med anledning av prop. 1998/99:115 På ungdomars villkor - ungdomspolitik för demokrati, rättvisa och framtidstro

Motion 1998/99:Kr35 av Karin Pilsäter och Johan Pehrson (fp)

Inflytande för alla

Det är bra att en självständig paraplyorganisation (LSU) ges
möjlighet att fristående kartlägga ungdomars möjlighet till
inflytande och delaktighet. Vi vill dock påpeka att LSU
framför allt samlar de traditionella rikstäckande
ungdomsorganisationerna, och deras egna representanter
kommer givetvis därför endast att spegla en del, en viktig
del, av ungdomars verklighet och vardag. Vi är övertygade
om att LSU kan göra ett kompetent och framsynt arbete när
det gäller utveckling av möjligheterna till inflytande för de
organiserade ungdomarna i alla de områden som nämns. Det
finns dock en mycket större grupp unga människor som inte
tagit detta steg, och det är säkert främst bland alla de
ungdomar som inte aktiverat sig i en ungdomsorganisation
som utanförskapet och bristen på inflytandemöjligheter
finns. Vi anser därför att LSU inom ramen för sitt
utredningsarbete ges möjlighet att särskilt arbeta med
utveckling av idéer och metoder för inflytande och
delaktighet i vardagsbeslut såväl som internationella frågor
för alla de ungdomar som inte är organiserade. En viktig del
i de fristående organisationernas status är just att de ska vara
oberoende av statsmakterna. Vi vill därför inte föreslå att
stödet till LSU:s arbete villkoras med detta krav. Om LSU
inte finner detta förenligt med dess främsta intressen i detta
utredningsarbete bör annan organisation, exempelvis
forskningsinstitution, ges möjligheten att särskilt arbeta med
dessa frågor. Detta bör ges regeringen till känna.

Demokrati i skolan

Elever upplever att de har tämligen gott inflytande över sin
egen skolsituation då de går i de lägre klasserna. Ju äldre
man blir, desto mindre inflytande. Detta är givetvis
beklämmande, och visar att skolan ännu inte har förmågan
att sätta eleven i centrum. Regeringen pekar i skrivelsen
alltför mycket på de övergripande organen och det kollektiva
inflytandet i skolan. Det är givetvis viktigt att eleverna som
kollektiv kan ha ett gott inflytande över gemensamma
angelägenheter. Detta gemensamma inflytande bör
utvecklas, exempelvis genom att elevråden (med
kollektivanslutna elever och oklar representationsrätt)
utvecklas till mer demokratiska organisationer. Men framför
allt måste elevernas rätt till och möjligheter till inflytande
över sin egen studiesituation vara det som utvecklas och
växer. Det är givetvis orimligt att en artonåring har mindre
möjligheter att styra över sina egna studier än vad en
åttaåring har.

I den politiska debatten framförs ofta valfriheten som lösningen på
inflytandefrågorna. Men eleverna ska inte vara hänvisade till att byta skola,
ämne, program eller klass för att få ett inflytande över fördjupningskurser,
läromedel eller studietakt för att ta några exempel. Detta är ett inflytande
som måste utvecklas där man är. Man kan inte byta skola varje gång man har
ett annat önskemål eller en annan åsikt än läraren eller rektor.

En inte oviktig del av elevernas behov av inflytande gäller arbetsmiljö-
frågorna. Det är vår uppfattning att eleverna, som ju omfattas av arbetsmiljö-
lagen, måste få en starkare ställning i dessa frågor och detta givetvis ökande i
takt med ökande ålder.

Däremot anser vi inte att elevstyrda skolor i det kommunala skolväsendet
är någon lösning på elevinflytandefrågorna. Eleverna är avnämarna,
"kunderna" och de som måste stå i centrum för verksamheten. Men det är fel
att en enskild kategori verksamma skulle ha hela styrelseansvaret. Detta är
också en ytterst långsökt lösning på det som de flesta unga människor
upplever är problemen. Ungdomar vill ha större inflytande över sin egen
studiesituation, bestämma mer i klassrummet och i samband med de egna
aktiviteterna. De vill ha ett rättmätigt ord med i laget för gemensamma
frågeställningar. Det lokala övergripande beslutsfattandet bör involvera
många kategorier, och rent elevstyrda skolor är då lika fel som rent
föräldrastyrda skolor inom ramen för det kommunala skolväsendet.

Rösträttsålder

I dag diskuteras olika former för organiserat inflytande för
ungdomar under 18 år i kommunalpolitiken och i andra
sammanhang. Ungdomsråd finns i många kommuner. Dessa
är ofta en sorts remissinstans med rätt att uttala sig "å
ungdomars vägnar". Hur deltagarna utses och vilka mandat
man får är olika men gemensamt är att man givetvis inte fått
något mandat av väljarna. Vi anser att detta är ett sätt att
kringgå det faktum att unga människor, likaväl som alla
andra, har ett rättmätigt krav på inflytande över det som dem
berör, men att detta inte kan kanaliseras genom allmänna val
och val av representanter.

I stället för att inrätta ännu fler skendemokratiska organ, senast i
propositionen förslaget om en ungdomsdelegation knuten till regeringen, bör
man överväga att sänka rösträttsåldern.

Det är inte länge sedan kvinnor varken var myndiga eller hade rösträtt.
Alla män har inte haft rösträtt i alla tider. I dag anser vi de argument som
anfördes mot allmän rösträtt vara fullkomligt absurda. 1918 fattade riksdagen
beslut och 1921 var den allmänna rösträtten ett faktum. Sedan dess har åldern
sänkts från 21 till 18 år. Vi anser att det nu kan vara tid att överväga att
ytterligare sänka rösträttsåldern. Sedan den förra sänkningen har kunskaps-
nivån och omvärldsorienteringen hos unga människor ökat högst avsevärt. Vi
anser därför att det bör utredas om vi inte nu är mogna att ta ytterligare ett
steg och sänka rösträttsåldern till förslagsvis 16 år, och det bör i detta
sammanhang ses över vilka övriga förändringar som i detta sammanhang kan
vara aktuella.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att utveckla icke föreningsanslutna ungdomars inflytande och
delaktighet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inflytande över den egna utbildningssituationen i skolan,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utredning av rösträttsåldern.

Stockholm den 25 maj 1999

Karin Pilsäter (fp)

Johan Pehrson (fp)