med anledning av prop. 1998/99:143 Nationella minoriteter i Sverige

Motion 1999/2000:K6 av Paavo Vallius m.fl. (s)

Förskolan och grundskolan - nyckel till
tvåspråkighet

I regeringens proposition "Nationella minoriter i Sverige " 1998/99:143
lämnas ett antal förslag till åtgärder som Sverige behöver vidta för att
kunna ratificera Europarådets ramkonvention till skydd för nationella
minoriteter och den europeiska stadgan om landsdels- eller
minoritetsspråk.
Regeringen skriver i sin proposition att ratificering av konventionerna
innebär att minoritetsspråken ges det skydd som behövs för att de skall hållas
levande. För att uppnå detta är tillgången till modersmålsträning och -under-
visning i och på minoritetsspråket en förutsättning. Som regeringen helt
riktigt konstaterar är förskoleverksamheten på det egna språket mycket viktig
eftersom barns språkinlärning är intensivast under åren före skolstarten.
Regeringen föreslår därför att föräldrar som talar ett minoritetsspråk inom de
föreslagna förvaltningsområdena skall ges möjlighet att placera sina barn i
förskoleverksamhet där hela eller delar av verksamheten bedrivs på minori-
tetsspråk.

Modersmålsträning på minoritetsspråk är en så viktig förutsättning för att
hålla språket levande. Enligt Skolverket fick 57 % av de barn som var
inskrivna i barnomsorgen med annat hemspråk än svenska hemspråksstöd år
1990. År 1996 hade andelen barn med hemspråksstöd sjunkit till 20 % och
1998 till 14,7 %. Kommunala besparingsåtgärder och bristen på lagstiftning
om rätt till modersmålsstöd inom den kommunala förskoleverksamheten är
huvudsakliga skäl till den drastiska minskningen.

Ovanstående statistik särskiljer inte barn som tillhör minoritetsgrupper,
men situationen torde vara liknande även för dessa. De barn som tillhör de
föreslagna nationella minoritetsgrupperna berövas således möjlighet att få
modersmålsstöd i förskolan, att utveckla sitt modersmål och börja sin
skolgång t.ex. i en tvåspråkig klass.

Enligt skollagen föreligger det kommuner redan i dag att inom vissa ramar
anordna modersmålsundervisning samt undervisning i modersmålsklasser.
Minoritetsspråken samiska, meänkieli och finska har i detta sammanhang en
särställning. Beträffande antalet elever med finsk bakgrund som deltar i
undervisningen i och på finska i den kommunala grund- och gymnasieskolan
kan man se en liknande tendens. Antalet barn som i dag deltar i moders-
målsundervisningen har nästan halverats under 1990-talet. Antalet barn i
modersmålsklasser i den kommunala regin har sjunkit från 4 073 elever
läsåret 1990/91 till ca 915 elever läsåret 1999/00, dvs. med 80 %. Tar man
hänsyn till de 885 elever som under läsåret 1999/00 studerar i sverigefinska
friskolor blir nedgången 55 %.

Enligt en nyligen publicerad statistik (SCB) över antalet sverigefinnar i
olika åldrar fanns det i Sverige vid 1998 års slut 12 769 barn mellan 0 och 6
år och 25 066 barn mellan 7 och 15 år. Om man antar att hälften av dessa
aktivt använder finska som sitt modersmål skulle det finnas ca 6 000 barn i
förskoleåldern och ca 12 500 barn i grundskoleåldern. I förhållande till det
existerande underlaget torde ca 15 % av sverigefinska barn i grundskole-
åldern få undervisning på finska.

Den kraftiga nedgången i antalet elever som deltog i undervisningen i och
på finska hänger samman med kommunaliseringen av den svenska skolan
och den ekonomiska krisen som drabbade kommunerna i början av 1990-
talet. Då minskade antalet finskspråkiga elever enligt Skolverkets statistik
med nästan 30 %.

Regeringen hänvisar i propositionen att minoritetsspråken kommer att
omfattas av regeringens förslag och åtgärder såväl regionalt som på riks-
planet. Vi är bekymrade över utvecklingen inom skolan och förskolan och
påpekar behovet av modersmålsstöd i förskola, deltidsförskola och
familjedaghem i hela landet, vilket innebär att modersmålsstödet ges under
hela förskoletiden.

När en kommun erbjuder en plats i förskoleverksamhet för ett barn som
talar ett minoritetsspråk, enligt vår mening, bör kommunen eftersträva att ge
barn, vars vårdnadshavare önskar det, och där det finns underlag, en möjlig-
het till en plats i förskoleverksamhet där hela eller delar av verksamheten
bedrivs på minoritetsspråk.

Vi föreslår att Skolverket får i uppdrag att göra översyn samt sammanställa
statistik om i vilken utsträckning barn som talar olika minoritetsspråk har
möjlighet att delta i förskoleverksamhet samt undervisning i och på sitt
modersmål.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om finska språket i förskolan och grundskolan.

Stockholm den 16 september 1999

Paavo Vallius (s)

Sinikka Bohlin (s)

Raimo Pärssinen (s)

Nikos Papadopoulos (s)