred kompetens. Det kommer att finnas ett stort behov av samarbete och omstruktureringar av försvarsindustrin i hela Europa. Ska svensk försvarsindustri kunna ta aktiv del av, och bli en intressant partner i, ett sådant samarbete fordras svenska utvecklingsprojekt, materielbeställningar samt goda möjligheter till export och politiskt stöd för detta.

Säkerhetspolitiken bygger på en stark försvarsindustri

En av hörnpelarna i den svenska försvars- och säkerhetspolitiken har varit tillgång till en stark inhemsk försvarsindustri. Det har varit självklart att vi, med erfarenhet av vad som hände våra grannländer under andra världskriget, skall ha ett starkt försvar. Lika viktigt har varit materiel anpassad efter svenska förhållanden. Före och under andra världskriget lärde vi oss läxan hur svårt det är att i en krissituation köpa material utifrån. Det är lätt att tvingas till eftergifter om försvarsförmågan är dålig.

En väsentlig del i den nuvarande försvarspolitiken är möjlighet till återtagning av förband och material. Tanken är att det kommer att vara lång tid mellan indikationerna på tänkbara kriser och krisen i sig. Det skall ge försvaret god tid att återta god stridsduglighet och att komplettera med material innan krisen kommer. För att detta skall bli trovärdigt fordras att det finns en inhemsk försvarsindustri med möjlighet att på relativt kort varsel leverera viktiga produkter.

Svensk försvarsindustri har hög kompetens

Den svenska försvarsindustrin har en mycket hög teknisk kompetens. Inom en rad teknikområden representerar svensk försvarsindustri mycket avancerad industriell kompetens som stridsflygplanet JAS från SAAB, missil- och luftvärnskunnande inom Bofors, stridsfordonskompetens inom Hägglunds, fartygsbyggande inom Kockums samt elektronikkompetens inom Ericsson är några av exemplen. Detta har skapat spin-off-effekter för annan industri. Kemi, mekanik, elektronik och radioteknik är alla områden som utvecklats med stor hjälp av försvarsindustriella satsningar. Mobiltelefoni, läkemedelssubstanser, tandimplantat och projektering av etanolfabriker är några exempel på produkter med stort innehåll av från början försvarsrelaterad teknik.

Framtiden kräver samarbete

För att behålla en fortsatt stark svensk försvarsindustri måste förutsättningar för samverkan med europeisk och amerikansk försvarsindustri ges en hög prioritet.

Det finns redan idag ett antal intressanta samarbetsprojekt mellan svensk och annan europeisk försvarsindustri. Bofors och franska Giat samarbetar om Bonussystemet, en målsökande pansarbekämpande stridsdel. Det tyska projektet Taurus, en målsökande bombkapsel, i samarbete med Bofors, är ytterligare ett exempel som visar att svensk försvarsindustri har kompetens som är intressant för övrig europeisk industri.

Det kommer heller inte att vara möjligt att för enbart det svenska försvarets behov av små serier slå ut utvecklingskostnaderna och nå rimliga priser. Det innebär att möjligheterna att ta fram nya system begränsas och att behovet av samarbete ökar dramatiskt.

Förutsättningar för samarbete

Ett antal förutsättningar krävs för att samarbete med andra länders försvarsindustri skall bli framgångsrikt. Svensk industri måste tillföra viktig kompetens, det fordrar fortsatta utvecklingssatsningar samt att kompetensområden inte prioriteras bort. Vidare behövs likartade exportregler. Försvarsmaktens förslag till neddragningar av materielanskaffningar och utvecklingsprojekt hotar nu utvecklingsförmågan för industrin.

Besparingar hotar kompetensområden

Försvarsmaktens förslag till besparingar riskerar att leda till att viktig kompetens går förlorad. Kompetensen för att utveckla artillerisystem avvecklas. Utvecklingen av stridsdelar till pansarvärn riskeras. Minutvecklingen hotas. Telekrigsutvecklingen riskeras och även kompetensen på missilområdet riskerar att gå ner till kritiska nivåer. Risken är att svensk industri reduceras till underhållsverkstäder medan ny materiel måste köpas utifrån. Det vore förödande, att när vi nu ser möjligheterna till utvidgat samarbete med europeisk industri, ta bort möjligheterna för svensk industri att delta.

Export nödvändig

För att bevara och utveckla kompetensen krävs en kontinuerlig verksamhet. Det är därför nödvändigt att driva och betala utveckling även under de perioder svenska försvaret inte gör anskaffningar. Exporten kommer med minskande svenska beställningar att vara helt avgörande för möjligheten att upprätthålla kompetensen inom försvarsindustrins olika delar. Det kräver samsyn mellan länderna vad gäller tillåtna exportområden. Svenskt deltagande i samarbetsprojekt kommer inte att vara intressant om det innebär att viktiga exportmarknader inte blir tillgängliga.

Riksdagen bör därför ge regeringen till känna vikten av att beställningar och utvecklingsprojekt ges till den svenska försvarsindustrin.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av en stark svensk försvarsindustri och beställningar till denna.

Stockholm den 15 april 1998

Ola Karlsson (m)