med anledning av prop. 1998/99:134 Vissa alkoholfrågor, m.m.

Motion 1999/2000:So14 av Thomas Julin m.fl. (mp)

Inledning

Alkoholmissbruket är ett av vårt samhälles största problem. Missbruket
leder till stora sociala och medicinska problem både för missbrukaren
och för dennes omgivning. Det orsakar dessutom samhället mycket stora
kostnader. Miljöpartiet ser kampen mot drogerna som en del av kampen
för ett bättre samhälle. Solidaritet måste prägla samhällets alkohol- och
narkotikapolitik. Till alkohol- och narkotikapolitiken måste överföras det
synsätt som på så många andra områden utmärker samhällets handlande.
Vi har i solidaritet med varandra accepterat att avstå från en betydande
del av våra inkomster för att därigenom förbättra allas materiella villkor.
Vi accepterar på en rad av livets områden begränsningar av vår egen
frihet, allt för att vi värdesätter det gemensamma bästa högre än enskilda
människors frihet. Samma synsätt måste råda inom alkoholpolitiken,
individens "rättighet" att dricka alkohol måste underordnas allas rättighet
att inte drabbas av alkoholens skadeverkningar.

Totalkonsumtionen i en befolkning bestämmer i hög grad hur många
högkonsumenter det finns, vilket i sin tur i hög grad bestämmer skadornas
omfattning. För att alkoholskadorna ska minska måste den totala alkohol-
konsumtionen minska. Minskad alkoholkonsumtion leder till minskade
kostnader och minskat lidande.

Folkhälsan och den sociala tryggheten måste få styra vår alkoholpolitik.

Miljöpartiet anser att samhället måste skärpa sin kontroll av den alkohol-
servering som förekommer på restauranger, pubar, diskotek och pizzerior
och visa stor restriktivitet med beviljandet av tillstånd till servering av
alkoholdrycker. Kommunernas riktlinjer för serveringstillstånd måste ges
ökad tyngd. Det finns idag mycket som tyder på att kommunerna, tvärtemot
intentionerna i den nya alkohollagen, har små möjligheter att driva en aktiv
alkoholpolitik med hjälp av serveringstillstånden. I alltför många fall där
kommunen vägrat tillstånd, ges detta sedan av länsrätten. En ändrad politisk
syn hos kommunerna på serveringsfrågor måste kunna få genomslag i antalet
serveringstillstånd. Om kommunen inte tar tillräckliga alkoholpolitiska
hänsyn i sina beslut, eller om kommunen ger tillstånd i strid med sina egna
riktlinjer, bör det finnas möjlighet för någon att överklaga. Möjlighet att
överklaga serveringstillstånd bör därför beredas länsstyrelsen och alla
innevånare i aktuell kommun.

Ett stort och viktigt arbete är samhällets insatser mot olaglig alkohol-
hantering. Olika former av illegal hantering av alkohol, t ex hembränning,
langning och smuggling, utgör hot mot den svenska alkoholpolitiken och mot
folkhälsan. Ökade insatser från polisens och tullens sida, för att nå en bättre
efterlevnad av gällande lagstiftning, är i högsta grad motiverade och sam-
hällsekonomiska. Samhället får inte falla för tron att det genom förbättrad
service och sänkta skatter går att konkurrera ut den kriminella verksamheten.
I stället måste i en sådan situation informationsverksamheten intensifieras
och erforderliga polisiära resurser sättas in i samhällets kamp mot lag-
överträdelser.

Yrkesmässig införsel av och partihandel med
spritdrycker, vin och starköl

I propositionen föreslår regeringen att riksdagen fattar beslut om att
partihandelstillstånden tas bort i sin nuvarande form och ersätts i
alkohollagen med en koppling till vissa begrepp i lagen (1994:1564) om
alkoholskatt.

Miljöpartiet anser inte att det här är ett bra förslag och yrkar därför avslag
på den delen av propositionen.

När regeringen förordade ett nytt system med en ny myndighet -
Alkoholinspektionen - var det främst motiverat av alkoholpolitiska aspekter.
Därför skulle en myndighet inrättas för tillståndsgivning, kontroll och
hänsyn. I proposition 1994/95:89 pekade man särskilt på de alkoholpolitiska
aspekterna när det gällde att inrätta den nya myndigheten, Alkohol-
inspektionen, men i den nu föreliggande propositionen finner regeringen att
det kan ifrågasättas om systemet med särskilda tillstånd för import och
partihandel har någon verklig betydelse från strikt alkoholpolitisk synpunkt.
Detta finner vi motsägande. Vi tror att det nu mer än någonsin är viktigt med
en övergripande kontroll av alkoholen med tanke på Sveriges inträde i EU,
de öppna gränserna och kriminella gruppers ökade intresse för den här
marknaden. Vi ställer oss också frågande till att det saknas underlag och
någon form av utvärdering för inskränkningarna i Alkoholinspektionens
verksamhet från regeringens sida.

I Ds 1997:8 s. 43f. skriver man att "beträffande tillståndsgivning och
kontroll har Alkoholinspektionen en viktig samordnande funktion". Det är
denna viktiga funktion som man nu vill ta bort.

I den tidigare propositionen 1994/95:89 s. 55 f. ansåg man att Alkohol-
inspektionen skall göra en objektiv och icke-diskriminerande bedömning
med hänsyn tagen till personliga och ekonomiska förhållanden samt omstän-
digheter som övrigt är av betydelse för tillståndet samt även bedöma om den
person som ansöker om tillstånd har visat sig lämplig att utöva en sådan
verksamhet som avses med ansökningen. Inspektionen har således till
uppgift att utreda, bedöma och utfärda tillstånd. Vid tillståndsprövning skall
stor vikt tillmätas laglydnad och benägenhet att fullgöra sina plikter mot det
allmänna. Detta betyder bland annat att den person som vill tillverka eller
partihandla med alkoholdrycker skall ha en ordnad ekonomi och inte tidigare
varit straffad för brott som kan ha betydelse för förmågan att yrkesmässigt
kunna hantera handel eller tillverkning av alkohol. Den person som söker
och får tillstånd skall också vara förtrogen med de regler som gäller på
alkoholområdet.

Alkoholinspektionen skall, skriver man, utöva en central tillsyn över
efterlevnaden av alkohollagen och inspektionen kan meddela allmänna råd
till vägledning för tillämpningen av lagen. Alkoholinspektionens tillsyns-
arbete är emellertid inte begränsat till tillsyn av tillverknings-,
partihandels-
eller inköpstillstånd. I förarbetena till propositionen framhölls att Alkohol-
inspektionen skall vara tillståndsmyndighet och tillsammans med läns-
styrelser och kommuner stå för en intensifierad, samlad och effektiv tillsyn
och kontroll av alkoholhanteringen. Myndigheten bör vidare stå för en
löpande uppföljning och utvärdering inom sitt verksamhetsområde. Tillsyn
skall utövas på nationell nivå och att målet för tillsynen skall vara att
garantera att all hantering i landet av alkohol sker ansvarsfullt och i enlighet
med gällande bestämmelser.

Alkoholinspektionen har under den nu gångna perioden varit en myndighet
som bl.a. gjort sig känd för att med hög kompetens och effektivitet ha
handlagt förekommande ärenden, varit en aktiv part för att kontrollera att
handeln sköter sina av myndigheterna utfärdade tillstånd, t.ex. rapporten om
hur folkölsförsäljningen skötts, samt att mycket aktivt verkat för att förmedla
kunskap om de nya villkoren för handeln med alkoholdrycker genom olika
former av konferenser och utbildningar och via en väl fungerande hemsida.

I hanteringen av partihandelstillstånd ingår även ett flertal andra uppgifter
såsom att förfoga över en samlad övergripande bild av alkoholens flöde i
Sverige, uppbyggandet av ett ärendesystem som underlättar och förbättrar
kontrollen av företagen och dess styrelseledamöter, service gentemot
kommuner, tull och åklagare samt bevakning att branschen är seriös. Detta
kommer troligtvis inte att ingå i skattemyndighetens uppgifter som främst är
kontrollen av punktskatter och som troligtvis inte kommer att kunna hävda
de alkoholpolitiska aspekterna på partihandlarnas verksamhet.

Med tanke på de uppgifter som ålagts Alkoholinspektionen i kombination
med hanteringen av partihandelstillstånd är vi oroade att viktiga delar som
ingår i Alkoholinspektionens verksamhet faller bort då skattemyndigheten
enligt förslaget tar över hanteringen, särskilt då denna myndighet inte
tillskrivs extra resurser utan skall inlemma en tredjedel av Alkohol-
inspektionens uppgifter i sin egen organisation med redan befintliga resurser.

I den av statskontoret avgivna kartläggningen "Samordning mot droger"
(Statskontoret 1998:22) påpekades den splittring som förefinns vad gäller
antalet myndigheter som handlägger olika delar av svensk alkoholpolitik.
Utredningen pekar på behovet av en bättre effektivitet och att man bör
minska på antalet myndigheter. Statskontoret lägger i sitt betänkande föga
vikt vid socialpolitiska aspekter. Det hade då i nuvarande läge varit naturligt
att Alkoholinspektionen fått fortsätta sin roll som tillståndsmyndighet samt
givits ett övergripande ansvar för all tillsyn på alkoholområdet.

Avgiftssystem

Enligt alkohollagen 7 kap 4 § skall Alkoholinspektionens hantering av
partihandelstillstånden täckas av tillståndsinkomsten och även
länsstyrelsernas tillsyn. Alkoholinspektionens uppgifter att behandla
ansökningar om partihandelstillstånd och inspektionens omedelbara
tillsyn över partihandeln upphör med regeringens förslag och därmed
faller grunden för avgiftsuttaget. Man menar att dessa avgifter varit
föremål för granskning och kritik från Europeiska kommissionen, bland
annat i samband med den sk Franzéndomen. Vi anser att den kritik som
framförts ska tas på allvar men inte att den kräver att tillståndsavgifter tas
bort helt utan endast modifieras. Vi anser att Alkoholinspektionen skall
ha kvar sin verksamhet som kontrollmyndighet över import och
partihandel på grund av den uttalade svenska alkoholpolitiken och
kanske då främst av folkhälsoskäl.

Men alkoholpolitik är inte en fråga på gemenskapsnivå inom EU. Detta
innebär att det är upp till varje enskilt land att besluta om den nationella
alkoholpolitiken. Den svenska målsättningen - att begränsa alkoholens
skadeverkningar genom att minska alkoholkonsumtionen - ifrågasätts så-
ledes inte av EU. Däremot ansågs inte export-, import-, tillverknings- och
grossistmonopolen vara förenliga med EG-rätten. Dessa ersattes därför av ett
tillståndssystem som innebär att företag som vill etablera sig på den svenska
alkoholmarknaden måste ha tillstånd från Alkoholinspektionen (Ds 1997:8
s.15.)

Alkoholinspektionens tillståndsverksamhet kan även fortsättningsvis
finansieras av avgifter men enligt ett förändrat system. Idag tar Alkohol-
inspektionen in ca 22 Mkr i tillsynsavgifter. Av dessa går ca 14,5 Mkr till
Alkoholinspektionens anslag, resterande 7,5 Mkr går in i länsstyrelsernas
ramanslag.

I propositionen anför man att den kontroll som tull- och skatte-
myndigheterna utövar av alkoholimporten och reglerna för etablering etc för
partihandeln är tillräcklig. Man skriver att "ovanpå" dessa regler ha ett
alkoholpolitiskt tillståndssystem för import och partihandel med spritdrycker,
vin och starköl kan ifrågasättas från EG-rättslig synpunkt. Vi tolkar detta
som om regeringen säljer ut Sveriges framgångsrika alkoholpolitik för att
anpassa Sverige till EU:s mer liberala syn på alkohol.

Miljöpartiet anser att ett avgiftssystem för partihandel och tillverkning av
alkoholdrycker bör utformas så att det i så stor utsträckning som möjligt
motsvarar EU:s krav på avgift i förhållande till den kontroll myndigheten
gör. Alkoholinspektionens verksamhet bör fortleva framför allt av folk-
hälsoskäl. Ett system skulle kunna utarbetas, vilket inte torde ligga i strid
med EG-rätten, enligt nedanstående principer.

Ett nytt system bör skilja ut vad som direkt är kopplat till partihandel och
tillverkning och grunda avgifterna på detta.

- Det nya systemet bör vara tydligt, förutsägbart och enkelt att hantera.
Avgifterna bör baseras på företagens storlek på ett rättvist sätt.

- Tillsynsavgiften bör förenklas så att den omfattar all tillsyn och inte som
idag innebär en tillsynsavgift för varje separat dryckesvara.

- Små företag bör inte behöva betala någon tillsynsavgift det första året
utan få chansen att pröva marknadsförutsätningarna. Idag måste de betala
2 000 kronor i ansökningsavgift och 8 000 kronor i tillsynsavgift för
varje dryckesvara. Den som idag vill handla med både vin, spritdrycker
och starköl får alltså starta sitt företag med att betala 26 000 kronor
direkt.

- Det bör finnas en särskild avgiftskategori för agenter, det vill säga de
som bara vill arbeta med marknadsföring av en produkt, t ex offerera
Systembolaget en vara för att se om det går att få in den där. Tillfälliga
agenter - det vill säga de som under en begränsad tid, exempelvis en
mässa - vill marknadsföra sina produkter skall också kunna få ett särskilt
tidsbegränsat tillstånd/vilket praktiseras i Norge. Regeringens proposition
liksom nuvarande lagstiftning tar ingen hänsyn till denna typ av verk-
samhet, som det finns ett stort intresse för.

Distansförsäljning av spritdrycker, vin och starköl

I propositionen föreslår regeringen att riksdagen fattar beslut om att
distansförsäljning av spritdrycker, vin och starköl till Sverige från andra
länder inte heller i fortsättningen tillåts.

Miljöpartiet instämmer med regeringens förslag om gåvoförsändelser av
spritdrycker, vin och starköl. I propositionen föreslår regeringen att
riksdagen fattar beslut om att införsel av spritdrycker, vin och starköl i form
av gåvoförsändelse tillåts.

Miljöpartiet anser att regeringen i första hand genom förhandlingar med
EU skall försöka få möjlighet att avstå från införande av gåvoförsändelser då
detta precis som flertalet remissinstanser påpekar är svårt att kontrollera.
Risken finns annars att regeringen skapar utrymme för ny illegal verksamhet.
Att dessutom tillåta gåvoförsändelser även från tredje land är helt
oacceptabelt. I andra hand anser vi att om förslaget genomförs bör själva
utlämningen ombesörjas av Systembolaget. Alla alkoholvaror hämtas från
Systembolaget - därför bör det även gälla gåvoförsändelser.

Illegal alkoholhantering

I propositionen föreslår regeringen att riksdagen fattar beslut om att den
som förvärvar eller innehar sprit eller spritdryck som är olovligt
tillverkad eller mäsk som är avsedd för olovlig tillverkning av sprit eller
spritdrycker döms till böter eller fängelse i två år. Detsamma gäller den
som förvärvar eller innehar olovligt renad teknisk sprit eller
alkoholhaltigt preparat.

Miljöpartiet instämmer med regeringens förslag men vill dock påpeka att
det är viktigt att straffsatserna har en sådan nivå att brott mot lagen
uppfattas
som allvarligt. Exempelvis är vissa böter för smuggelsprit lägre än för
felparkering av bil vilket ger märkliga signaler till medborgarna.

Vissa ändringar vad avser de särskilda bestämmel-
serna om alkoholreklam

I propositionen föreslår regeringen att riksdagen fattar beslut om att de
nu gällande bestämmelserna i alkoholreklamlagen arbetas in i
alkohollagen. En särskild bestämmelse förs in i alkohollagen om att
alkoholreklam inte får rikta sig särskilt till eller skildra barn och
ungdomar.

Miljöpartiet instämmer med regeringens förslag då det är av yttersta vikt
att i det längsta skydda barn och ungdomar från alkohol.

Tillsyn och sanktioner/alkoholreklam

I propositionen föreslår regeringen att riksdagen fattar beslut om att
Konsumentverket/Konsumentombudsmannen skall ha kvar
huvudansvaret för att övervaka efterlevnaden av de särskilda
bestämmelserna om alkoholreklam.

Miljöpartiet föreslår att, istället för att Konsumentverket/Konsument-
ombudsmannen skall ha kvar huvudansvaret för att övervaka efterlevnaden
av de särskilda bestämmelserna om alkoholreklam, man utvecklar Alkohol-
inspektion och implementerar detta ansvar i deras verksamhet. Det finns
många fördelar med att samla all information och verksamhet på en
myndighet, och Alkoholinspektionen har just den specialistkompetens och
det intresse på alkoholens område som kan vara eftertraktansvärt. Vi anser
att man bör eftersträva att samla information och kunskap på ett ställe. Vi
anser att detta kan öka myndighetens kontroll och effektivisera arbetet med
alkoholfrågor. Förslagsvis skulle bedömningen och hanteringen kunna skötas
av inspektionen för att sedan vid överträdelse överlämnas till exempelvis
Marknadsdomstolen. Med anledning av detta anser Miljöpartiet att man bör
se över huruvida Alkoholinspektionen möjligen skulle kunna få huvudansvar
för att övervaka efterlevnaden av de särskilda bestämmelserna om alkohol-
reklam. På sikt vill vi gärna se att Alkoholinspektionen utvecklas till Alko-
hol- och tobaksinspektionen.

I den av statskontoret avgivna kartläggningen som anges ovan pekar man
mot behovet av att effektivisera och samordnar olika delar av svensk
alkoholpolitik. Utifrån ovanstående anser vi att Alkoholinspektionen borde få
ta hand om kontrollen av marknadsföringen av alkohol.

Miljöpartiet instämmer även i regeringens förslag att överträdelser av
alkoholreklamreglerna på serveringsställen skall kunna medföra återkallelse
av serveringstillståndet.

Detaljhandelsmonopolet

I propositionen föreslår regeringen att riksdagen fattar beslut om att, för
att förbättra servicen för Systembolagets kunder, öppettiderna för
Systembolagets butiker måndag till fredag får utsträckas som längst till
kl. 20.00. Inför storhelger får Systembolaget ha öppet på lördagar. Vidare
föreslås att Systembolaget på försök får ha öppet på lördagar till kl. 15.00
i vissa områden i landet.

Miljöpartiet yrkar avslag på på regeringens förslag med lördagsöppna
systembolagsbutiker och extra lördagsöppet inför storhelger. Detta förslag är
absolut inte tillräckligt utrett då förslaget bland annat saknar en
konsekvensbeskrivning utifrån ett kvinno- och barnperspektiv. Innan en
sådan förändring görs anser vi att en utredning tillsätts som fokuserar på
kopplingen mellan alkohol och misshandel inom familjen. Vi anser att denna
utredning skall göras innan försöksverksamheten införs då vi anser att
relationen alkohol och misshandel är så pass allvarlig att människor faktiskt
avlider på grund av den.

Miljöpartiet motsätter sig dock inte en förlängning av öppettiderna på
vardagskvällarna.

Det finns några rapporter som visar på samband mellan totalkonsumtion
och familjevåld. Analyser av data från hela landet och för Stockholm visar på
att en liters ökning av alkoholkonsumtionen per capita och år leder till ca tre
procents ökning av den polisrapporterade kvinnomisshandeln. Alkoholen
beräknas orsaka ca 40 % av misshandeln totalt, 15 % av all kvinno-
misshandel i landet och 30 % av kvinnomisshandeln i Stockholm (SOU
1994:29 s. 46).

Enligt en rapport från Folkhälsoinstitutet (Våld, alkohol och övriga droger
s. 29 f.) så är inte alkohol förklaringen till varför misshandeln uppstår då
även nyktra män slår och det är väl belagt att våld mot kvinnor förekommer i
alla sociala skiktningar och familjer. Men, skriver man i rapporten, kvinno-
misshandel sammanfaller med tidpunkter/tillfällen då alkohol används. Det
är vanligast på helger och när det finns någonting att fira. Alkoholen är inte
upphovet till misshandeln men kan påverka karaktären på våldet så att det till
exempel blir grövre. Mannens våld ursäktas många gånger genom att han var
berusad. Det finns en stark koppling mellan misshandel och alkohol som inte
kan nonchaleras.

I propositionen skrivs det att utvärderingen av lördagsstängningen 1984
visade på negativa effekter när det gäller misshandel och skadegörelse i stort
sett och framför allt på misshandel utomhus på fredagar. Frågan som inte
besvaras är hur misshandeln inom familjer påverkats av ökad tillgänglighet
av alkohol. Vi vet att hemmet är den farligaste platsen att vistas på för
kvinnor, och vi vet att det finns kopplingar mellan alkohol och våld i hemmet
men om det sägs det inget.

För att få bukt med den illegala handeln med sprit skriver man i
propositionen att det från olika håll framhållits att ett instrument förutom
ökade polisiära insatser är att öka tillgängligheten till legal alkohol och
förbättra systembutikernas service till exempel genom att åter öppna
systembutikerna på lördagar. Detta är helt fel väg att gå anser Miljöpartiet.
Men i Alkoholpolitiska kommissionens huvudbetänkande 1994:24 skriver
man att grundprinciperna i de svenska alkohollagarna är att begränsa det
privata vinstintresset, begränsa tillgängligheten och skydda ungdomen. Man
menar att det finns mycket forskning som visar att tillgängligheten har
betydelse för hur mycket som dricks och hur många som får alkoholskador.
Tillgängligheten bestäms bland annat av priset, antalet försäljningsställen,
öppethållandetider och åldersgränser. Kommissionen menar i sitt betänkande
att lördagsstängda systembutiker lett till färre fall av misshandel, färre
lägenhetsbrott och färre fylleriomhändertaganden under veckosluten.
Kommissionen menade1994 att en minskning av totalkonsumtionen för att
därigenom minska alkoholskadorna fortfarande utgör grunden för den
svenska alkoholpolitiken (SOU 1994:24 s. 26 f.) Har man nu lämnat den
tanken genom att minska kontrollen och öka tillgängligheten?

I propositionen skrivs på sidan 101 att den svenska alkoholpolitiska
huvudprincipen om att tillgängligheten för konsumenterna skall begränsas
kvarstår oförändrad. Men i och med regeringens förslag kommer öppet-
tiderna att dels förlängas på vardagarna, dels kommer vissa butiker att ha
öppet på lördagarna samt inför storhelger. Därmed torde man kunna säga att
huvudprincipen i alkoholpolitiken om konsumentens tillgänglighet har
förändrats. Vidare är de skäl som anförs i propositionen för att återinföra
lördagsöppet på Systembolaget väldigt vaga, såsom att tillgängligheten av
alkoholdrycker har ökat sedan 1980-talet genom att antalet serveringsställen
ökat och öppettiderna förlängts på dessa samt att tillgången på den sk
svartspriten ökat. Man menar att den ökade tillgången har urholkat effekten
av lördagsstängningen som instrument för att förebygga misshandel och
andra alkoholskador (prop. 1998/99:134 s. 145). Att använda sig av argu-
mentet att öka tillgängligheten (tillgängligheten som är alkoholpolitikens
huvudprincip) av den legala alkoholen för att bekämpa den illegala alkoholen
är ett svagt argument. Vi menar att man inte kan konkurrera ut svartspriten,
den ska bekämpas på andra sätt främst genom polis, tull och rättssystemet,
inte genom att öka det totala flödet av alkohol. Istället borde vi hårdare än
någonsin bekämpa svartspritens flöde på marknaden. Ett förslag skulle kunna
vara att se över huruvida straffsatserna är tillräckligt höga för att vara
avskräckande och ge mer resurser till polis och tull.

OAS framtid

I propositionen föreslår regeringen att riksdagen fattar beslut om
Oberoende alkoholsamarbetet (OAS) - som är ett samarbete i
kommittéform mellan Regeringskansliet, branschorganisationer,
försäkringsbolag och berörda myndigheter - så att OAS ombildas på sikt
till en allmännyttig ideell förening.

Miljöpartiet anser att samarbete alltid är bra och det kan vara bra med en
ideell förening som spänner över ett stort område men vi anser inte att
riksdagen skall fatta ett beslut om detta. Det ger föreningen en helt annan
status än som en vanlig allmännyttig ideell förening. Därför yrkar vi avslag
på förslaget att riksdagen skall fatta beslut angående detta men ser gärna att
OAS lever vidare.

Inriktningen för en ny myndighetsstruktur

I propositionen föreslår regeringen att riksdagen fattar beslut om att
tillsätta en organisationskommitté med uppgift att ombilda
Folkhälsoinstitutet till en myndighet med tydligare uppgifter av
stabsmyndighetskaraktär på folkhälsoområdet.

Miljöpartiet yrkar avslag på regeringens förslag om en ny myndighets-
struktur på alkoholområdet. Vi anser inte att det finns några effektivitets- och
samordningsvinster att göra utan att man istället kommer att förlora kunskap,
kompetens och verktyg för att föra en restriktiv alkoholpolitik. Vi anser att
det är viktigt att skilja på folkhälsoarbete och en inspektions kontrollarbete.
Båda behövs men var för sig. Därför skall inte Folkhälsoinstitutets och
Alkoholinspektionens arbete sammanblandas. Flera remissinstanser såsom
Nationella folkhälsokommittén, Systembolaget, Generaltullstyrelsen, Folk-
hälsoinstitutet, Alkoholinspektionen, Statens institutionsstyrelse, Stockholms
läns landsting, Landstinget i Värmland och Centralförbundet för alkohol- och
narkotikaupplysning, som direkt är knutna till alkoholområdet, anser i sina
remissvar att frågan inte är tillräckligt utredd. Vidare avstyrker Miljöpartiet
förslaget om att lägga över delar av Alkoholinspektionens arbete på skatte-
myndigheten.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen avslår regeringens förslag till förändring när det
gäller partihandelstillståndet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om avgiftssystem för Alkoholinspektionen,

3. att riksdagen avslår regeringens förslag om gåvoförsändelser,

4. att riksdagen - under förutsättning av att yrkande 3 faller - som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att
Systembolaget skall vara utlämningsplats för gåvoförsändelser,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om straffsatser,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att ansvaret för alkoholreklam läggs på Alkohol-
inspektionen,

7. att riksdagen avslår regeringens förslag om prov med lördags-
öppet och lördagsöppet inför storhelger,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att inte fatta beslut om OAS,

9. att riksdagen avslår regeringens förslag till en ny myndighets-
struktur på alkoholområdet.

Stockholm den 17 september 1999

Thomas Julin (mp)

Helena Hillar Rosenqvist (mp)

Marianne Samuelsson (mp)

Kerstin-Maria Stalin (mp)

Gunnar Goude (mp)

Per Lager (mp)

Ingegerd Saarinen (mp)

Barbro Feltzing (mp)