med anledning av prop. 1998/99:143 Nationella minoriteter i Sverige

Motion 1999/2000:K3 av Ingvar Svensson m.fl. (kd)

Den kristdemokratiska människosynen ger människan ett absolut värde.
Den utgör grunden för individens personliga rättigheter och för skyddet
mot alla former av övergrepp och diskriminering. Detta anvisar en tydlig
inriktning för invandrar- och minoritetspolitiken. Sveriges nationella
minoriteter är en levande del av det svenska samhället och deras språk en
värdefull del av den svenska kulturen. Genom att tillerkänna dem
språkliga och etniska rättigheter stärks deras självtillit och kulturella
identitet.

En rad åtgärder måste vidtas för att Sverige ska kunna ratificera Europa-
rådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter och Europeiska
stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk. Proposition 1998/99:143
Nationella minoriteter är ett steg i rätt riktning. Det främsta syftet med
propositionen är att erkänna Sveriges nationella minoriteter och deras språk
samt att ge minoritetsspråken det stöd som behövs för att de ska hållas
levande. Enskilda får enligt förslaget rätt att använda samiska, finska och
meänkieli hos domstolar och förvaltningsmyndigheter med verksamhet i de
geografiska områden där språken använts av hävd och fortfarande används i
tillräcklig utsträckning. Det införs också en rätt att i dessa områden få
förskoleverksamhet och äldreomsorg helt eller delvis på dessa språk. Även
rikstäckande åtgärder för att stödja de nationella minoriteterna och minori-
tetsspråken presenteras i propositionen. Kristdemokraterna stödjer rege-
ringens förslag på fler punkter. Vi vill också framföra förslag till åtgärder
som ytterligare kan förbättra de nationella minoriteternas situation.

1.1 Alla människors unika och lika värde

Europarådets konvention om skydd för nationella minoriteter är av stor
betydelse. Kristdemokraterna ställer sig bakom konventionen och
beklagar att en ratifikation inte skett tidigare. Alla människors unika och
lika värde ska ligga till grund för minoritetspolitiken. Vi måste utgå från
en människosyn som ser människan som en unik person, fri, likvärdig
och ansvarig. Ursprungliga och naturaliserade svenskar, språkliga och
etniska minoriteter ska ha samma samhälleliga rättigheter och
skyldigheter.

1.2 Rätt att använda samiska, finska och meänkieli hos
förvaltningsmyndigheter och domstolar

Enligt regeringens förslag ska enskilda ges en lagstadgad rätt att använda
samiska, finska och meänkieli hos domstolar och
förvaltningsmyndigheter i de geografiska områden där språken använts
av hävd och fortfarande används i tillräcklig utsträckning. För det
samiska språket är det geografiska området Arjeplogs, Gällivare,
Jokkmokks och Kirunas kommuner. I propositionen har inte angetts
någon kommun inom det sydsamiska geografiska området. Detta står i
stark kontrast till flertalet remissvar som lämnades med anledning av
betänkandet SOU 1997:192. Det sydsamiska språket kommer därmed att
försvagas och eventuellt försvinna. Förvaltningsområdet bör därför,
under en försöksperiod, utvidgas till omfatta Krokoms kommun,
Strömsunds kommun samt Storumans kommun. En utvärdering bör ske
efter försöksperiodens slut.

1.3 Begäran att använda samiska, finska eller meänkieli

Den som vill använda samiska, finska eller meänkieli under ett måls eller
ett ärendes handläggning i domstol ska begära detta i samband med att
målet eller ärendet inleds eller första gången parten ska yttra sig i målet
eller ärendet. Om en begäran att använda samiska framställs senare får
den avslås.

Detta stadgande kommer att få oönskade konsekvenser. I många fall
prövar en part att föra sin talan på svenska. När sedan ärendet inletts och
kommunikationen intensifieras uppstår de språkliga svårigheterna. Att i
detta läge avslå en begäran att använda samiska, finska eller meänkieli vore
mycket olyckligt. Behovet av att använda sitt eget språk är inte mindre i
denna situation än den är initialt. Kristdemokraterna anser att en begäran som
framställs efter det att ärendet inletts eller efter det att parten första
gången
yttrar sig i målet eller ärendet endast ska kunna avslås om det föreligger
särskilda skäl för detta.

Enligt de förslag som framförs i propositionen får vidare en begäran att
använda samiska, finska eller meänkieli även avslås om det är uppenbart att
den har ett otillbörligt syfte. Kristdemokraterna anser att ordvalet är olämp-
ligt. En begäran bör kunna avslås bara om det är uppenbart att den är onödig.

1.4 Rätt att använda minoritetsspråken hos centrala
myndigheter

I propositionen föreslår regeringen att enskilda skall ges en lagstadgad
rätt att använda samiska, finska och meänkieli hos domstolar och
förvaltningsmyndigheter i de geografiska myndigheter där språken
används i tillräcklig utsträckning. Denna uppfattning delas av
Kristdemokraterna.

Idag är det mycket vanligt att medborgarna har direktkontakt med centrala
myndigheter via brev, telefon eller e-post. Kristdemokraterna anser därför att
de nationella minoriteterna ska ha möjlighet att använda sitt minoritetsspråk
också i kontakten med centrala myndigheter. Ett exempel på en sådan
myndighet är Glesbygdsverket.

1.5 Översättningar av författningar m.m. till minoritetsspråk

Regeringen bedömer i propositionen att författningar som särskilt rör de
nationella minoriteternas rättigheter bör översättas till samiska, finska
och meänkieli.

Kristdemokraterna menar att inte bara dessa författningar bör översättas.
Som flera remissinstanser påpekar bör även de vanligaste lagarna i vårt land
också översättas. Denna åtgärd kommer att ha både ett praktiskt och
symboliskt värde i ratificeringen av Europarådets ramkonvention.

1.6 Ansvar för grundutbildning och fortbildning i det
sydsamiska språket

Storumans Folkhögskola har sedan två år anordnat samisk
vuxenutbildning. Kristdemokraterna anser därför att Storumans
Folkhögskola med fördel kan ges ansvaret för grundutbildning och
fortbildning i det sydsamiska språket. Samernas Utbildningscentrum i
Jokkmokk bör kunna vara en bra samarbetspartner.

2 Hemställan

2 Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar att utöka förvaltningsområdet under en
försöksperiod till att omfatta Krokoms kommun, Strömsunds kommun
samt Storumans kommun och att därefter genomföra en utvärdering av
försöket,

2. att riksdagen beslutar att 6 § första stycket andra meningen lagen
om rätt att använda samiska hos förvaltningsmyndighet och domstol
samt 6 § första stycket andra meningen lagen om rätt att använda
finska och meänkieli hos förvaltningsmyndighet och domstol skall ha
följande lydelse: Om en begäran att använda samiska, finska eller
meänkieli framställs senare får den avslås endast om det föreligger
särskilda skäl för detta.,

3. att riksdagen beslutar att 6 § andra stycket lagen om rätt att
använda samiska hos förvaltningsmyndighet och domstol samt 6 §
andra stycket lagen om rätt att använda finska och meänkieli hos
förvaltningsmyndighet och domstol skall ha följande lydelse: En
begäran att använda samiska, finska eller meänkieli får även avslås om
det är uppenbart att den är onödig.,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om de nationella minoriteternas rätt att använda sitt
minoritetsspråk i kontakten med centrala myndigheter,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om översättning av grundlagen och de vanligaste
lagarna till minoritetsspråk.

Stockholm den 16 september 1999

Ingvar Svensson (kd)

Björn von der Esch (kd)

Ulf Björklund (kd)

Gunilla Tjernberg (kd)

Erling Wälivaara (kd)

Jan Erik Ågren (kd)