med anledning av prop. 1998/99:100 1999 års ekonomiska vårproposition
Motion 1998/99:Fi16 av Lennart Daléus m.fl. (c)
1 Sammanfattning
I denna motion redovisas Centerpartiets ekonomiska politik och alternativ till regeringens vårbudgetproposition. Huvudtema i vår ekonomiska politik är tillväxt förenad med decentralisering, miljöhänsyn och social profil.
Sverige behöver en tillväxt för nya jobb och blomstrande företagande. Centerpartiet vill riva hindren och ge bättre förutsättningar för små och medelstora företag. Vi föreslår ett antal positiva skatteförändringar för främst de mindre företagen. Arbetsgivaravgifterna ska sänkas för att skapa ett bättre företagsklimat och fler arbetstillfällen. Det finansieras via en grön skatte- växling med höjda miljö- och energiskatter. Skatteväxling som stöd för miljö- och energipolitiken är bra för Sverige. Biodrivmedel måste vara fortsatt skattebefriade.
Konkurrensvillkoren för svenskt jordbruk ska förbättras genom att den sk ryggsäcken lyfts av i sin helhet vilket innebär att skatten på el tas bort och skatt på eldningsolja sänks inom jordbruket.
Det generella skattetrycket bör sänkas i takt med vad ekonomin tillåter. Centerpartiet vill sänka skatterna för människor med vanliga inkomster. Skatten på boende bör långsiktigt sänkas för lägre boendekostnader. Centerpartiet höjer nivån för biståndsramens storlek i förhållande till BNI.
Utbildning och kompetenslyft är en viktig del av regionalpolitiken. Den statliga myndighetsstrukturen måste moderniseras och vissa myndigheter omlokaliseras för att åstadkomma ökad decentralisering. Kommunikationer- na måste vara väl fungerande, även på IT-området. Vi föreslår utbyggnad av ett finmaskigt fibernät för en digital allemansrätt.
Centerpartiet verkar för ett nytt välfärdssystem som utgår från grund- trygghetstanken och där systemen för arbetslöshet och sjukdom bör sam- ordnas. Vi vill stimulera ökad mångfald inom vården och omsorgen. Möjlighet till assistans även efter 65 år måste införas. Centerpartiet avvisar en ökning av högkostnadsskyddet. Vi föreslår ett höjt pensionstillskott och ett införande av ett hemservicehecksystem för pensionärer. Vi anser att Apotek AB:s monopolställning bör avvecklas.
Centerpartiet föreslår ett reformerat familjestöd. Föräldrarnas val ska avgöra barnomsorgsutbudet genom färre regleringar för barnomsorgen och större frihet för föräldrar att starta förskolor. Vi vill förbättra skolan och satsar på läs- och skrivprogram samt kvalitetsinstitut. Den högre utbild- ningen och forskningen tilldelas extra resurser och ett reformerat studiestöds- system ska införas. Satsningen på kompetensutveckling betonas.
2 Inledning
Centerpartiet förespråkar en tillväxtorienterad utveckling kombinerad med miljöansvar och social grundtrygghet. Företagande och kreativitet ska ha goda möjligheter att blomstra. Centerpartiet vill riva hindren för företagande genom enklare regler och ökad flexibilitet. Det behövs regional balans med företagande och sysselsättning i hela landet. Socialt ansvar och gemenskap ska prägla samhället och ge trygghet åt alla. Jämställdheten och jämlikheten bör ökas inom alla områden i samhället. Decentralisering, trygghet och miljöhänsyn är ledord i Centerpartiets politik.
Centerpartiets långsiktiga mål för den ekonomiska politiken är en miljömässigt hållbar ekonomi. Vi eftersträvar stabilitet och balans i statens finanser och att återbetalningskravet över en konjunkturcykel ska uppnås. Skatteväxlingen ska genomföras med sänkt skatt på arbete och ökad skatt på miljöstörande verksamhet.
Sverige kan nu börja amortera skulder, och landet kan successivt förbättra sin ekonomiska trovärdighet och därmed stabilisera både krona och räntenivåer. Låg ränta är en förutsättning för att enskilda och företag ska våga satsa på framtiden. Detta är en god plattform för att genom strukturella förändringar modernisera byråkratiska problem.
Arbetslösheten kommer enligt regeringens prognos att minska under de närmaste åren och sysselsättningen öka. Nu är det mycket viktigt att riksdagen kraftfullare än regeringen visat i budgeten tar tag i de strukturella problem som behöver lösas för ökad tillväxt och sysselsättning. Centerpartiet anser att regeringens konkreta åtgärder för tillväxt är för få.
2.1 Ekonomin i Sverige och omvärlden
Centerpartiet har aktivt medverkat till att den svenska ekonomin nu är stark. Vi vill nu gå vidare med bland annat skattesänkningar och reformer på arbetsmarknaden för att öka sysselsättningen och stärka välfärden. Med rätt ekonomisk politik är förutsättningarna för en stark, självständig ekonomi goda. Riksbankens tillväxtutsikter för svensk ekonomi åren 1999 och 2000 är nu något mer positiva än tidigare. Investeringar och privat konsumtion gynnas bl.a. av ett lägre ränteläge. I inflationsrapporten gjorde Riksbanken bedömningen att det sannolikt kommer att finnas lediga resurser i ekonomin även på två års sikt.
Den 1 januari 1999 upprättades EU:s valutaunion. Den tredje etappen av den ekonomiska och monetära unionen (EMU) realiserades. Växelkurserna låstes mellan de elva deltagarländerna. Penning- och valutapolitiken blev gemensam och euron blev en egen officiell valuta. Ansvaret för deltagar- ländernas penningpolitik överfördes till det europeiska centralbankssystemet.
Riksdagen har fattat beslut som innebär att Sverige står utanför EMU. Centerpartiet har medverkat till detta beslut. Centerpartiet kommer noga att följa utvecklingen av valutaunionen. Sveriges långsiktiga relationer till EMU får värderas utifrån vunna erfarenheter.
Reporäntan, Riksbankens viktigaste styrränta, låg i april 1999 på 2,9 %, vilket en period var lägre än Europeiska centralbankens nivå på 3,10 %. Europeiska centralbankens (ECB) reporänta har därefter sänkts till 2,50 %. Länge har EMU-debatten utgått ifrån, att riksdagens beslut att stå utanför EMU närmast per definition skulle leda till högre räntor i Sverige än i omvärlden. Så har visat sig inte vara fallet.
Under det senaste året har ekonomiska kriser, slagit hårt främst mot Asien, Ryssland och Brasilien. Alltjämt präglar Asienkrisen den ekonomiska utvecklingen internationellt och påverkar den svenska exporten negativt. Det är en del av förklaringarna till att regeringens mål om arbetslösheten inte har uppnåtts. Dock anser Centerpartiet att bristen på konkreta tillväxtförslag från regeringen är en annan del av förklaringen till den fortsatt höga arbets- lösheten.
2.2 Trygghet och tillväxt
Välfärdspolitiken är väl utbyggd i Sverige; ändå finns stora orättvisor i fördelningen av välfärden. Många människor omfattas inte av socialförsäkringssystemen utan är hänvisade till behovsprövade socialbidrag. Orättvisorna märks extra tydligt i tider med hög arbetslöshet. Människor som känner maktlöshet och har liten möjlighet att påverka sitt eget liv har sämre hälsa än andra. Skillnaderna i hälsa ökar. Allt fler människor lever helt utanför samhällsgemenskapen och segregationen i storstäderna tenderar att öka.
Centerpartiet anser att socialförsäkringarna ska ge grundtrygghet. Trygg- heten ska i högre grad grundas på att man är samhällsmedborgare. Enbart inkomstrelaterade trygghetsförsäkringar innebär att man kvalificerar sig genom prestation. Den som inte gör det utestängs från den generella väl- färden och hänvisas till socialbidrag. Detta utanförskap är oacceptabelt.
Centerpartiet vill vända utvecklingen genom att förändra grundläggande strukturer i samhället. Samhällsgemenskapen måste växa underifrån genom ett ökat lokalt inflytande med aktiva medborgare som tar personligt ansvar. Vi vill skapa ett samhälle med lika möjligheter för alla människor, oberoende av bakgrund. Vi vill att samhället ska utvecklas på en mångkulturell grund.
Vården och omsorgen ska utgå från den enskilda människan och utövas enligt patientens önskemål och aktiva val. Alla ska ha möjlighet att, utifrån sitt behov, välja sin personliga kontakt, vårdinrättning och omsorgsform. Centerpartiet vill stimulera ökad mångfald av vårdutövare. Det utvecklar metoder och effektiviteten inom hälso- och sjukvården samt underlättar förnyelse i arbetsformerna inom hälso- och sjukvården. Centerpartiet anser att sjukvården ska vara decentraliserad. Människor ska ha nära till en trygg och säker sjukvård.
Alla människor har rätt till en grundläggande social trygghet utan individuell behovsprövning. Välfärden ska fördelas jämlikt. Alla människor ska vara delaktiga i välfärdssamhället och känna trygghet och säkerhet vid fall av ohälsa och arbetslöshet. Sverige har ett väl utbyggt välfärdssystem, men välfärden fördelas inte rättvist. Alldeles för många människor står i dag utanför samhällets skyddsnät. En god välfärd uppnås bäst i ett samhälle där alla har meningsfulla uppgifter och där alla behövs. Finmaskiga sociala nätverk och lokal samverkan för gemensamma angelägenheter utgör grunden för den gemensamma tryggheten.
Uppgiften är att forma ett hållbart samhälle byggt på den enskilda människans ansvarstagande och kraft. Bara ett samhälle där alla människor känner sig delaktiga och respekterade kan bli ett gott samhälle. Endast ett samhälle där människor känner trygghet och kan utveckla sina liv kan bli hållbart. Detta bör ges regeringen till känna.
2.3 Miljö och tillväxt
Vägen till det ekologiskt hållbara Sverige handlar om att utveckla ett modernt samhälle som utnyttjar högteknologiska lösningar för att nå en hållbar tillväxt. Vi skall gemensamt växla spår och ge den ekonomiska utvecklingen en hållbar inriktning. Dit kommer man inte i första hand genom stora centraliserade statliga program, utan genom ett livskraftigt näringsliv och en väl fungerande marknadsekonomi. Att forma en tydlig vision och gemensam färdriktning är viktigt för att villkoren för företagande och investeringar ska bli långsiktiga och inbjuda till satsningar på nya kretsloppsanpassade lösningar.
Användningen av förnybara energislag och material är grunden för en hållbar utveckling. Genom att återanvända varor och återvinna material kan kretsloppet slutas. Konsumtion som skadar miljön måste successivt minskas. Det är en utmaning för Sverige och övriga västvärlden att gå före och visa att en hållbar livsstil går att förena med hög levnadsstandard. Centerpartiet vill se kretsloppsarbetet gå in i en nya fas. Det är dags att förändra produktionen så att mindre mängd råvaror används, och återvunnet material utnyttjas till att framställa miljövänligare produkter. Ekoeffektiviseringen måste stimu- leras och miljödrivna företag ges möjlighet till exportsatsningar.
Det ekologiska lyftet ska få Sverige att växa. Kretsloppsutvecklingen blir drivkraft för ekonomisk tillväxt, industriell utveckling och ett klimat för företagande och innovationer. Kretsloppssamhället innebär en mäktig förnyelse av varje del i samhället. Det är grunden för medveten resurshus- hållning och för ökad användning av förnybara resurser samt återvinning av lagerresurser. Det kommer att stimulera forskningen, hela utbildnings- samhället och den tekniska utvecklingen.
Satsningen på miljö i regeringens vårbudgetförslag innebär att det totala anslaget ökar med 145 Mkr. år 2000. Det är långt ifrån någon historisk satsning på miljön. Satsning på insatser för främjande av miljöexport har samma låga nivå som i höstbudgeten. Kalkningsanslaget är otillräckligt för att långsiktigt klara kampen mot försurningen. Anslagen till miljömärk- ningen av produkter minskas kraftigt, vilket är allvarligt för konsumenternas möjlighet att välja miljövänliga produkter och för miljömarknaden.
Med en klok skattepolitik och skatteväxling som stöd för miljö- och energipolitiken kan Sverige bli ett modernt land med avancerad teknik som svarar upp mot miljöns krav. En sådan utveckling stärker svenska företags internationella konkurrenskraft. Det finns inom miljöteknikområdet stora framtidsmöjligheter för expansion och nya jobb.
Exportfrämjande åtgärder på miljöområdet bidrar till att främja miljö- teknikutvecklingen och den gröna tillväxten. Svenska företag har stora möjligheter att öka sin marknad utanför landet och vi kan som nation bli världsledande på området.
Centerpartiet vill gå vidare med skatteväxlingsförslag för att minska kost- naderna på arbete och öka avgifterna på miljöstörande verksamhet. Energi- överenskommelsen ligger fast och fördelning av resurser över tiden i energiprogrammet i linje med överenskommelsen. Utvecklingen och etableringen av biodrivmedel för fordon måste fortsätta och vara befriad från skatt. Detta bör ges regeringen till känna.
2.4 Decentralisering och tillväxt
Centerpartiet anser att decentralisering och tillväxt går hand i hand. Näringspolitiken måste inriktas på att skapa bättre förutsättningar för fler företag och för fler företag att växa. Ett företagsklimat med ett väl utvecklat, småskaligt och differentierat näringsliv minskar sårbarheten för stora företagsflyttar eller nedläggningar. Därför är näringspolitiken en viktig del av regionalpolitiken. Vi behöver en utvecklad närings- och sysselsättningspolitik - inte en avvecklad sådan.
En annan avgörande del i en tillväxtpolitik är högskolor och forskning. De försörjer näringslivet med välutbildad arbetskraft och lägger grunden för de innovationer som behövs för att Sverige ska vara konkurrenskraftigt också i framtiden. Centerpartiet har drivit den framgångsrika utbyggnaden av de små och medelstora högskolorna. Det viktigaste just nu är att matcha den utbyggnad som sker med resurser för att säkra kvaliteten.
Utgångspunkten är att få ner arbetslösheten. Förslag om tillväxtfrämjande åtgärder bör innehålla satsningar på utbildning och kompetensutveckling, sänkta arbetsgivaravgifter och förslag till enklare regler. Centerpartiet vill satsa på den moderna tekniken och genomföra en storskalig utbyggnad av fibernäten.
Myndighetsstrukturen i Sverige har behov av att moderniseras. Center- partiet vill omlokalisera vissa myndigheter, verk och statliga bolag för att åstadkomma en bättre regional balans och ökad decentralisering. Vi redogör för detta förslag mer utförligt i en särskild motion: Omlokalisering av statlig verksamhet. Detta bör ges regeringen till känna.
2.5 Ett annat synsätt - kompetensen i centrum
Utbildning, kompetensutveckling och tillväxt är alla intimt förknippade. Centerpartiet har i riksdagen arbetat för individuella kompetenskonton och utbildningssatsningar utan motsvarighet i svensk modern historia. Samtidigt är utbildningens infrastruktur skiktad och det är svårt att kombinera insatser, bl.a. beroende på att besläktade frågor hanteras av olika myndigheter och olika departement.
Det moderna arbetslivet ställer krav på återkommande utbildning och ett kompetenslyft. Centerpartiet vill vidareutveckla kunskapslyftet till en generell utbildningsgaranti byggd på a-kassan, innebärande att alla i arbets- livet får rätt att komplettera tidigare utbildning upp till gymnasiekompetens. Reguljär utbildning och grundläggande kompetenslyft bör i ökad utsträck- ning ersätta riktade arbetsmarknadsutbildningar.
I dag kan detta innebära finansiering från utgiftsområde 14 likaväl som 15 och 16. Flera olika, delvis parallella system, innebär också olika förutsätt- ningar beroende på vilken väg man väljer eller hänvisas till in i systemet.
I allt högre grad tar också de som är aktiva i arbetslivet del av fortbildning och kompetensutveckling. Denna utbildning kan i sig innebära insatser från de tre utgiftsområdena, t.ex. då det handlar om kompetensutveckling för att behålla ett arbete. De olika systemen skulle behöva en gemensam dörr till utbildning och en högre grad av samordning genom att beslut i högre grad än i dag bereds gemensamt. Målsättningen bör vara att såväl gymnasial utbildning som yrkesutbildning för vuxna ska vara moduluppbyggd och gå att förena också med kurser inom gymnasieskolan. Detta skapar utrymme för större flexibilitet och samordningsvinster.
Det finns mot denna bakgrund skäl att överväga indelningen av utgiftsområdena 14, 15 och 16. Regeringen bör redan i höst kunna presentera en översyn av denna indelning, som skulle kunna ligga till grund för ett beslut om en förändrad indelning i samband med vårbudgeten år 2000. Detta bör ges regeringen till känna.
2.6 Skolan
Grunden till ett livslångt lärande läggs i unga år. De första skolåren är därför mycket viktiga. De ska ge bra kunskaper att stå på och lust till att lära mer.
Centerpartiet har i riksdagen välkomnat läroplanen för förskolan som ett viktigt förtydligande av barns rätt att växa upp i en pedagogisk miljö. Samtidigt har vi kämpat för en ökad mångfald och valfrihet för barn- familjerna. Detta har resulterat i bl.a. krav på etableringsfrihet för förskolor och möjlighet för andra förskolor än offentligt drivna att tillämpa läroplanen. De vaga formuleringar regeringen beskriver den allmänna förskolan i är därför djupt otillfredsställande. Centerpartiet vill betona att en allmän förskola måste präglas av mångfald och valfrihet. Ett stöd till införandet av en sådan får inte diskriminera t.ex. privat eller kooperativt drivna förskolor.
Regeringen har misslyckats med att ta initiativ för en bättre skola. Efter en valrörelse fylld av löften och ett riksdagsår då skolan kanske uppmärk- sammats mer än någonsin av oppositionen lyser fortfarande de konkreta förslagen med sin frånvaro. Återigen kommer ett stort antal elever att gå ut skolan utan godkända kunskaper.
Centerpartiet presenterade 1998 en femstegsplan för en grundskola som ger godkända kunskaper. Den är fortfarande aktuell och visar på ett alternativ till regeringens abdikation inom skolpolitiken. Centerpartiet kommer i anslutning till den allmänna motionstiden att återkomma till de konkreta förslagen.
Genom budgetförslaget förespeglar regeringen på nytt mer resurser till skola, vård och omsorg. Erfarenheten har visat att dessa pengar i stor utsträckning gått till annan verksamhet och att resurserna till skolan på många håll snarare minskat än ökat. Samtidigt vet vi att den svenska skolan fortfarande är dyrast i världen, men att resultaten inte motsvarar kostnaden. En trolig förklaring är att undervisnings- och läromedelskostnaderna inte är imponerande, medan framförallt lokalkostnaderna är oproportionerligt stora. I samband med att statsbidragen till kommunerna ökar finns starka skäl att också ta reda på hur skolans resurser används. Regeringen bör tillsätta en utredning med detta syfte. Detta bör ges regeringen till känna.
2.7 Forskningsresurser och ett nytt studiemedelssystem
Under 1990-talet har Centerpartiet medverkat till mer än 100 000 nya platser i högskolan. Det är ett kvantitativt språng utan motstycke. Nu behöver ett motsvarande kvalitativt språng tas för att säkra kvaliteten på utbildningarna. Det är också dags att storsatsa på forskning och forskarutbildning till gagn både för den högre utbildningens kvalitet, den allmänna kompetensen och därmed för svenskt näringsliv och samhälle.
Under de kommande tre åren föreslår Centerpartiet att forskning och forskarutbildning i form av fasta forskningsresurser vid högskolorna tillförs totalt 2 080 miljoner kronor, fördelade på 295 miljoner år 2000, 685 miljoner år 2001 samt 1 100 miljoner kronor år 2002. Finansiering sker genom en något sänkt utbyggnadstakt av nya högskoleplatser, ökning av ramen genom tillförsel av nya resurser samt genom en årlig överföring om 1,5 % av sektorsmedel under 3 år.
Goda studiesociala villkor är en väsentlig del i den högre utbildningens kvalitet. Endast med rimliga sociala förutsättningar får studenter möjlighet att koncentrera sig på utbildningen och därigenom tillgodogöra sig kunskaper.
Centerpartiet välkomnar att regeringen nu börjar skapa ett utrymme för en reform av studiemedelssystemet. Ännu uteblir dock de konkreta förslagen eller beskrivningen av vilka principer regeringen arbetar efter. Mycket talar för att de medel som regeringen nu anslår till studiemedelssystemet är otillräckliga, eftersom finansiering av pensionsavgiften också ska rymmas inom denna satsning. Av de 1,6 miljarder kronor som anslås för år 2002 kan antas att ca en miljard kommer att krävas för anpassningen till pensions- systemet. Ett höjt fribelopp kostar ytterligare något. Av satsningen blir det förmodligen några tiors höjning av bidragsdelen i studiemedlen.
I en tidigare motion (1998/99:Ub706) har Centerpartiet redogjort för sin syn på ett nytt studiemedelssystem. Detta bör bygga på att studiemedlen ska bestå av lika delar bidrag och lån. Fribeloppet bör höjas till två basbelopp och räknas på hela året i stället för terminsvis. Återbetalning bör ske enligt individuellt upplagda planer under en 20-25-årsperiod. För att klara finansieringen behövs vissa skärpningar t.ex. avseende antalet terminer man beviljas studiemedel utan annan prövning än studieresultat, förbättrad inkomstprövning m.m. Dessa principer bör också ligga till grund för regeringens arbete med utformningen av ett nytt studiemedelssystem. Detta bör ges regeringen till känna.
Under utgiftsområde 15 beräknar Centerpartiet 500 miljoner kronor år 2001 och för år 2002 en miljard kronor utöver vad regeringen föreslagit.
Utöver ett nytt studiemedelssystem har Centerpartiet i riksdagen krävt en studiesocial utredning. Vi saknar i dag underlag för en helhetsbedömning av studenternas sociala situation vad avser t.ex. bostäder, kostnader för barnfamiljer, vad som händer vid arbetslöshet etc.
2.8 En digital allemansrätt
Att förbereda Sverige för steget in i 2000-talets kunskapssamhälle måste vara en huvuduppgift för politiken. Tekniken ska ställas i människans tjänst. Nya och bättre tekniska lösningar och snabbare kommunikationer ska bidra till att förbättra människors vardag. Genom att krympa avstånd kommer informationstekniken att bidra till att människor i större utsträckning kommer att förfoga över sin tid. Arbete, fritid och socialt liv kommer att disponeras annorlunda och friare än i dag.
Informationstekniken innebär nya, tidigare oanade, möjligheter att skapa förutsättningar för nya jobb och boende i hela landet, och därmed en ny tillväxt. Genom att allt fler människor ges möjlighet till telependling och självständigt distansarbete ökar valfriheten i boendet och ger därmed en ökad livskvalitet.
I mångt och mycket sker utvecklingen oberoende av politiska beslut. Politiken har dock ett stort ansvar för att tillse att informationstekniken blir tillgänglig för alla - att skapa en digital allemansrätt.
Tillgängligheten består av många delar. Främst kommer kunskap och förtrogenhet med tekniken. Centerpartiet vill se ett kunskapslyft inom IT, där staten i samverkan med folkrörelser, skolor, bibliotek och många andra vänder sig till alla medborgare, inte bara till dem som har en särskild organisationstillhörighet eller går i utbildning.
Det krävs också en översyn av lagar och regler, så att en ökad användning av IT främjas i stället för hindras. Personuppgiftslagen är ett exempel på just en sådan lag som bromsar, snarare än främjar, utvecklingen. Centerpartiet förutsätter att ett resultat av den översyn som nu pågår blir att traditionella yttrandefrihetsprinciper ska gälla också på Internet - och att de ska gälla till fullo. Det är inte för "harmlösa personuppgifter" yttrandefriheten är så viktig - det är för de kontroversiella och potentiellt sårande uppgifterna skyddet behövs. Ett omfattande arbete borde inledas med att se över lagstiftningen som helhet, område för område. Regeringen bör inleda en inventering av vilka lagar som, för att bli teknikoberoende, behöver ses över.
Staten har traditionellt tagit ansvar för stora infrastrukturinvesteringar. En väl fungerande och tillräckligt bredbandig infrastruktur är avgörande för framväxten av nya tjänster. För att få en fungerande konkurrens om tjänster på infrastrukturen kan ingen enskild operatör tillåtas att monopolisera denna.
Det råder bred enighet om att den enda teknik som på sikt kommer att klara de informationsvolymer som frågan handlar om är optiska fibrer, ända in i hushållen. Det är också den sista biten fram till vardagsrummet som är kostsam och där monopolsituationer riskerar att uppstå. I storstäder och större tätorter kommer med all säkerhet fibertekniken till hemmen mycket snart, samtidigt som större delen av landet riskerar att ställas utanför utvecklingen. Informationstekniken skulle då bidra till att öka, snarare än att minska, de regionala klyftorna i vårt land.
Staten bör alltså ta ett ansvar för att bygga ett finmaskigt optiskt fibernät, där alla hushåll och företag i landet ansluts till knutpunkter. Mellan dessa knutpunkter bör kommersiella aktörer ta det huvudsakliga ansvaret för infrastrukturen. Staten bör vidare tillhandahålla det accessnät som skulle uppstå på lika villkor till alla operatörer, mot en fast årlig kostnad, som kan tas ut antingen i operatörs- eller konsumentledet. Formerna för denna utbyggnad kan diskuteras, men mycket talar för att den finmaskiga infrastrukturen bör hanteras av ett statligt verk eller ett bolag. Centerpartiet har i motionen 1998/99:T808 utvecklat resonemanget ytterligare.
Det finmaskiga fibernätet bör över fibrernas fysiska livslängd vara själv- finansierande, varför avgifterna bör tas upp på ett sådant sätt att de täcker såväl själva investeringskostnaden som räntorna för nätet. De medel som frigörs vid en försäljning av Telia-Telenor bör huvudsakligen avsättas för detta ändamål. Medlen bör tillföras som ägarkapital till ett bolag avsett för finansiering av ett finmaskigt fibernät.
Det är hög tid för riksdagen att nu uttala sig om behovet av ett finmaskigt fibernät så som ovan beskrivits. Regeringen bör redan till budgetproposi- tionen i höst presentera förslag om institutionell lösning och praktisk finansiering av ett finmaskigt fibernät. Detta bör ges regeringen till känna.
2.9 Arbete och kompetens
Arbetsmarknadspolitiken måste i grunden förändras. Arbetsmarknadspolitiken är inte avpassad för dagens höga arbetslöshet, utan kom till i en tid då det knappt fanns arbetslöshet. Arbetsmarknadspolitiken är ej heller anpassad för att klara morgondagens krav om allt större flexibilitet i yrkeslivet och de ständigt ökade kraven om kompetensutveckling.
Arbetsmarknadspolitiken måste decentraliseras. Centerpartiet har medverkat till att flera steg kunnat tas. Träffsäkerheten i arbetsmarknads- politiken ökar om befogenheterna att lokalt ta beslut ökas. Flexibiliteten inom arbetsmarknadspolitiken behöver öka och den lokala nivån stärkas.
För att arbetsmarknadspolitiken skall fungera kan ansvaret inte helt och hållet delegeras till den lokala nivån. Hänsyn måste tas till arbetsmark- nadsregionens förutsättningar. Ett helt lokalt perspektiv riskerar leda till förstärkta flaskhalsproblem. Regelverket behöver luckras upp och läns- arbetsnämnderna få betydligt större befogenheter att utforma den regionala arbetsmarknadspolitiken. Nya företagsformer som t.ex. nätverksföretag kräver nya lösningar.
Regionerna måste ha beslutanderätt över mer av de medel som fördelas till regionerna. Genom utvecklande av regionala strategier lägger länen eller regionerna en grund för hur man vill använda medel för utveckling och tillväxt. Centerpartiet anser att mer av de medel som man förfogar över regionalt måste kunna länkas till regionernas utvecklingsstrategier. Därmed ökar både träffsäkerheten och legitimiteten i fattade beslut. Arbetsmarknads- politiken måste mer kunna samverka och samordnas med regional närings- politik.
Kunskap och kompetens blir allt viktigare. Företagens möjlighet att få tag på välutbildad arbetskraft med goda yrkeskunskaper är ett centralt behov. Möjligheterna att kontinuerligt kunna höja kompetensen hos personalen av stor strategisk betydelse för företagens framtid. Den enskildes möjligheter att hänga med i kunskapsutvecklingen kommer att vara avgörande om han eller hon skall kunna behålla sitt arbete eller få ett nytt. Det handlar om att skapa förutsättningar för både företagen och enskilda att ha tillgänglighet till adekvat utbildning.
Kunskap omsätts allt snabbare och kunskapsintensiteten i produktionen ökar successivt. Det som kan kallas kunskapssamhället sätter de flesta branscher i ett omvandlingstryck. Samtidigt vet vi att kunskapsintensiteten i mindre företag ofta är låg. Dessa företag har svårt att ta del av den kunskaps- utveckling som sker och har ofta inte råd att ta del av kursutbud eller att avvara personal. Det utbud som finns är ofta ej heller avpassat till de mindre företagens förutsättningar. Även själva sökprocessen kan avskräcka mindre företag. De mindre företagens möjligheter till välutbildad arbetskraft, till kunskap och kompetensutveckling är lika avgörande för deras möjlighet att utvecklas som för större företag.
För företagen på mindre orter och landsbygd är tillgängligheten till kunskap och kompetensutveckling ofta låg. Idag saknas en finmaskig infra- struktur för kunskaps- och kompetensutveckling. En prioriterad del av arbetsmarknads-, närings- och utbildningspolitiken bör vara att skapa ökad kunskapstillgänglighet genom lokala nätverk för kompetensutveckling.
Tillgängligheten till kunskap är viktig för att generera tillväxt även utanför de större orterna. Decentraliserad utbildning och distansutbildning skapar ökad tillgänglighet. Dagens utbildningsstruktur kommer dock inte att klara de alltmer komplexa behov som uppstår när det gäller kompetensutveckling. Nya system för finansiering och genomförande av utbildning behöver därför skapas.
2.10 Kompetenskonto
Dagens studiefinansieringssystem är inte avpassat för vuxna studerande som är etablerade med hem och familj. Inte heller finns tillräckliga ekonomiska resurser avsatta för att täcka de kostnader som uppstår när en stor del av den arbetande befolkningen kommer att befinna sig i utbildning. För att lösa det här problemet har Centerpartiet tidigare föreslagit införande av särskilda kompetenskonton. De skall finansieras av den enskilde arbetstagaren, arbetsgivaren och staten. Alla skall göra en avsättning till ett individuellt konto. Kontot ska den enskilde till den del som är hennes/hans egen avsättning och den statliga delen kunna disponera själv. Om man är överens med arbetsgivaren ska den enskilde kunna disponera hela sitt konto för vidareutbildning eller ny utbildning mitt i livet.
Morgondagens samhälle med sin snabba förändring av kunskaper och behov av nytillskott för att bibehålla kompetensen i arbetslivet innebär att man som enskild måste få tillgång till reella utbildningsmöjligheter. Man måste också kunna finansiera dem på ett annat sätt än vad som är möjligt idag. Statens insats är viktig eftersom det alltid kommer att finnas människor som har haft låga inkomster och därmed har för lite pengar på sitt kompetenskonto. Somliga har bara kunnat arbeta deltid, andra har haft svårt att över huvud taget komma in i systemet. Därför måste statens insatser ha en utjämnande funktion lika väl som att förstärka kontot.
För att motivera enskilda och företag att avsätta medel till kontot måste de också vara med och bestämma hur medlen ska användas. Det ger också ett incitament för både företag och anställda att vidareutvecka företaget och de anställda. Detta bör ges regeringen till känna.
3 Skattepolitik för rättvisa och tillväxt
Centerpartiet arbetar för ett successivt sänkt skattetryck under denna mandatperiod. Ofinansierade skattesänkningar som förutsätter upplåning och undergräver statens ekonomi kan inte accepteras. Skattepolitiken ska främja ekonomisk tillväxt och skatt ska tas ut efter bärkraft. Skattesy- stemet ska gynna arbete och kunskap och stärka bl.a. människors ställning på arbetsmarknaden.
Centerpartiet deltar i de pågående skatteöverläggningarna mellan samtliga partier. Vårt mål är att nå en bred uppgörelse för en långsiktig skattereform. Centerpartiet prioriterar i samtalen tre områden: tillväxt, miljö och socialt ansvar. Vi förordar sänkt inkomstskatt för människor med vanliga inkomster, dvs. låga eller medelstora inkomster. Vidare förordar vi sänkta arbetsgivar- avgifter framförallt för småföretag för att skapa tillväxt och fler jobb samt höjda skatter på miljöstörande verksamhet. Skatteöverläggningarna har ännu inte nått fram till konkreta resultat eller någon tidsplan för reformen. Det är angeläget att så sker för att ge allmänhet och beslutsfattare klarare besked. Regeringens olika besked från tid till annan och från olika ministrar måste upphöra. Centerpartiet lägger här förslag på skatteområdet, men preciserar inte tidsplanen i detalj för perioden längre fram. Vi anser att följande skatte- förändringar bör genomföras för år 2000.
3.1 Skatter för människor med vanliga inkomster
Centerpartiet anser att inkomstskatterna för människor med vanliga inkomster, dvs. låg- och medelinkomsttagare, ska sänkas. Vi förespråkar en varaktig lösning för sänkta inkomstskatter genom höjt grundavdrag för människor med små eller medelstora inkomster. Höjningen av grundavdraget bör konstrueras så att det trappas upp till en viss nivå och därefter trappas ner så att just låg- och medelinkomsttagare omfattas.
Regeringen införde en tillfällig sänkning av inkomstskatterna under 1999 och lägger nu förslag på förlängning för år 2000. Centerpartiet godtar regeringens metod om en tillfällig lättnad i skattetrycket för dessa inkomst- grupper. Utan att binda oss till tekniken har Centerpartiet preferensen att höja grundavdraget för att därigenom sänka inkomstskatten.
Centerpartiet avvisar regeringens förslag om att det fasta beloppet vid beskattning av förvärvsinkomster (den sk 200-kronan) tillförs kommunerna. Centerpartiet anser att kommunerna bör tillföras ytterligare medel enligt generella regler. Vi anslår istället 1 250 miljoner kronor genom UO 25 Allmänna bidrag till kommunerna för ökade satsningar på vård, skola och omsorg. Detta bör ges regeringen till känna.
3.2 Arbetsgivaravgifter
Sverige har bland världens högsta skatter på arbetskraft genom sina höga arbetsgivaravgifter. Centerpartiet har de senare åren aktivt medverkat till att sänka arbetsgivaravgifterna med störst sänkning för de mindre företagen. Vi har ambitionen att fortsätta den linjen. Sänkningen av arbetsgivaravgifterna har inte fullt ut kommit de företag till del som har betydande säsongsvariationer. Det beror på att skattelättnaden i lagstiftningen utgår på månadsbasis. Centerpartiet kräver att detta problem löses. Det är viktigt att skattepolitiken utformas så att det gagnar företagsamhet i hela landet. Centerpartiet anser att det är angeläget att Norrlands inland också i fortsättningen ges rätt till reducerade arbetsgivaravgifter. Detta bör ges regeringen till känna.
Centerpartiet anser att arbetsgivaravgifterna stegvis bör sänkas under mandatperioden. Vi föreslår att lönesummegränsen höjs till två miljoner och för egenföretagare till 300 000 kronor med ikraftträdande 1 januari 2000. Därefter bör sänkningen av procentsatsen forsätta så att den totala sänk- ningen uppgår till minst 8 procentenheter. Reduktionen föreslås omfatta även egenföretagarnas egenavgifter. På detta sätt främjas de mindre företagen, där anställningspotentialen är högst, i förhållande till de större. Riksdagen bör besluta i enlighet med vårt förslag till sänkta arbetsgivaravgifter för år 2000.
3.3 Lyft ryggsäcken - rättvisa villkor för Sveriges bönder
Centerpartiet tvingas konstatera att skarpa förslag om att avlägsna jordbrukets särskatter saknas i vårpropositionen. De förväntningar som fanns på att regeringen i vårpropositionen skulle föreslå ett borttagande av jordbrukets särskatter har kommit på skam. Regeringen är oförmögen att sänka skatter som så uppenbart missgynnar tillväxt, företagande och sysselsättning på den svenska landsbygden. Det enda som regeringen och dess samarbetspartier, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, förmår är allmänna resonemang som kan gälla knappt en tredjedel av böndernas samlade ryggsäck.
Medan regeringens tvekan fortsätter accelererar sannolikt utslagningen av svenska jordbruksföretag. Därmed minskar också underlaget för svensk vidareförädling inom livsmedelssektorn. Konsumenterna får sämre möjlig- heter att kunna välja säkra och sunda svenska livsmedel.
För Centerpartiet är det en självklarhet att det svenska jordbruket måste ges rättvisa förutsättningar att konkurrera med jordbruket inom resten av EU. Sveriges bönder bär på en "ryggsäck" av betydligt högre skatter och avgifter jämfört med kollegerna inom EU. Sveriges bönder betalar dessutom en högre skatt på el och eldningsolja än annan tillverkningsindustri. Centerpartiet vidhåller tidigare förslag om att omgående minska belastningen på det svenska jordbruket med drygt 1,4 miljarder kronor per år för att förstärka dess internationella konkurrenskraft. Redan från år 2000 bör hela "rygg- säcken" lyftas av.
Centerpartiet föreslår följande åtgärder:
Slopad elskatt för jordbruksföretag, samt sänkt skatt på eldningsolja för jordbruksföretag till den nivå som gäller för tillverkningsindustri. Skatte- effekt på 360 miljoner kr/år.
Pengar till näringen för att kompensera svenska jordbruksföretagare för att de betalar ett högre dieselpris än kollegerna i konkurrentländerna. Skatte- effekt på 900 miljoner kr/år.
Generell nedsättning av CO2-skatten på olja för växthusuppvärmning (omfattar även grönfodertorkar). Skatteeffekt på 10 miljoner kr/år.
Satsning på forskning och utveckling under en fyraårsperiod. 90 miljoner kr/år.
Satsning under fyra år på exportfrämjande åtgärder. 30 miljoner kr/år.
Satsning på program för gårdsbaserad livsmedelsförädling. 2 miljoner kr/år. Detta bör riksdagen besluta om.
3.4 Miljö- och energiskatter
Det framtida energiskattesystemet ska anpassas till den överenskommelse som finns om övergång till ett hållbart energisystem.
Genom att skatteväxla på det sätt som Centerpartiet föreslår kan skatterna på arbete sänkas och skatterna på sådant som är skadligt för miljön höjas. Därigenom minskar den miljöskadliga verksamheten i omfattning samtidigt som fler kan få arbete. Med en skattepolitik som stöd för miljö- och energipolitiken kan Sverige genomgå en strukturomvandling som leder till ett modernt land med avancerad teknik som svarar upp mot miljöns krav.
Sverige måste vara pådrivande i EU:s miljöarbete och hävda vikten av att miljö- och energiskatterna används som ett centralt styrinstrument i kampen mot miljöförstöringen. Sverige ska ligga i tätposition vad gäller miljöansvar. Samtidigt kan man inte bortse från den konkurrenspåverkan skatterna har för svenska företag. Därför måste Sverige verka för att EU:s miljö- och energiskatter höjs inom samtliga medlemsländer. En skatteväxling med sänkta arbetskostnader och höjd miljöskatt är sannolikt Europas bästa möjlighet att bekämpa arbetslösheten och miljöproblemen.
Centerpartiet är pådrivande i arbetet för omställning till ett ekologiskt hållbart energisystem. Utvecklandet av alternativa energikällor samt effektivare användning av energi bör stimuleras. Bruk av energi från ekologiskt hållbara energikällor måste främjas framför ändliga energikällor. Kärnkraften orsakar kostnader historiskt, i nutid och i framtid. Som ett led i påskyndandet av energiomställningen bör produktionen beskattas i högre mån. Vi föreslår en höjning av produktionsskatten på el från kärnkraft med 1 öre per kWh från år 2000 och därefter en årlig ökning. Detta bör riksdagen besluta om.
Införande av biodrivmedel är ett viktigt led i att minska de klimat- förändrande gaserna och miljöanpassa transportsystemet. Regeringen har i flera propositioner uttalat ambitionen att biodrivmedel ska vara skatte- befriade under 5+3+3 år. Branschen och kommunerna har tagit fasta på detta och har påbörjat en produktion och introduktion av dessa miljöanpassade drivmedel. Runt om i Sverige pågår ett arbete med att förverkliga de högt ställda målen att bli fossilbränslefria kommuner. Regeringen, Miljöpartiet och Vänstern sviker nu samtliga som har trott på tidigare utfästelser. En uthållig satsning på drivmedel förutsätter skattebefrielse under en längre period. Regeringen lägger en död hand över en bransch som vill förverkliga samhällets miljömål och ger därmed helt fel signaler till branschen. Centerpartiet anser att riksdagen måste avvisa regeringens bedömning om att ta ut skatt på biodrivmedel från år 2004. Skattebefrielsen måste gälla i enligt med tidigare gjorda utfästelser, dvs. 11 år. Detta bör ges regeringen till känna.
Regeringen skriver att man avser att lämna in en ansökan till kommis- sionen för att kunna medge skattebefrielse för biodrivmedel. Andra länder som har satsat på biodrivmedel tillämpar möjligheten till undantag för pilotanläggningar. Detta initiativ skapar stor osäkerhet och känns inte seriöst, när man samtidigt aviserar ett borttagande av skattebefrielsen. Så sent som hösten 1998 lovade regeringen branschen att inte göra en sådan framställan till EU-kommissionen. Centerpartiet anser att riksdagen bör ge regeringen till känna att biodrivmedel också fortsättningsvis ska vara skattebefriade och att någon särskild framställan till EU om detta inte bör aktualiseras.
Kväveoxidutsläppen har stadigt ökat. De ger en negativ miljöpåverkan och bör därför motarbetas. Delmålet för en sänkning av kväveoxid är alltför lågt satt och Centerpartiet anser att delmålen bör uppnå en 40-procentig minsk- ning till 2005. Ett led i denna målsättning är öka att avgifterna för utsläppen av kväveoxid. En kväveoxidskatt bör tas ut med 10 kr per kg NOx för pannor med en större effekt än 5 MW och med en nyttiggjord energiproduktion större än 20 GWh. Detta bör riksdagen besluta om.
Sverige har mycket låga priser på elenergi. Det beror delvis på god vattentillgång och därav följande hög produktion av vattenkraftsel. Detta kommer att variera över åren. De låga priserna beror också på avregleringen av elmarknaden. Denna förändring är varaktig. Centerpartiet föreslår att den fastighetsskatt på äldre vattenkraft som regeringen sänkte förra året återinförs. Motivet till sänkningen var att den gynnade den elintensiva industrin, men det saknas belägg för att så skulle vara fallet. Detta bör riksdagen besluta om.
Vi föreslår att en miljöskatt på flyg införs med ett belopp per passagerare och resa, vilket innebär att de största flygplanen med flest resenärer får bära de största kostnaderna. Detta är fullt rimligt med tanke på att flygplatserna har dimensionerats för dessa plan. Det bör ankomma på regeringen att återkomma till riksdagen med förslag om miljöskatt på inrikes flyg i enlighet med vad som anförts i motionen. Detta bör ges regeringen till känna.
3.5 Fastighetsskatt och förmögenhetsskatt
Valfrihet och mångfald i boendet är grundpelare i bostadspolitiken. Centerpartiet arbetar för en ökad neutralitet mellan boendeformerna och långsiktigt lägre boendekostnader. Det förbättrade ekonomiska läget har inneburit mer än en halvering av räntorna. Detta har hyresgästerna ännu inte fått del av.
Centerpartiet avvisar en fortsatt tillfällig sänkning av fastighetsskatten på hyreshus som regeringen föreslår. En sådan sänkning är alltför kortsiktig och ger inte önskad effekt. Det är orealistiskt att räkna med att fastighetsägarna kommer att sänka hyran under kort tid för att sedan åter höja den. Sådana svängningar är inte heller önskvärda då de försvårar hushållens planering av privatekonomin.
Vi har varit särskilt ihärdiga när det gäller att hitta lättnader för dem som drabbats särskilt hårt av höjda taxeringsvärden vid förra taxeringstillfället, nämligen fastboende i attraktiva skärgårds- och andra fritidshustäta områden. Det måste betecknas som orimligt att fiskare, hantverkare, pensionärer m fl tvingas flytta på grund av att deras hus ligger i ett attraktivt fritidshusläge. Det skulle leda till att dessa områden inom kort skulle bestå enbart av fastigheter som ägs av fritidsboende. Det skulle i sin tur utarma den offentliga servicen, landskapsbilden och kulturen i sådana områden av landet. Frågeställningen behandlas nu av Fastighetsbeskattningskommittén vars ställningstagande redovisas under maj månad. Det är utomordentligt viktigt att förslag läggs fram under hösten med sikte på retroaktiv lättnad även för 1998. Detta bör ges regeringen till känna.
Den parlamentariskt sammansatta Fastighetsbeskattningskommittén gör även en allmän översyn av fastighetsskatten. Centerpartiet deltar konstruktivt i utredningens arbete. Vi framlägger därför inga förslag i detta skede.
Förmögenhetsskatten får varken bidra till att kapital flyr landet och minskar den svenska skattebasen eller upplevas som orättfärdig av rättviseskäl. Så sker nu. Centerpartiet anser därför att förmögenhetsskatten bör fasas ut ur det svenska skattesystemet. Det bör ske i tre steg. Det första steget föreslår vi bli avskaffandet av sambeskattningen. Därefter bör resterande utfasning ske i två steg under de följande åren. Detta bör ges regeringen till känna.
Det tillfälliga ROT-avdraget med skatteavdrag för reparation, om- och tillbyggnad av bostäder har varit framgångsrikt. Avdraget har skapat tillväxt genom ett ökat antal arbetstillfällen inom byggbranschen. Genom systemet sker reparations- och ombyggnadsarbetet till största del lagligt vilket ökar den vita sektorn inom området. Neutraliteten mellan boendeformer förbättras med systemet. Centerpartiet anser att det nu är dags att gå vidare med ett permanent ROT-avdrag kopplat till en schablonintäkt.
3.6 Bolagsskatt och reavinstskatt m.m.
Centerpartiet har varit pådrivande för att sänka ägarbeskattningen för de onoterade bolagen. Dubbelbeskattningen av dessa bolag har lindrats med ett skattefritt utrymme. Vidare har Centerpartiet medverkat till ytterligare lättnader genom att bland annat det positiva räntefördelningsunderlaget har höjts. Dubbelbeskattningen bör avskaffas på sikt.
Centerpartiets anser att avsättningar till vinstandelsstiftelser är positivt och har goda förutsättningar att bidra till ökat engagemang och ökad delaktighet för de anställda. Det är beklagligt att den politiska vänstern inte värdesätter den stora betydelse det personliga engagemanget spelar för företagande och tillväxt. Den särskilda löneskatten på avsättning till anställdas vinstandelsstiftelser bör avskaffas.
De s.k. fåmansföretagen utgör en stor och betydelsefull andel av småföre- tagen. I utredningen SOU 1998:116, om stoppreglerna, läggs flera förslag om borttagande av stoppregler för fåmansföretagen. Reglerna ska i största möjliga mån vara generella. Vi anser att ett visst behov kvarstår av regler, vilka motverkar transaktioner som ensidigt gynnar ägarna till fåmansföretag.
Genom att skapa ett större utrymme för fåmansföretagen, som beskattas i form av inkomst av kapital, ges fåmansföretagens ägare mer gynnsamma skattevillkor samt större möjligheter att anställa och expandera. Centerpartiet föreslår att den begränsning, som idag uppgår till tio basbelopp vid beräkning av löneunderlaget och som är en del av underlaget för beräkning av det totala utrymmet för kapitalbeskattning, skall halveras till fem basbelopp.
Kommanditbolag som företagsform kan utvecklas och allt oftare fungera som en form av riskkapitalbolag. De onoterade aktiebolagen har fått en kraftigt lindrad dubbelbeskattning. Det gäller inte i samma utsträckning för kommanditbolag och handelsbolag. Det kan genomföras genom att den lönesummeanknutna delen av det skattefria utrymmet för övriga bolag ersätts med att en större andel av det egna kapitalet får tas ut skattefritt för kommandit- och handelsbolagens vidkommande, eftersom dessa indirekt genererar sysselsättning i de bolag som de satsar kapital i.
Vi avser att aktualisera ovan nämnda och andra förslag, såsom ytterligare sänkning av arbetsgivaravgifterna och slopandet av förmögenhetsbeskatt- ningen, i de fortsatta skatteöverläggningarna. Finansieringen av dessa förslag för åren 2001 och 2002 har vi, i likhet med regeringen, inte preciserat i skattetabellen i denna motion.
Enligt riksdagsbeslut ska undantaget vid beräkningen av den vinst som skall ligga till grund för reavinstskatten försvinna vid utgången av 1999. Regeringen föreslår nu att detta beslut ligger fast men aviserar en mindre förändring som innebär att det sk stickåret flyttas framåt i tiden. Vi anser detta otillräckligt. Vi föreslår därför på nytt, mot bakgrund av de svårigheter detta kan medföra vid generationsskiften av bostäder och familjeföretag, att undantagsregeln för beräkningen av skatteunderlaget förlängs med ett år. Därutöver föreslår Centerpartiet att en utredning tillsätts för att se över och lägga förslag till hur reavinstbeskattningen ska utformas från och med år 2001.
Centerpartiet har vid återkommande tillfällen uppmärksammat det svenska yrkesfiskets ogynnsamma konkurrensläge gentemot viktiga konkurrentländer i vårt närområde såsom Norge och Danmark. Centerpartiet anser att de licensierade yrkesfiskarna i Sverige måste få ett skatteavdrag, vars utform- ning bör göras efter dansk modell, eftersom denna har godkänts av EU- kommissionen. Riksdagen har tidigare enhälligt beställt ett förslag om yrkesfiskeavdrag. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om yrkesfiskeavdrag i likhet med det som finns i Danmark. Detta bör ges regeringen till känna.
3.7 Hushållsnära tjänster
Inom tjänstesektorn finns möjlighet att skapa fler jobb och företag. Åtgärder behöver vidtas på skatteområdet för att stimulera tillkomsten av fler jobb och företag i denna sektor. Åtgärder för detta kan vara skattereduktion eller sänkta arbetsgivaravgifter. I EU diskuteras förslag om lägre momsskattesats för delar av tjänstesektorn. Det är en inriktning Centerpartiet verkar för långsiktigt.
Centerpartiet föreslår en femtioprocentig skattesubvention på hushålls- tjänster som utförs i hemmet, ett sk RUT-avdrag. Reduktionen gäller enligt vårt förslag en arbetskostnad upp till 20 000-25 000 kronor per år. Det möjliggör för fler människor att nyttja hushållstjänster och ökar valfriheten. Åtskilliga arbetstillfällen kan skapas. Den "svarta" sektor som finns inom området kan övergå i en "vit" och arbetstagarna införlivas i trygghets- systemen. Definitionen av hushållsnära tjänster måste vara tydlig och avgränsad så att existerande företag inte utsätts för en orimlig konkurrens från staten. Begreppet hushållstjänster omfattar tjänster som utförs i hemmet som tvätt, städning, omsorg och trädgårdsskötsel. Avdraget bör införas från januari 2000. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på skattereduktion i enlighet med vårt förslag. Detta bör ges regeringen till känna.
3.8 Tabell 1 Skatter 3.9 3.10 Tabell 1: (Centerpartiets förslag på skatteområdet )
3.11 Tabell 2 Utgiftsramar 3.12 4 Tabell 2: (Centerpartiets förslag på utgiftsramar, diff. i förhållande till regeringen mkr )
5 Utgiftsområden
5.1 UO 1 Rikets styre 5.2 Tabell 3: (2000 2001 2002 )
Centerpartiet avslår 150 miljoner kronor av de anslagna medlen under B2, regeringskansliet m.m. Sammanslagning av departement borde ge minskade kostnader genom effektiviseringar. Sverige är ordförandeland i EU år 2001. Det är av yttersta vikt att ordförandeskapet förbereds och genomförs väl. Besparingarna på utgiftsområdet ska inte åläggas de resurser som avsätts för ordförandeskapet.
5.3 UO 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 5.4 Tabell 4: (2000 2001 2002 )
Inga förändringar.
5.5 UO 3 Skatteförvaltning och uppbörd 5.6 Tabell 5: (2000 2001 2002 )
Införseln av narkotika och andra droger till Sverige har ökat i omfattning. Tullen behöver stärkta resurser för att kunna sköta bevakning och omhändertagande av smuggelvaror. Användandet av sk narkotikahundar i tullarbetet är ett av de bästa sätten att snabbt hitta gömda droger. Centerpartiet anslår 10 miljoner kronor i ökade anslag till tullmyndigheterna för bl.a. möjlighet till utbildning av fler narkotikahundar.
En mycket stor summa pengar undanhålls varje år de svenska skatte- myndigheterna. Detta är till stor nackdel för statsfinanserna och den all- männa skattemoralen. Skatteförvaltningen bör intensifiera arbetet för att få in de undanhållna skatterna. Detta bör kunna ske genom effektiviseringar inom anslagsramarna.
5.7 UO 4 Rättsväsende 5.8 Tabell 6: (2000 2001 2002 )
Rättsväsendet har under senare tid utsatts för berättigad kritik. Polisens arbete har inte varit tillräckligt effektivt samtidigt som pressen på de rättsvårdande instanserna har ökat under senare år. Centerpartiet välkomnar den ökning av polisens resurser som sker de kommande åren men det är inte en tillräcklig finansiering. Vi vill tillföra ytterligare 65 miljoner kronor till polisen för åren 2000-2002 i förhållande till regeringens förslag. Detta ger förutsättningar för närvaro av polis i samtliga kommuner. Samtidigt som resurserna för nya tjänster ökar är det angeläget att också säkra tillgången till utbildade poliser. Centerpartiet anser att det är värt att pröva möjligheten att erbjuda andra yrkesgrupper, såsom militärer, med en relevant bakgrund en kortare vidareutbildning till polis.
Finansiering av ökningen sker genom höjda tvistemålsavgifter och höjda böter för fortkörning. Centerpartiet föreslår en höjning av ansökningsavgiften i tvistemål med 210 kronor. Beräknat på nuvarande antal tvistemål (ca 74 000) leder åtgärden till att intäkterna ökar med ca 15 miljoner kronor.
I enlighet med nollvisionens arbete att nedbringa antalet trafikolyckor anser Centerpartiet att det är angeläget att minska hastighetsöverträdelserna. Det bör bli mer kännbart att köra för fort. Därför föreslår vi höjda böter med 420 kronor. Antalet böter är ca 120 000 per år, varför åtgärden förväntas inbringa ytterligare ca 50 miljoner kronor.
Utöver ytterligare satsningar på polisen anser Centerpartiet att det är angeläget att stärka åklagarorganisationen, främst vad gäller eko- och miljö- brott. Regeringen bör inför budgetpropositionen utreda hur detta kan ske.
Det är viktigt att rättsväsendet är decentraliserat till sin struktur och finns nära människorna. De mindre tingsrätterna fyller en viktig funktion. Ett förbättrat samarbete mellan polis och åklagare bör eftersträvas. Det kan ge såväl effektivare handläggning som kostnadsbesparingar.
5.9 UO 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan 5.10 Tabell 7: (2000 2001 2002 )
Våren 2001 innehar Sverige ordförandeskapet för EU. Det är av utomordentligt stor betydelse att Sverige blir framgångsrikt som ordförandeland. Vår ställning som konstruktiv och aktiv kraft, i Europa och globalt, kommer då att prövas. De bästa förutsättningarna för framgång skapas om hela Sverige görs delaktigt inför och under det svenska ordförandeskapet. Det är nödvändigt att ge den svenska administrationen goda förutsättningar att kunna axla de förpliktelser som ordförandeskapet för EU medför. Genom tydliga prioriteringar inom utgiftsområdet bör en kraftsamling inför och under ordförandeskapet kunna göras inom de ramar som regeringen föreslår för budgetåren 2000, 2001 och 2002. Efter att budgeten för nordiskt samarbete varit oförändrad under ett antal år finns anledning att för år 2000 förstärka det nordiska samarbetets budget. Anslaget till det nordiska samarbetet, B2, bör kunna tillåtas öka.
5.11 UO 6 Totalförsvar 5.12 Tabell 8: (2000 2001 2002 )
Det råder stor samsyn mellan politiker, militärer och forskare, inom och utom landet, om att det under de närmaste tio åren inte är möjligt att genomföra en invasion syftande till ockupation av Sverige. Då bör vi utnyttja tillfället till att omstrukturera försvaret och minska kostnaderna. Detta är grunden för Centerpartiets samarbete med regeringen i försvars- och säkerhetspolitiken. Samarbetet baseras på 1996 års försvarsbeslut.
Uppgörelsen innebär en generell ramsänkning med fyra miljarder kronor för åren 2000-2004. Samtidigt utbetalas ett omställningsbidrag som år 2002 uppgår till tre miljarder kronor och år 2003 till en miljard kronor. Detta får till följd att anslaget för år 2002 sänks med en miljard kronor.
Sverige kommer även i framtiden att förfoga över betydande försvars- resurser, både militära och civila, för att trygga vår nationella säkerhet och för att vi internationellt skall kunna bidra till fred och säkerhet. Sveriges totalförsvarsresurser skall främst utformas för att kunna hävda Sveriges territoriella integritet, försvara landet mot vapenangrepp från luften, i alla delar av landet kunna sätta in insatsstyrkor mot begränsade områden och begränsade angreppsstyrkor samt kunna skydda landet mot allvarliga konsekvenser av angrepp mot infrastruktur. Sverige bör samtidigt stärka sin förmåga att delta i det internationella säkerhetssamarbetet.
5.13 UO 7 Internationellt bistånd 5.14 Tabell 9: (2000 2001 2002 )
Sverige är i jämförelse med de flesta andra länder ett oerhört rikt och välmående land. Det internationella utvecklingssamarbetet hör till vårt lands viktigaste och mest konkreta utrikespolitiska verksamheter. Centerpartiet är kritiskt till att regeringen och dess samarbetspartier, nu när statsfinanserna visar överskott, har så låga ambitioner för det svenska biståndet. Biståndsmålet på en procent av BNI skall återupprättas i en snabbare takt än vad som nu sker.
Den globala ekonomiska krisen slår hårt mot många utvecklingsländer. I Kosovo sker en systematisk fördrivning av den kosovoalbanska befolkningen som tvingas till ofattbara umbäranden. Propositionens skrivningar om att rättvisan skall stärkas rimmar illa med de verkliga förslagen.
Regeringen och dess stödpartier sätter orimligt snäva begränsningsbelopp i tilläggsbudgeten för utgiftsområde 7. Så sent som i regleringsbrevet från december 1998 skrev regeringen att Sida hade 10,5 miljarder kronor till förfogande för 1999. Med vårpropositionens begränsningsbelopp minskas nu Sidas möjliga utbetalningar till 7,3 miljarder kronor. 1,4 miljarder kronor av Sidas planerade verksamhet och beräknade utbetalningar ryms inte inom detta utgiftstak.
Som Sida redovisat i en skrivelse till regeringen får detta drastiska konsekvenser då hela utgiftsramen redan är intecknad av ingångna avtal. Om inte betalningar inom redan gjorda åtaganden går att skjuta till nästa år kommer Sida helt att sakna möjligheter att agera vid eventuella akuta insatser under 1999. Sida går så långt att man ifrågasätter regeringens avsikter med biståndet på lång sikt. Detta sker samtidigt som Europa står inför den värsta flyktingkatastrofen sedan andra världskriget.
Det snäva taket för internationellt bistånd tvingar fram senareläggning av angelägna projekt för bland annat skuldlättnad och insatser i Västafrika, Bangladesh, Kroatien och Bosnien. För det skuldtyngda Moçambique föreslås en halvering av stödet till skuldavskrivning.
Centerpartiet finner det upprörande att regeringen söker göra ett parad- nummer av en liten höjning av biståndsramen i en avlägsen framtid samtidigt som Sida förbjuds att använda resurser som har reserverats av Sida i tidigare budgetar. Det handlar inte om några nya pengar. Centerpartiet utgår från att regeringen vidtar nödvändiga åtgärder så att tilltron till Sverige som samarbetspartner och biståndsgivare inte eroderar.
Behoven i vår omvärld minskar inte för att Sveriges bruttonationalinkomst (BNI) skrivs ned. Centerpartiet vill därför höja ambitionsnivån för bistånds- ramens storlek i förhållande till BNI. I partiets motion om internationellt bistånd (1998/99:U204) föreslogs att biståndsramen för år 2000 bör uppgå till 0,73 % av BNI och för år 2001 till 0,75 % av BNI. Detta låg till grund för det budgetalternativ som Centerpartiet redovisade i partimotionen hösten 1998 (1998/99:Fi210). Dessa förslag står fast. För budgetåret 2002 föreslår Centerpartiet en biståndsram om 0,76 % av BNI.
Centerpartiet föreslår således att 12 645 miljoner kronor avsätts till UO 7 år 2000, dvs. 187 miljoner kronor utöver regeringens förslag. För år 2001 bör anslaget uppgå till 13 680 miljoner kronor (+ 382 miljoner kronor) och för år 2002 till 13 568 miljoner kronor (+ 404 miljoner kronor).
5.15 UO 8 Invandrare och flyktingar 5.16 Tabell 10: (2000 2001 2002 )
Centerpartiet ser med stort allvar på den ökade segregationen som märks mest i storstäderna. Delade städer och segregerade områden är ett demokratiskt, ekonomiskt och socialt problem som har sin orsak i etnisk diskriminering. Människor som lever i Sverige men som är födda i utomnordiska länder eller är barn till föräldrar födda i annat land har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Många människor marginaliseras på ett sätt som Centerpartiet inte kan acceptera. Valdeltagandet sjunker i utsatta områden, och många som bor där känner att de inte har möjlighet att påverka. Därmed ökar utanförskapet. Nyckeln till att bryta den negativa spiralen är att ge makt, inflytande och ansvar till de boende i området. Regeringens satsning på utveckling i de utsatta områdena måste börja underifrån. Ökad makt över det egna livet måste vara ledstjärnan i satsningen.
Integrationspolitiken har i flera avseenden blivit en fråga om sociala insatser istället för den tillväxtpotential som finns. Människor med utländsk bakgrund har generellt sett en högre utbildning än övriga svenskar. Av de invandrare som lyckats starta företag har den egna rörelsen för många blivit ett kulturellt band med ursprungslandet. Det ger ett försprång mot nya marknader och främjar tillväxten i Sverige. Integrationspolitiken måste bli en del av tillväxtpolitiken och beslutsfunktionen decentraliseras.
Sverige ska ha en öppen och generös flyktingpolitik. I ljuset av flykting- situationen på Balkan är det viktigt att Sverige på alla sätt bidrar till att förbättra de humanitära insatserna. Omdisponeringar bör kunna göras mellan området för flyktingpolitiska insatser och återvandringsinsatser. Flykting- mottagandet måste moderniseras och effektiviseras. Lösningar som bygger på kontakter mellan nyanlända och människor i det omgivande samhället ska stimuleras. Högre grad av frivilliginsatser, samarbete med frivilligorganisa- tioner vid flyktingmottagandet och effektiviseringar inom Invandrarverket leder till minskade kostnader. Centerpartiet föreslår också en avveckling av Utlänningsnämnden. Sammantaget innebär det en besparing inom migra- tionspolitiken med 100 miljoner kronor.
5.17 UO 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 5.18 Tabell 11: (2000 2001 2002 )
I uppgörelsen med socialdemokraterna om försvaret grundades två nya principer. Pengar från en sektor flyttas nu till en annan. Centerpartiets krav var att de frigjorda resurserna skulle riktas till vård och omsorg.
För det andra knyts uppgörelsen till ett utvecklingsavtal. I utvecklings- avtalet mellan stat, kommun och landstingsförbund läggs mål och inriktning för vård- och omsorgssatsningen fast, medan det ankommer på huvud- männen att själva besluta om genomförandet. Avsikten är att fortlöpande följa upp hur avtalen fullföljs och vilka resultat som uppnås. Kommuner och landsting ska efter egna förutsättningar besluta om hur satsningen ska ske.
I uppgörelsen på pekas fyra prioriterade områden: Primärvården, Vård och omsorg om äldre, Psykiatri samt Tillgänglighet och mångfald.
Centerpartiet motionerade med anledning av propositionen om äldre- politiken våren 1998 om att personer som erhållit assistans före 65 år ålder skulle få behålla den även efter 65-årsdagen. Centerpartiets förslag blev riksdagens beslut och riksdagen uppmanade regeringen att återkomma med förslag till riksdagen. Regeringen väljer att, tillsammans med Miljöpartiet och Vänsterpartiet, bortse från riksdagens begäran. I den ekonomiska vårpropositionen anger regeringen att kostnaden för reformen uppgår till mellan 1,3 och 1,9 miljarder kronor. Vid närmare granskning kan vi konstatera att regeringen har beräknat bruttokostnaden. Regeringen bortser från det faktum att de funktionshindrade med rätt till assistans är i behov av hjälp och stöd även efter 65-årsdagen och idag bekostas det stödet av kommunerna i form av hemhjälp eller omsorg.
För personer med svåra funktionshinder har personlig assistans inneburit en ökad frihet och möjlighet till ett självständigt liv. Assistansen är utformad efter varje individs behov och den assistansberättigade kan välja hur och av vem assistansen ska ges. Kommunernas hemtjänst eller omsorg är ännu inte så individuellt anpassad. Därför känner många funktionshindrade en stor oro över att bli berövade assistansen vid 65-årsdagen.
Centerpartiet anser att åldersgränsen i 3 § lag (1993:389) om assistans- ersättning bör tas bort. Förändringen bör träda i kraft 1 juli 1999. Center- partiet yrkar på ett ökat anslag i tilläggsbudgeten för 1999 med 50 miljoner kronor (UO 9) och ett minskat anslag (UO 25) Allmänna bidrag till kommunerna med 25 miljoner kronor för 1999.
Centerpartiet anslår 100 miljoner kronor till assistans efter 65 år för år 2000, 220 miljoner kronor för år 2001 och 320 miljoner kronor år 2002. Anslaget allmänna bidrag till kommunerna minskar med 56 miljoner kronor för år 2000, 122 miljoner kronor för år 2001 och 178 miljoner kronor för år 2002.
I Centerpartiets motion med anledning av proposition 1998/99:106 föreslår vi att Apotek AB:s monopolställning avvecklas. I Läkemedelsdistributions- utredningens betänkande Läkemedel i vård och handel (SOU 1998:28) presenteras bl.a. en modell för konkurrensutsättning och utförsäljning av enskilda apotek. Centerpartiet anser att det finns stora rationaliseringsvinster att göra genom att avveckla Apoteksbolagets monopolställning. Konkurrens- utsättning av apoteken leder till minskade kostnader inom läkemedels- områden med 150 miljoner kronor år 2000. Tillsammans med övriga förslag t.ex. receptavgift och andra insatser minskar vi kostnaderna inom läke- medelsområdet. Därefter övergår läkemedelsansvaret till landstingen. I motionen om läkemedelsförmånen finns förslag som rymmer kostnads- reduceringen för innevarande år, 800 miljoner kronor.
Centerpartiet har tidigare lagt förslag i riksdagen om att utveckla hemservicesektorn för äldre. Det enklaste sättet att tillgodose pensionärs- hushållens behov av vardaglig service är genom ett system med hemservice- checkar för pensionärshushåll. Vårt förslag bygger på att systemet ska omfatta alla pensionärshushåll, förtids- och folkpensionärer, och ska gälla för alla normalt förekommande tjänster i hemmet. Det som förekommer inom den behovsprövade hemtjänsten ska inte ingå i detta system. Centerpartiet avsätter 500 miljoner kronor vart och ett av åren 2001 och 2002 för detta.
IT inom hälso- och sjukvården har uppmärksammats under den senaste 10- årsperioden. Skälet till detta är en gryende medvetenhet om att IT som ett verktyg kan stödja sjukvårdens processer och arbetsmetodik avsevärt. Detta kan gälla integrerade boknings- och uppföljningssystem för kärn- och stödverksamheter eller nyttjande av telemedicin. Telemedicin är ett sam- lingsbegrepp för medicinsk information med hjälp av IT oberoende av fysisk plats. Det ger nya möjligheter för t.ex. postapotek. Man flyttar medicinsk kompetens med hjälp av IT istället för att flytta patienter. Ett strategiskt utnyttjande av distans- och kompetensöverbryggande informationsteknologi medger en effektivisering och ger möjligheter till att förbättra sjukvårdens tillgänglighet och kvalitet i hela landet. I detta inkluderas nya arbetssätt och strukturförändring som leder till lägre totala kostnader för hälso- och sjukvården.
De investeringar (kapital och kompetensuppbyggnad) som kommer att krävas inom sjukvården måste ses i ett större sammanhang där landstings- gränser och andra organisatoriska gränser stegvis måste suddas ut. Center- partiet anser att staten bör göra ett åtagande att utveckla ett nationellt hälso- nät, enligt en modell liknande den i Norge. Centerpartiet föreslår en digital allemansrätt. Vårt förslag om ett nationellt åtagande för utbyggnaden av telemedicinen ingår i den utbyggnaden. Vi beräknar kostnaden för att bygga upp ett nationellt hälsonät i Sverige till totalt 1 200 miljoner kronor, varav 150 miljoner för projektets initierande, utbildning och organisations- utveckling belastar UO9. Centerpartiet avsätter därmed 50 miljoner kronor för år 2000 och 100 miljoner för år 2001.
5.19 UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 5.20 Tabell 12: (2000 2001 2002 )
Centerpartiet anser att socialförsäkringarna ska ge grundtrygghet. Detta innebär att tryggheten i högre grad ska grundas på att man är samhällsmedborgare. Enbart inkomstrelaterade trygghetsförsäkringar innebär att man kvalificerar sig genom prestation. De som inte kvalificerar sig för trygghetssystemen utestängs från den generella välfärden och hänvisas till socialbidrag. Detta utanförskap är oacceptabelt. I detta hamnar bl.a. de ungdomar som är på väg in i vuxenlivet men som inte fått chansen att etablera sig i arbetslivet.
Många människor står utanför den generella välfärden. Dagens social- försäkringar är avsedda att ge ekonomisk trygghet till alla, men istället har beroendet av behovsprövade socialbidrag ökat. Närmare 750 000 människor är socialbidragstagare vilket motsvarar ca 8,5, % av befolkningen. Det är främst unga människor och invandrare som drabbas när inte välfärds- systemen är generella och heltäckande. Nästan var femte 20-24-åring fick socialbidrag 1997.
Det behövs en välfärdsreform. De nuvarande välfärdssystemen har för- ändrats, lappats och lagats under många år till ett lapptäcke av socialförsäk- ringar som saknar ett helhetsperspektiv. Centerpartiet välkomnar det arbete som pågår med att reformera socialbidragssystemen. Vi anser att ett nytt system ska utgå från grundtrygghetstanken och att det ska vara ett enhetligt system som hjälper människor till arbete oberoende av om man är arbetslös eller sjuk. Systemen för arbetslöshet och sjukdom bör samordnas.
5.21 UO 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 5.22 Tabell 13: (2000 2001 2002 )
Regeringen har med anledning av propositionen om förändringar i läkemedelssubventionen föreslagit en höjning av pensionstillskottet med 509 kronor om året för att kompensera för dyrare läkemedelskostnader. Centerpartiet avvisar höjningen av högkostnadsskyddet men bifaller förslaget om ett ökat pensionstillskott.
Vid utvärderingar av änkepensionsreformen har framkommit att kvinnor med låg egen inkomst skyddas och att kvinnor med egen hög inkomst drabbats. För unga familjer kan minskningen av folkpensionen leda till ekonomiska svårigheter. Vi anser att kvinnor med barn under 18 år ej ska beröras av inkomstprövningen.
Den första januari 1990 infördes den sk efterlevandepensionen som innebär att kvinnor och män får samma stöd. Det består av en omställ- ningspension under 6 månader som kan förlängas under vissa förutsättningar. Omställningsperioden är kort och den som mist sin make/maka går igenom en mycket svår situation med traumatiska upplevelser.
Vi anser riksdagen hos regeringen bör begära en utredning om förut- sättningarna att förlänga omställningsperioden från sex månader till tolv månader.
5.23 UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 5.24 Tabell 14: (2000 2001 2002 )
Centerpartiet vill förnya familjestödet så att det utgår ifrån barnens och familjernas behov. Stödet till familjerna måste bli mycket bättre anpassat efter olika familjers livsvillkor, förhållanden och önskemål. Vi vill att stödet ska utformas så att det passar alla familjetyper och vi vill överlämna ansvaret till föräldrarna att själva bestämma över sin tid. Vår utgångspunkt är att stödet ska vara rättvist, göra det möjligt att förena föräldraskap och förvärvsarbete, ha enklare regler och ge föräldrar trygghet att kunna planera sin egen tid och sin egen ekonomi. Centerpartiet avvisar regeringens förslag om en statligt dirigerad barnomsorgstaxa. Förslaget ger inget till den som är i stort behov av stöd, t.ex. familjer med socialbidrag eller familjer med barn i alternativ barnomsorg.
Centerpartiet anser att kommunernas och statens roll ska vara att skapa förutsättningar för olika barnomsorgslösningar. Det är föräldrarnas fria val som ska avgöra barnomsorgsutbudet. Det görs genom färre regleringar för barnomsorgen, större frihet för föräldrar att starta och driva förskolor. Centerpartiet tillför utgiftsområdet 500 miljoner kronor för år 2001 och 1 000 miljoner kronor år 2002 för en reform inom det familjepolitiska området.
5.25 UO 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet 5.26 Tabell 15: (2000 2001 2002 )
Arbetslöshetsförsäkringen skall vara en omställningsförsäkring och inte en permanent försörjning. För att tydliggöra detta bör det införas en avtrappning av ersättningen. Detta är en lösning skild från socialbidragsberoende som behöver utvecklas för dem som riskerar att bli utförsäkrade.
De långtidsarbetslösas situation på arbetsmarknaden måste förbättras. Det måste bland annat bli enklare att skräddarsy åtgärder och länka ihop åtgärder som syftar till att öka deras möjligheter att få sysselsättning. Vidare bör det fortsättningsvis vara möjligt för deltidsarbetslösa att erhålla ersättning från arbetslöshetsersättningen.
Centerpartiet anser att egenavgiften till arbetslöshetsförsäkringen bör höjas med 40 kr per månad år 2000 som första steg. Det finns skäl som talar för att en större del av kostnaden för arbetslösheten bör integreras i avgiften för försäkringen.
För utgiftsområdet 13 flyttas 300 miljoner kronor för Kunskapslyftet. Detta dubblas till 600 miljoner kronor år 2001 och 2002. De förslag på tillväxtskapande åtgärder och den inriktning på politiken som Centerpartiet presenterar kommer att skapa nya arbetstillfällen. Det innebär att fler personer kan få jobb och därmed inte längre behöver vara beroende av arbetslöshetsunderstöd. En minskning av utgiftsområdet i den delen kan göras med 700 miljoner kronor.
5.27 UO 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 5.28 Tabell 16: (2000 2001 2002 )
Arbetsmarknadspolitiken har ett viktigt uppdrag att tillsammans med andra politiska åtgärder bidra till ökad sysselsättning. Arbetsmarknadspolitiken har en vidare roll än den mer traditionella att bryta obalanser, undvika flaskhalsar och motverka långtidsarbetslöshet. Den måste även syfta till att höja kompetensen för att kunna ta ett nytt arbete, förhindra passivisering och social utslagning.
Arbetsmarknadspolitiken behöver decentraliseras. Dagens centrala och stelbenta regelverk måste förändras. Större befogenheter bör läggas på länsarbetsnämnderna. Det behövs en ny infrastruktur för kunskap och kompetensutveckling. För att förbättra möjligheterna till kontinuerlig kompe- tensutveckling bör kompetenskonton införas. Avsättningar till dessa bör vara skattebefriade.
Mer av arbetsrätten måste kunna hanteras lokalt på de enskilda arbets- platserna genom att arbetsrätten decentraliseras. Möjligheten att förhandla lokalt och göra undantag från centrala kollektivavtal bör öka.
Lönebildningen är central för samhällets ekonomi. Löneökningstakten måste bli förenlig med en god ekonomisk utveckling. Nyligen presenterades Svante Öbergs utredning om lönebildningen. Centerpartiet anser att flertalet av förslagen till institutionella förändringar i huvudsak är bra. Institutionella förändringar bör göras för att förbättra balansen mellan parterna. Fördröj- ningsmekanismer när det föreligger risk för konflikt bör stärkas. Detta bör ske genom att medlingsinstitutet förstärks genom möjlighet att uppskjuta varsel om stridsåtgärder under medling.
Facken har idag rätt att vidta stridsåtgärder mot enmans- och familje- företag som vägrar teckna kollektivavtal. Det bör införas ett förbud mot sympati- och stridsåtgärder riktade mot enmans- och familjeföretag.
En proportionalitetsregel som förbjuder stridsåtgärder som kan drabba motparten eller tredje man orimligt i förhållande till de egna kostnaderna bör införas.
Medel som regeringen anvisar i A 2 för tillfälliga personalförstärkningar för år 2000 anser vi ej behövs. Syftet kan uppnås med tidigare anslagna medel. Vi föreslår att anslaget minskas med 700 miljoner kronor. Centerpartiet anser att det erfarenhetsmässigt slagit väl ut att föra över medel från arbetsmarknadsanslaget till länsstyrelser för småföretagssatsningar. Därför bör 200 miljoner kronor föras över till utgiftsområde 19. För Kunskapslyftet flyttas 300 miljoner kronor till UO 16 år 2000. Följande år är överföringen 600 miljoner kronor. Rationaliseringar inom verksamheten på Arbetsmarknadsverkets centrala administration bör kunna ge besparingar. Därtill bedömer vi att med våra tillväxtförslag kommer arbetslösheten att sjunka varför utgiftsområdet kan minskas med ytterligare 900 mkr.
5.29 UO 15 Studiestöd 5.30 Tabell 17: (2000 2001 2002 )
Under utgiftsområdet beräknar Centerpartiet utrymme för en fortsatt utbyggnad av Kunskapslyftet, om än i något lägre takt än vad som tidigare beräknats. För åren 2001 och 2002 ökar Centerpartiet utrymmet för en reform av studiemedelssystemet med 500 miljoner respektive 1 miljard kronor. Ökningen begränsas något av den lägre ökning av antalet utbildningsplatser som föreslås under utgiftsområde 16.
5.31 UO 16 Utbildning och universitetsforskning 5.32 Tabell 18: (2000 2001 2002 )
För år 2000 räknar Centerpartiet med att förstärka högskolornas resurser för forskning och forskarutbildning med 295 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit. I ramen återfinns 220 mkr av dessa. Resterande 75 miljoner kronor bör tillföras genom att regeringen i höstens budgetproposition genomför en förflyttning av resurser från sektorsorgan till fasta forskningsresurser i storleksordningen 1,5 % årligen under tre år. För år 2000 och år 2001 uppgår denna förstärkning till 685 respektive 1 100 miljoner kronor. Centerpartiet beräknar också under området utrymme för en fortsatt utbyggnad av Kunskapslyftet, om än i något lägre takt än vad som tidigare beräknats. Vi tillför också utgiftsområdet 200 miljoner kronor år 2000 respektive 400 miljoner kronor år 2001 och 2002 för skolutveckling, innefattande program för läs- och skrivutveckling samt matematik, ett kvalitetsinstitut och utbildningsinsatser riktade mot skolledare och skolpolitiker. En mindre besparing sker genom att de nationella skolinspektörerna avskaffas.
En besparing sker genom att utbyggnadstakten av nya högskoleplatser minskas till hälften i enlighet med vad som ovan anförts. En besparing sker också på anslaget för att finansiera maxtaxa och allmän förskola. Centerpartiet avvisar förslag om en maxtaxa och förordar i stället ett förstärkt familjestöd, vilket ökar barnfamiljernas valfrihet. Medel för detta anvisas under utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn. Medel för ett successivt införande av allmän förskola bör beräknas under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner.
Från utgiftsområdet förs resurser tillbaka till utgiftsområde 25 för att finansiera ett stegvis införande av den allmänna förskolan. Centerpartiet avvisar vidare regeringens föreslagna maxtaxa. Totalt innebär detta att ramen för utgiftsområdet minskas med 1,7 miljarder kronor år 2001 och 3,4 miljarder kronor år 2002.
5.33 UO 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 5.34 Tabell 19: (2000 2001 2002 )
Centerpartiet föreslår inga förändringar av ramen gentemot regeringens förslag.
Under ramen beräknar vi att, genom omfördelning, återinföra bidraget till samlingslokaler, uppgående till 40 miljoner kronor. Vi avser vidare att tillföra det anslag Centerpartiet tidigare krävt för ungdomskultur som 20 miljoner kronor. En översyn bör göras av det anslag som regeringen i dag förfogar över för stöd till teatrar och andra institutioner som råkar i svårigheter, syftande till ett enklare förfarande där ansvaret överförs till Statens Kulturråd.
Statens Kulturråd genomför återkommande uppföljningar och utvärde- ringar av den statligt finansierade kulturverksamheten. Den senaste uppföljningen rör musikteaterområdet. Utifrån den presenterade rapporten konstaterar Statens Kulturråd bl a att musikteatern är en konstform som utvecklats starkt under senare år.
Musikteatern lockar en allt större publik som också är åldersmässigt bred och har en växlande bakgrund. Det finns bl a ett stort intresse från ungdomar kring musikteater som konstform.
Centerpartiet anser det angeläget att insatser nu görs från statens sida för en uppföljning av de förslag som lämnats från Statens Kulturråd. Det handlar bl a om en ökad spridning av de musikteaterföreställningar som produceras samt ökade ekonomiska insatser så att de regionala musikteaterinstitutioner- na kan stabilisera sin ekonomi.
5.35 UO 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande 5.36 Tabell 20: (2000 2001 2002 )
Väl genomtänkt samhällsplanering och bostadförsörjning är viktigt för skapande av ett hållbart boende. Miljöhänsyn och sociala hänsyn ska väga tungt i planeringen. Jämställdhetsaspekterna ska beaktas i arbetet för att skapa ett väl fungerande samhälle för såväl kvinnor som män. Centerpartiet anser att kvinnoorganisationer i högre grad bör vara remissinstanser vid samhällsplanering. Barnens bästa samt tillgänglighet för handikappade och funktionshindrade ska vara med som ett naturligt inslag i all samhällsplanering.
Centerpartiet anser att det ska finnas bra bostäder i bra miljöer till rimliga kostnader. Det kostnadsdrivande systemet med räntebidrag måste överges och ett investeringsbidrag införas. Valfrihet, mångfald och en neutralitet mellan boendeformerna ska eftersträvas.
Det investeringsbidrag som infördes 1998 är ett steg i rätt riktning för att stimulera nybyggnation av studerandebostäder. Investeringsstödet för studentbostäder var då 75 miljoner kronor vilket regeringen sedan minskade med 45 miljoner kronor. Den minskningen motsatte sig Centerpartiet. I vårbudgeten förslås nu åter en ökning av investeringsbidraget med 40 miljoner kronor. Tack vare ihärdigt arbete från Centerpartiet tillförs nu åter resurser till byggande av studentbostäder. Likaså återförs 50 miljoner kronor till byggforskning efter Centerpartiets krav. Dock saknas i vårbudgeten pengar till radonsanering i bostäder.
Regeringen gör besparingar för lokala investeringsprogram och medel förskjuts i vårbudgeten till år 2002 med sammanlagt 1,2 miljarder kronor. Centerpartiet anser att regeringen i för hög utsträckning avsatt särskilda medel för utdelning till projekt. Det är en godtycklig behandling av medel och vi anser att medlen kan göra bättre nytta på andra sätt. Centerpartiet förslår att anslaget för UO 18 minskas med 575 miljoner kronor.
Vad gäller fördelningen av medel till länsstyrelserna anser Centerpartiet att det ska finnas en mer strikt fördelningsnyckel. Anslagen bör inte som idag fördelas godtyckligt. Antalet länsinvånare bör vara en av flera fördelningsnycklar.
5.37 UO 19 Regional utjämning och utveckling 5.38 Tabell 21: (2000 2001 2002 )
Den regionala utvecklingen går åt fel håll. 210 av landets drygt 280 kommuner minskar i befolkning. Denna utveckling har pågått under lång tid. Om inget görs riskerar vi få ett land som går i två hastigheter. Avfolkning gör att stora samhällsinvesteringar inte användas fullt ut och inflyttningen på andra orter riskerar leda till överhettning. Den accentuerade regionala obalansen är i allra högsta grad ett samhällsekonomiskt problem. Om inget görs riskerar vi återigen att göra om misstagen från 80-talet och få tillbaka de ekonomiska problem som till del berodde på en otillräcklig regionalpolitik.
Centerpartiet anser att det krävs en starkare regionalpolitik. Det krävs både mod och vilja att bryta den negativa regionala utvecklingen. Situationen är nu så prekär att det krävs mycket kraftfulla åtgärder. Samtliga politik- områden måste dra åt samma håll. Centerpartiet har i en särskild partimotion utvecklat förslag för en bättre regional balans i Sverige, bl.a. genom om- lokalisering av statliga verk, myndigheter och bolag. Staten måste ta ett tydligare ansvar för den regionala utvecklingen. Offentliga verksamheter kan på ett förtjänstfullt sätt bidra till att utveckla den lokala och regionala servicen, bredda arbetsmarknaden och bidra till att andra verksamheter flyttar till orten eller att verksamheter stannar kvar.
Regionalpolitiken måste fokusera mer på faktorer som genererar tillväxt och utveckling. Goda kommunikationer och satsning på en digital allemans- rätt med fiberteknik till alla hushåll och företag bidrar starkt till att minimera avståndsnackdelar.
Tillgången till offentlig och kommerciell service är fundamental för en orts utveckling. Centerpartiet anser att det bör läggas fast en garanterad grund- läggande service som skall finnas på alla orter.
Det är viktigt att regionalpolitiken ger stora möjligheter att lokalt och regionalt formulera utvecklingsstrategier. Dessa strategier kommer att vara viktiga för motivationen och legitimiteten i politiken. De beslut och medel som myndigheter förfogar över bör kunna användas på ett mer flexiblet sätt och länkas till de strategier som regionerna väljer. Det folkliga inflytandet bör utvecklas genom att det inrättas folkvalda organ, regionparlament, i hela landet.
Centerpartiet anslår 200 miljoner kronor ytterligare till nationell med- finansiering av EU-projekt och för att ge de påtänkta regionala tillväxt- avtalen mer kraft. Medlen förutsätts användas i de mera utsatta regionerna som omfattas av något av EU:s strukturfondsprogram.
5.39 UO 20 Allmän miljö- och naturvård 5.40 Tabell 22: (2000 2001 2002 )
Centerpartiet anser att miljöforskningen behöver tillföras ytterligare resurser. Vi föreslår därför att 50 miljoner kronor tillförs miljöforskningen för åren 2000-2002 genom att anslaget till Naturvårdsverket UO 20, A 1 höjs med motsvarande summa.
Regeringen föreslår att anslaget till inköp av särskilt värdefulla naturområden, främst skogsmark, höjs. Vi välkomnar denna höjning då den till stora delar sammanfaller med de krav Centerpartiet ställt på detta område.
Sverige har en av Europas äldsta bilparker. Gamla bilarna förbrukar mycket bränsle och har ofta undermålig avgasrening. Dessutom är de sämre ur trafiksäkerhetssynpunkt än nyare bilar. Centerpartiet vill därför genomföra en tillfällig höjning av skrotningspremien under år 2000 från dagens 1 500 kronor till 8 000 kronor. Den höjda
premien skall finansieras ur skrotningsfonden och fördelas över en femårs- period. Detta bör ges regeringen till känna.
Ideella organisationer som Svenska Naturskyddsföreningen och Sveriges Hembygdsförbund gör stora insatser på natur- och kulturområdet. Ersättningen till de ideella organisationerna är blygsam. Regeringen bör i kommande budget ge berättigat stöd till dessa organisationer genom uppräkning av anslagen.
Nordsjön är av stor betydelse för natur, miljö och fiskenäring. Det är hög tid att Nordsjön får lika stor uppmärksamhet som regeringen ägnar Östersjöns miljö. Centerpartiet anser att regeringen bör verka för att tillsätta en Nordsjökommission som kan ta ett samlat grepp om miljösituationen i Nordsjön.
Omfattningen av föroreningen av mark och vatten är otillräckligt känd. Det finns stora behov av att sanera förorenade områden. Centerpartiet anser att anslaget för sanering och återställande av förorenade områden bör tillföras ytterligare 25 miljoner kronor. De ökade anslagen finansieras år 2000 via UO 18 Lokala investeringsprogram. Detta bör ges regeringen till känna.
5.41 UO 21 Energi 5.42 Tabell 23: (2000 2001 2002 )
Centerpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet slöt under 1997 en överenskommelse om framtida energiomställning till ett hållbart energisystem. Omställningen till ett framtida hållbart energisystemet är påbörjad. De omfördelningar som regeringen föreslår i budgetförslaget ligger inom ramen för denna överenskommelse.
5.43 UO 22 Kommunikationer 5.44 Tabell 24: (2000 2001 2002 )
Goda kommunikationer är en förutsättning för att hela Sverige skall kunna utvecklas. Insatser för drift och underhåll samt bärighetshöjande åtgärder måste prioriteras. Centerpartiet anser att åtgärder för drift och underhåll samt för bärighetshöjande åtgärder bör ökas med 500 miljoner kronor för år 2000 inom utgiftsområdet.
Regeringen bör i förhandlingarna om EU:s regionalstöd även ta med infrastruktursatsningar då de tydligt gynnar företagsutveckling och befolk- ningsutveckling i områden med strukturstöd.
Gotland är för sin regionala utveckling och för företagens utvecklings- möjligheter mycket beroende av goda kommunikationer med fastlandet. Inom anslagsramen bör medel avsättas till en snabbfärja för trafik året runt till Gotland. Beräknad kostnad för färjan är 22 miljoner kronor.
5.45 UO 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 5.46 Tabell 25: (2000 2001 2002 )
Regeringen föreslår en neddragning med 429 miljoner kronor jämfört med proposition 1998/99:1. Regeringen anser att det går att spara framför allt på de nationellt finansierade anslagen, d.v.s. miljöstöden och LFA- stödet. Regeringen påpekar att betydande anslagsbehållningar har skapats till följd av att man överskattat av EU finansierade utgifter.
Centerpartiet motsätter sig regeringens förslag till besparing om 429 miljoner kronor för år 2000. Regeringens förslag visar hur liten vikt man lägger vid återflödet av EU-medel till Sverige. Utnyttjandet av de direkt EU- finansierade utgifterna för arealersättning, djurbidrag, intervention och exportbidrag har minskat under de senaste åren. Istället för att skära ned anslagen borde regeringen, efter samråd med företrädare för jordbruksnäringen, återkomma till riksdagen med förslag till åtgärder för att öka utnyttjandet av de direkt EU-finansierade ersättningarna. Den självklara utgångspunkten är att Sverige skall utnyttja hela den framförhandlade miljöramen med EU. Totalt har svenskt jordbruk sedan 1995 gått miste om 6,8 miljarder kronor i miljöstöd. Ett av förslagen som bör prövas är att höja ersättningsnivåerna inom ramen för miljöstödet.
Utredningen "En livsmedelsstrategi för Sverige" (SOU 1997:167) utfördes av landshövding Gunnar Björk och tillsattes på Centerpartiets initiativ. Utredningen visar bland annat att den svenska bonden har betydligt högre kostnader i form av skatter och avgifter än den danske och finske bonden. Svensk jordbruksnäring måste ges ekonomiskt likvärdiga konkurrensvillkor jämfört med jordbruksnäringen i Danmark och Finland.
Inom utgiftsområdet anslår Centerpartiet 30 miljoner kronor per år för att under fyra år satsa på exportfrämjande åtgärder i enlighet med Björks utredning. Övriga förslag med anledning av Björks utredning återfinns under utgiftsområde 24 Näringsliv.
Centerpartiet biträder regeringens förslag att öka insatserna för biotop- skydd i skog och insatserna för skogsreservat.
Sammantaget innebär detta att Centerpartiet yrkar att ramen för UO23 för år 2000 bör höjas med 459 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. För åren 2001 respektive år 2002 föreslås en höjning med 30 miljoner kronor utöver regeringens förslag.
5.47 UO 24 Näringsliv 5.48 Tabell 26: (2000 2001 2002 )
Svenskt jordbruk och svensk livsmedelsnäring tvingas arbeta med betydligt högre kostnader i form av skatter och avgifter än vad som är fallet för motsvarande näringar i konkurrentländerna. Den svenska jordbruks- och livsmedelsindustrin är i stort behov av konkurrenshöjande insatser.
Inom utgiftsområdet anser Centerpartiet att 90 miljoner kronor per år under fyra år bör avsättas för en satsning på forskning och utveckling inom livsmedelssektorn i enlighet med Björks utredning. Under år 2000 bör 2 miljoner kronor anslås till ett program för gårdsbaserad livsmedelsför- ädling. Medlen bör tillföras utgiftsområdet genom ett nytt anslag för jord- bruks- och livsmedelsnäringens konkurrenskraft.
Centerpartiet saknar förslag som stärker konkurrenskraften i svensk trädgårdsnäring. Svensk trädgårdsnäring måste ges förutsättningar att konkurrera med importen på lika villkor. Vid miljö- och jordbruksutskottets utfrågning med jordbruksministern framkom att regeringen avsåg att fatta beslut om tillskapandet av kollektiva fonder för utvecklingsinsatser, finansierade av näringen. Något sådant beslut har ännu inte fattats. Centerpartiet välkomnar initiativet från Trädgårdsnäringens riksförbund. I den mån kollektiva fonder, finansierade av näringen, inte visar sig vara en framkomlig väg, bör regeringen senast i budgetpropositionen i höst återkomma med förslag till ett stödprogram för strukturomvandling av växthusodlingen samt föreslå medel att användas för att stärka trädgårdsbranschens långsiktiga utveckling.
5.49 UO 25 Allmänna bidrag till kommuner 5.50 Tabell 27: (2000 2001 2002 )
Centerpartiet avvisar regeringens förslag att det fasta beloppet vid beskattning av förvärvsinkomster ska tillfalla kommunerna. Detta är en åtgärd av engångskaraktär och en eftergift på krav från den politiska vänstern. Centerpartiet anser att kommunerna bör tillföras ytterligare medel enligt generella regler för möjlighet till ökade satsningar på vård, skola och omsorg. Det bör dock inte ske i enlighet med regeringens förslag. Centerpartiet väljer att kompensera kommunerna med 1 250 miljoner kronor i ökat anslag för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner.
Centerpartiet anslår 100 miljoner kronor till assistans efter 65 år för år 2000, 220 miljoner kronor för år 2001 och 320 miljoner kronor för år 2002. Anslaget allmänna bidrag till kommunerna minskar med 56 miljoner kronor för år 2000, 122 miljoner kronor för år 2001 och 178 miljoner kronor för år 2002.
5.51 UO 26 Statsskuldräntor m.m. 5.52 Tabell 28: (2000 2001 2002 )
Amorteringen av statsskulden beräknas minska genom att medel avsätts från försäljningen av aktier i Telia-Telenor för utbyggnaden av ett finmaskigt fibernät. Centerpartiet beräknar under utgiftsområdet också ytterligare utförsäljning av statlig verksamhet, såsom apoteken från Apoteksbolaget.
5.53 UO 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen 5.54 Tabell 29: (2000 2001 2002 )
Det är angeläget att Sverige kan minska sin avgift till EU. I dagsläget betalar Sverige en mycket hög avgift per invånare. Det är inte hållbart och försvarbart i längden. Centerpartiet föreslår inga avvikelser från regeringens utgiftsramar.
6 Tilläggsbudgeten för 1999
Centerpartiet anser att åldersgränsen i 3 § lag (1993:389) om assistansersättning bör tas bort. Förändringen bör träda i kraft den 1 juli 1999. Centerpartiet yrkar på ett ökat anslag i tilläggsbudgeten för 1999 med 50 miljoner kronor (UO 9).
Regeringen avser att föreslå en ny och förändrad beräkning av sjukpenninggrundande inkomst (SGI) från år 2000. Centerpartiet har tidigare föreslagit en motsvarande förändring. Som finansiering för att ta bort åldersgränsen i assistansersättningen i år föreslår vi att den förändrade SGI- beräkningen införs redan den 1 december 1999. Därmed minskar UO 10 anslaget A med 50 miljoner kronor.
Inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning bör anslagen B 20 Karlstads universitet: Forskning och forskarutbildning, B 22 Växjö universitet: Forskning och forskarutbildning samt B 24 Örebro universitet: Forskning och forskarutbildning ökas med 10 miljoner kronor vartdera.
Finansiering av forskningssatsningen bör ske genom att anslaget A 2 under utgiftsområde 14 minskas med 30 miljoner kronor. Detta är rimligt mot bakgrund av att en del av finansieringen av det tillskott regeringen föreslår till Kunskapslyftet finansieras genom de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Regeringen bör återkomma med förslag om sådana förändringar i tilläggs- budgeten 1999.
7 Hemställan
7 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken i enlighet med vad i motionen anförts,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om trygghet och tillväxt,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljö och tillväxt,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om decentralisering och tillväxt,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om indelningen i utgiftsområden,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning om hur skolans resurser används,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett nytt studiemedelssystem,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om institutionell lösning och praktisk finansiering av ett finmaskigt fibernät,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kompetenskonto,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om allmänna bidrag till kommunerna för ökade satsningar på vård, skola och omsorg,
11. att riksdagen beslutar i enlighet med Centerpartiets förslag till sänkta arbetsgivaravgifter för år 2000,
12. att riksdagen beslutar om åtgärder för att förstärka jordbrukets internationella konkurrenskraft,
13. att riksdagen beslutar om höjning av produktionsskatt på el från kärnkraft,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att avvisa skatt på biodrivmedel från år 2004,
15. att riksdagen beslutar om en kväveoxidskatt,
16. att riksdagen beslutar om fastighetsskatt på äldre vattenkraft,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljöskatt på inrikes flyg,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lättnader av fastighetsskatten,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen av de fortsatta skatteöverläggningarna,
20. att riksdagen hos regeringen begär en utredning för att se över hur reavinstbeskattningen skall utformas,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om yrkesfiskeavdrag,
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skattesubvention på hushållsnära tjänster som utförs i hemmen,
23. att riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområdena 1-27 åren 2000-2002 som riktlinjer för regeringens arbete i enlighet med vad i motionen anförts,
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den i ny tilläggsbudget för budgetåret 1999 återkommer med förslag i enlighet med vad i motionen anförts.
Stockholm den 29 april 1999
Lennart Daléus (c)
Agne Hansson (c)
Birgitta Carlsson (c)
Margareta Andersson (c)
Lena Ek (c)
Rolf Kenneryd (c)
Elanders Gotab, Stockholm 1999