med anledning av prop. 1998/99:143 Nationella minoriteter i Sverige

Motion 1999/2000:K7 av Paavo Vallius m.fl. (s)

Folkhögskolorna viktiga kulturella centrum för
nationella minoriteter

Minoritetsspråkskommittén "Steg mot en minoritetspolitik" SOU
1997:192 betonar folkbildningens betydelse för minoritetsspråken. Kom-
mittén ansåg det vara angeläget för att Europarådets konvention för
landsdels- och minoritetsspråk skall kunna uppfyllas att staten skapar
goda förutsättningar för att folkhögskolor för minoritetsgrupper skall
kunna startas och drivas vidare. Folkhögskolor i vilka huvudmannaskapet
innehas av minoriteterna själva kan enligt kommittén medverka till att
flera av konventionens krav uppfylls när det gäller stöd för både
landsdels- och minoritetsspråken samt den kultur de är en del av.

Folkhögskolorna med särskild inrikning på samiska, finska och
tornedalsfinska utgör redan i dag en viktig bas för utbildning för vuxna i att
läsa och skriva språken. Vid sidan av detta har skolorna kommit att utvecklas
till viktiga kulturella och intellektuella centrum för respektive minoritet.
Därför bör minoritetsfolkhögskolor få möjligheter att, utöver det ordinarie
statsbidraget, kunna söka ekonomiskt stöd för kulturell verksamhet.

I en situation där de ekonomiska ramarna för minoriteterna har varit snäva
och i vissa fall skurits ned är det av vikt för minoriteterna att ha egna
institutioner, vilka enbart genom sin existens är garanti för kontinuitet.

Minoritetsspråkskommittén föreslog en uppbyggnad och en långsiktig
utveckling av folkhögskolor med utbildning i och på minoritets- och lands-
delsspråken. Undervisningen i den historiska kultur som hänger samman
med språken kan äga rum på minst en folkhögskola för vart och ett av
minoritetsspråken.

Regeringen föreslår i propositionen angående folkbildning att Folkbild-
ningsrådet i sina utredningar bör beakta behovet av att kartlägga i vilken
utsträckning som dessa minoritetsspråksgrupper deltar i folkbildnings-
verksamhet samt vilka ytterligare insatser som folkbildningen anser kan
behöva vidtas.

Folkhögskolorna för respektive nationell minoritetsgrupp förutom folk-
högskolan i Jokkmokk erhåller statsbidrag med samma premisser som de
övriga svenska folkhögskolorna. Detta bidrag används i skolorna i första
hand till anordnande av bildningsverksamhet. Medan det extra uppdraget för
minoritetsfolkhögskolor handlar om att dessa, förutom sin gängse bildnings-
karaktär, skall få möjlighet att utvecklas till kulturella centrum för
respektive
minoritet. För att klara av denna nya uppgift är skolorna i behov av extra
stöd, vilket rimligen bör ges av staten och inte Folkbildningsrådet.
Regeringen anser i propositionen att genom nuvarande statsbidragssystem
har man möjlighet att erbjuda minoritetsgrupperna bildning i både språk och
historia.

Det är också viktigt att folhögskolorna i minoritetsspåk ges bra förut-
sättningar till samarbete för att på bästa möjliga sätt tillgodose behoven och
kunna sprida sina resurser där behovet är störst. När det gäller tornedals-
finska föreslår vi att den nationella minoriteten bör ges möjlighet att starta
egen folkhögskoleverksamhet.

De sverigefinska folkhögskolorna bedriver verksamhet även för den andra
föreslagna nationella minoritetsspråksgruppen - de finskspråkiga romerna.
Den gruppen är en av de lägst utbildade grupper i vårt samhälle som för
närvarande har speciella behov att kunna tillgodose sitt utbildningsbehov.
Axevalla folkhögskola bedriver undervisning för denna romanigrupp i sin
filial i Stockholm. Dit söker finska romer bl.a. från Stockholms län och
trycket på att få undervisning på grundskole- och gymnasienivå är hårt. I höst
kunde folkhögskolans filial ta emot 17 elever mot ca 50 sökande.

Att bedriva undervisning för denna grupp romanielever ställer andra
villkor jämfört med andra språkgrupper. Till exempel har skolan en stor
social betydelse samtidigt som studierna bedrivs på dagtid. För romani-
gruppen kan man inte bedriva undervisning på internat. De pendlar dagligen
långa sträckor mellan bostads- och studieorten, vilket också ställer större
krav. Ett alternativ som efterfrågas av eleverna är extern undervisning i
mindre grupper i olika kommuner som Axevalla folkhögskola ansvarar för.
Det är viktigt att man snarast undersöker behovet av undervisning av
romanielever så att alla som vill åtminstone kan få en grundskoleutbildning
för att sedan söka sig till arbetsmarknaden, eftersom arbetslösheten bland
romer i Sverige är hög och utbildningen är den enda vägen till ett drägligt liv
utan socialbidrag.

Vi anser att den romska minoriteten antingen själv eller i samverkan med
någon eller några folkhögskolor bör få möjlighet att starta egen folkhög-
skoleverksamhet. Vi föreslår också med hänsyn till den finska minoritets-
gruppens storlek och spridning över hela landet att tre folkhögskolor -
Haparanda fhs, Axevalla fhs och Finska fhs i Göteborg - i budgetsamman-
hang erhåller ekonomiskt stöd för sin verksamhet.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om minoritetsfolkhögskolorna och garanterat
ekonomiskt stöd för deras verksamhet som kulturella centrum för
landsdelsspråks- och minoritetsspråksgrupperna,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om folkhögskoleundervisning för finska romer i
Sverige.

Stockholm den 16 september 1999

Paavo Vallius (s)

Sinikka Bohlin (s)

Raimo Pärssinen (s)

Nikos Papadopoulos (s)

Carin Lundberg (s)