med anledning av prop. 1997/98:93 Läroplan för förskolan

Motion 1997/98:Ub18 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v)

1 Sammanfattning

Vänsterpartiet stödjer regeringens förslag att införa en läroplan för barn i åldern 1–5 år i förskolan. På några punkter vill vi dock göra tillägg. Vi anser att barn till arbetslösas rätt till barnomsorgsplats måste säkras. Vi menar vidare att regeringen när de utformar läroplanstexten särskilt skall beakta vikten av pedagogisk kompetens bland dem som arbetar inom förskolan och behovet av psykologstöd i arbetslaget. Vi tar också upp betydelsen av förskolegruppers storlek och sammansättning.

2 Principiella utgångspunkter

2.1 Barn med arbetslösa föräldrar

Kommunerna är skyldiga att ordna förskoleplats till barn i åldern 1–12 år vars föräldrar förvärvsarbetar eller studerar och till barn som har ett eget behov. Vilka barn som har ett eget behov preciseras inte närmare. I förarbetena till lagen nämns dock barn till arbetslösa som en grupp som ofta har ett eget behov av barnomsorg på grund av familjens många gånger utsatta situation. Även föräldrarnas behov av en fungerande barnomsorg för att kunna stå till arbetsmarknadens förfogande framhålls.

Socialstyrelsen har tre år i rad följt upp vilka regler kommunerna har när det gäller rätt till plats i förskoleverksamheten. Uppföljningarna visar att kommunerna tolkar lagstiftningen på olika sätt och att somliga gör en mycket snäv tolkning av barnens behov. I takt med kommunernas ökande ekonomiska problem har reglerna successivt skärpts, både för barn till arbetslösa och för barn vars föräldrar är hemma med ett yngre syskon. Antalet kommuner där förskolebarn mister sin plats när en förälder blir arbetslös ökade från 114 år 1995 till 131 år 1997. Barnen sägs upp med allt kortare varsel. Reglerna är också mycket mer restriktiva för skolbarn än för förskolebarn. Det har även blivit vanligare att närvarotiderna begränsas för de barn som får ha kvar sin plats. Barn till arbetslösa riskerar att hamna utanför barnomsorgen. Eftersom invandrare tillhör dem som är särskilt drabbade av arbetslöshet, hör barn med utländsk bakgrund till dem som riskerar att börja skolan utan att ha deltagit i förskoleverksamheten. För den som bor i Sverige är det svenska språket en nyckel till samhället och en nödvändig länk mellan människor för att skapa förståelse och ömsesidig respekt. Under förskoleåldern har invandrarbarn en unik möjlighet att lägga grunden för tvåspråkighet och att utveckla ett rikt språk som underlättar den senare läs- och skrivutvecklingen.

I ett fyrtiotal kommuner har särskilda verksamheter för barn till arbetslösa upprättats, s.k. korttidsdaghem. Enligt Socialstyrelsen avviker den här formen av barnomsorg på ett flertal punkter från gällande riktlinjer. Tillsynsbehovet är dominerande. Barnens behov av stabila relationer och pedagogisk verksamhet kommer i bakgrunden. Det finns också uppenbara brister i kvaliteten. Omsättningen på barn är hög och närvarotiderna mycket oregelbundna. Om inte alla barn får del av förskolan riskerar det att förstärka skillnader i uppväxtvillkor mellan barn och bidrar därmed till ökad segregering.

Vi menar att lagstiftningen måste ändras så att arbetslösa föräldrar jämställs med förvärvsarbetande när det gäller kommunernas skyldighet att tillhandahålla förskoleverksamhet. Vi menar att det i lagtexten skall framgå att förskoleverksamhet skall tillhandahållas i den omfattning som krävs med hänsyn till barnets eget behov.

2.2 Förskolan som del i kommunens skolplan

Regeringen anser att en översyn av skollagen, varvid samtliga lagstiftningsfrågor kan behandlas i ett sammanhang, kommer att bli nödvändig. Vänsterpartiet delar uppfattningen och vill att den översynen också tar upp frågan om förskolan skall ingå i den skolplan som varje kommun är skyldig att upprätta årligen. Vänsterpartiet anser att förskolan bör ingå i skolplanen.

3 Läroplanens struktur och inriktning

Riksdagen skall besluta om riktlinjer för läroplanens struktur och inriktning. Den mer exakta utformningen av läroplanen ansvarar regeringen för. Förskolans pedagogiska verksamhet har aldrig tidigare styrts av en läroplan i form av en förordning. Statens styrning av förskolan har hittills, förutom lagstiftning, främst utgjorts av råd och rekommendationer till kommunerna, som själva utformat egna riktlinjer för verksamheten.

Vänsterpartiet delar regeringens bedömning att läroplanen för det målinriktade arbetet i förskolan skall vända sig till alla som arbetar inom förskolan samt till arbetslaget.

3.1 Arbetslaget

Vårt engagemang i barnomsorgsfrågor har länge varit djupgående. I början av nittiotalet formulerade vi oss så här:

Arbetet i förskolan är ett lagarbete där varje situation i vardagen är ett tillfälle för barnen till utveckling och inlärning. Därför är det så viktigt att all personal har pedagogisk kompetens och goda kunskaper om barns utveckling. Vänsterpartiets uppfattning är därför att barnskötare och obehörig personal bör erbjudas vidareutbildning för att man på sikt skall få en enhetlig personalkategori. (Motion 1990/91: So627.)

Vänsterpartiet vidhåller denna ståndpunkt. Vi betonar därför särskilt att det i arbetslaget skall finnas erforderlig pedagogisk kompetens. Vad som ovan anförts bör ges regeringen till känna. Det är nödvändigt att alla som arbetar med barn har kunskaper om barns kognitiva och socio-emotionella utveckling, och att de har ett medvetet förhållningssätt till sin egen uppgift. Vänsterpartiet anser att fortbildningen av personalen är en av grundstenarna för att skapa och behålla hög kvalitet i förskoleverksamheten. Särskilt viktig är vidareutbildning för barnskötarna. På sikt ser Vänsterpartiet det som naturligt att det skapas en enhetlig pedagogisk grundutbildning med möjlighet till fördjupning för all pedagogisk personal inom förskolan.

Vi vill också peka på vikten av att det till arbetslaget, förutom barnpsykolog, knyts bildkonstnärer, musiker, dramapedagoger och andra kulturarbetare.

3.1.1 Behovet av psykologkompetens inom förskolan

Vänsterpartiet har i tidigare motioner väckt frågan om kvalitetssäkring av skolhälsovården. Vi menar att skollagen bör ändras så att elevers hälsovård innefattar skolpsykologi och skolkurator. Kravet på psykologstöd bör inbegripa förskolan. När det gäller förskolan är det ytterst betydelsefullt att personalen erhåller handledning, särskilt kring arbetet med barn med och i svårigheter. Dessa barns svårigheter kan behöva utredas av psykolog. Likaså kan föräldrarna behöva stöd av psykolog. Förskolepsykolog/barn- och ungdomspsykolog bör alltså finnas för förskolan och dess personal.

3.2 Läroplan för förskolan och Invandrarverket som huvudman

Regeringen föreslår att läroplanen för förskolan skall gälla för de förskolor som kommunen är huvudman för. Vänsterpartiet anser att det är önskvärt att också förskolor som drivs av annan offentlig huvudman, som Invandrarverket, bör omfattas av läroplanen för förskolan. Invandrarverket har ansvaret för omsorgen om ett stort antal barn i förskoleålder. Det är angeläget att läroplanen också gäller för dessa barn.

4 Läroplanens innehåll

4.1 Förskolegruppens storlek och sammansättning

Vänsterpartiet instämmer med regeringen att för barn med behov av särskilt stöd är det viktigt att det generellt är hög kvalitet på verksamheten i förskolan. Ett åtgärdsprogram bör utarbetas där det enskilda barnets speciella behov definieras och där det finns konkretiserade mål, metoder och åtgärder uppställda för att undanröja eller lindra svårigheter som barnet har eller befinner sig i. Barn med behov av särskilt stöd kan behöva vistas i mindre grupper. En förskolegrupp bör om möjligt inte ha fler än 1/3 barn med behov av särskilt stöd. Flera forskningsresultat visar att modellinlärningen annars lätt kantrar till det negativa.

5 Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar om sådan ändring i skollagen att barnets eget behov är grunden för kommunernas skyldighet att erbjuda barnomsorg enligt vad i motionen anförts,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förskolan som del i kommunens skolplan,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om erforderlig pedagogisk kompetens i arbetslaget inom förskolan,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av psykologstöd inom förskolan,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om läroplan för förskolan, också där Invandrarverket är huvudman,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förskolegruppens storlek och sammansättning.

Stockholm den 19 mars 1998
Britt-Marie Danestig (v)
Charlotta L Bjälkebring (v)	Marie Engström (v)
Ulla Hoffmann (v)	Tanja Linderborg (v)
Stig Sandström (v)	Alice Åström (v)