med anledning av prop. 1997/98:99 Aktiebolagets organisation

Motion 1997/98:L17 av Lennart Hedquist (m) och Ola Rask (s)

Bakgrund

I propositionen lägger regeringen bl.a. fram förslag på lagändringar med anledning av EG:s åttonde bolagsrättsliga direktiv, revisorsdirektivet. Detta innebär att endast auktoriserade revisorer och godkända revisorer skall revidera aktiebolag och vissa handelsbolag. För att det även i fortsättningen skall vara möjligt att låta personer utan denna formella kompetens granska verksamheten i t.ex. kommunala bolag m.fl. föreslås att bolagens ägare skall kunna utse personer med uppgift att göra en allmän granskning av bolagets verksamhet utöver den lagstadgade revisionen. I det utredningsarbete som föregått propositionen har dessa personer benämnts förtroenderevisorer. I propositionen med följande lagtext föreslås att personerna benämns lekmannarevisorer.

Vårt förslag

Vi föreslår att berörda delar av lagtexten ändras så att benämningen förtroenderevisorer används i stället för lekmannarevisorer på den typ av uppdrag det här blir fråga om.

Här måste då först erinras om att i svensk lagstiftning, inte minst i kommunallagen, har vi alltid använt beteckningen förtroendevalda för de personer som av fullmäktige och motsvarande tilldelas uppdrag. I någon mening är personer som utses till dessa funktioner lekmän i relation till utbildade experter t.ex. tjänstemän som i regel är anställda att för att utföra vissa uppgifter. (Ursprungligen är lekmän personer som är åtskilda från vigda befattningshavare i kyrkliga sammanhang.)

Att i lagtext och motsvarande börja införa begreppet lekmän på personer som skall inneha ett förtroendevalt uppdrag i främst kommunala bolag finner vi vara felaktigt och omotiverat. Det uppdrag det här blir fråga om är att på ägarens uppdrag utföra en allmän granskning av bolagets verksamhet (utöver den lagstadgade revisionen). Vad det handlar om är det som i andra sammanhang benämns förvaltningsrevision eller effektivitetsrevision och som i första hand bedrivs i offentlig verksamhet men också kan förekomma i t.ex. föreningsdrivna bolag m fl. Att benämningen lekmannarevisor är ett oegentligt begrepp på detta uppdrag framgår bl.a. av att till denna förtroendevalda funktion också med fördel kan väljas personer som i sin yrkesutövning är just revisorer (vilket inte är ovanligt beträffande förtroendevalda revisorer i kommunerna).

Vi som lägger fram denna motion är ledamöter i den av regeringen tillsatta kommittén som skall lägga fram förslag beträffande den kommunal revisionen. Vi har i kommittén samfällt reagerat mot benämningen lekmannarevisorer, också av den anledningen att det skulle kunna bli första steget mot att utmönstra den riktiga beteckningen förtroendevalda även i andra sammanhang. Det må sedan vara så att man ibland alldagligt talar om lekmän och t.ex. lekmannstyrelse för att markera att de förtroendevalda sitter där i en annan funktion än att vara utsedda i egenskap av experter och specialister. Det är likväl felaktigt att införa denna benämning när vi har den urgamla och riktiga benämningen förtroendevalda. Detta begrepp står sig också lika bra även när det används i de andra organ som kan beröras av lagens möjligheter för en ägare att utse särskilda personer för att utföra den allmänna granskningen av bolagets verksamhet.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen beslutar att ordet lekmannarevisor byts ut mot förtroenderevisor i enlighet med vad som anförts i motionen.

Stockholm den 19 mars 1998
Lennart Hedquist (m)	Ola Rask (s)