med anledning av prop. 1998/99:41 Ändringar i brottsskadelagen

Motion 1998/99:Ju15 av Rolf Åbjörnsson m.fl. (kd)

Det statliga stödet till brottsoffer är främst koncentrerat till
Brottsoffermyndigheten vars övergripande mål och uppgift
är att främja brottsoffrens rättigheter samt bevaka deras
behov och intressen. Myndigheten prövar ärenden om
brottsskadeersättning och bidrag från brottsofferfonden.
Enligt budgetpropositionen för 1999 har myndigheten "en
central funktion när det gäller stöd till dem som drabbas av
brott. Effektivitet, snabbhet och hög kvalitet vid
handläggningen av brottsskadeärendena är nödvändigt för att
garantera det enskilda brottsoffrets rätt till ersättning och
behov av trygghet och stöd".

Regeringen föreslår i proposition 1998/99:41 Ändringar i brottsskadelagen
nya bestämmelser som påverkar brottsoffrens situation och Brottsoffer-
myndighetens arbete. Bland annat föreslås nya regler för ansökningstid och
preskriptionstid samt nya regler vad gäller rätt till muntlig förhandling och
rätt till omprövning. Dessutom föreslås utökade möjligheter att jämka
brottsskadeersättning vid personskador, sakskador och ren förmögenhets-
skada.

Kristdemokraterna vill här nedan ta upp några av de försämringar som de
av regeringen föreslagna förändringarna i brottsskadelagen innebär.

Nya jämkningsregler

I propositionen föreslås att kravet tas bort att det ska finnas
särskilda skäl för att brottsskadeersättning ska kunna jämkas
när den skadelidande uppsåtligen eller av oaktsamhet ökat
skaderisken. Istället införs en regel om allmän
skälighetsbedömning. Konsekvenserna av ändringen blir att
jämkning av personskada kommer att ske i något större
utsträckning än enligt nuvarande praxis, det vill säga färre
brottsoffer än idag får i framtiden rätt till brottsskade-
ersättning.

Riksorganisationen för kvinnojourer i Sverige (ROKS) har reagerat mot
förslaget. Enligt ROKS finns det en utbredd uppfattning att kvinnor
provocerar män till att utsätta dem för vålds- och sexualbrott. Kvinnan anses
snarare vara en anstiftare än ett offer. Vi har sett exempel på detta både
nationellt och internationellt, senast i det uppmärksammade "jeansmålet".
Med hänsyn till denna verklighet finns det risk för att de utökade
jämkningsreglerna kan drabba utsatta kvinnor särskilt hårt. Denna farhåga tas
också upp av ROKS.

Regeringen bemöter ROKS synpunkter och menar att "det aldrig lär kunna
anses skäligt att jämkning sker vid sexualbrott" och att "I sådana fall när män
utsätter kvinnor för allvarliga våldsbrott lär det knappast heller kunna anses
skäligt att jämka ersättningen". Med hänvisning till att det är denna text som
Brottsoffermyndigheten ska använda som stöd i en allmän skälighetsbedöm-
ning anser Kristdemokraterna inte att den föreslagna förändringen av jämk-
ningsreglerna känns betryggande.

Kristdemokraterna menar att det är viktigt att kvinnor som utsatts för
sexual- och våldsbrott får nödvändigt stöd av samhället. De regler som gäller
idag, att det ska finnas särskilda skäl för att brottsskadeersättning ska kunna
jämkas när den skadelidande uppsåtligen eller av oaktsamhet ökat skade-
risken, utgör en garanti för att jämkning sker restriktivt i dessa fall. Krist-
demokraterna anser att rättssäkerheten riskerar att bli lidande om reglerna för
jämkning utgår från en allmän skälighetsbedömning. Den av regeringen
valda jämkningsregeln är därför olämplig.

Handläggning av
brottsskadeärenden,
omprövning

Enligt förslaget ska Brottsoffermyndigheten vara skyldig att
ändra ett beslut även om det inte är uppenbart oriktigt och
även om det inte kan göras snabbt och enkelt. Ett beslut som
fattats av en tjänsteman ska omprövas av
Brottsoffermyndighetens nämnd om sökanden begär det.

Kristdemokraterna tillstyrker förslaget men vill påpeka att det är angeläget
att Brottsoffermyndigheten får tillräckliga resurser för att klara sin uppgift.
I
1997 års regleringsbrev till Brottsoffermyndigheten anges målet att minst 70
procent av brottsskadeärendena med bibehållen kvalitet ska handläggas inom
tre månader. Så har inte skett. Ärendebalansen har visserligen minskat under
1997 trots att antalet inkomna brottsskadeärenden ökat, men målet har inte
kunnat uppnås. Myndigheten bedömer själva att antalet ärenden i framtiden
kommer att öka med minst 5 procent per år.

Brottsoffermyndigheten konstaterar också att en högre frekvens av nämnd-
sammanträden till följd av den nya omprövningsregeln kommer att medföra
ökade kostnader och kräva ett ökat anslag.

Kristdemokraterna menar att efter den föreslagna lagändringens ikraft-
trädande måste en snabb uppföljning ske av arbetssituationen och ärende-
balansens utveckling på myndigheten. Målet måste fortfarande uppfyllas;
effektivitet, snabbhet och hög kvalitet vid handläggningen av brottsskade-
ärendena för att garantera det enskilda brottsoffrets rätt till ersättning och
behov av trygghet och stöd.

Ansökningstiden -
ventilregeln

Huvudregeln är att ansökan ska göras inom två år från det att
förfarandet hos polis, åklagare och domstol avslutats. När
förundersökning inte har inletts ska ansökan göras två år från
det att brottet begicks.

Brottsoffermyndigheten föreslås också kunna pröva en ansökan som
inkommit senare om det finns synnerliga skäl. Som en yttersta gräns för
ersättning ska samma preskriptionsgräns tillämpas som för fordran på
skadestånd i anledning av brottet. Detta överensstämmer med remiss-
instansernas önskemål.

Regeringen gör den bedömningen att de barn som utsätts för sexuella
övergrepp även i fortsättningen bör kunna få brottsskadeersättning. Krist-
demokraterna vill understryka att det här inte får finnas någon som helst
tvekan om att så blir fallet.

Brottsskadelagen och
brottsskador som
uppkommit i arbetet

Regeringen föreslår i propositionen att brottsskador som
uppkommit i arbetet tills vidare inte bör undantas från
brottsskadelagens tillämpningsområde. Man vill avvakta
utvecklingen beträffande kollektiva och privata försäkringar
och om någon frivillig lösning inte kommit till stånd åter ta
upp frågan om lagstiftning för att undanta arbetsskador.

Kristdemokraterna är mycket tveksamma till detta resonemang. Brotts-
skador som uppkommit i arbetet bör, med hänsyn till den svåra situation
arbetstagare kan försättas i, även i framtiden ligga inom brottsskadelagens
tillämpningsområde. Alla arbetstagare ska, oavsett företagets eller organisa-
tionens storlek och ekonomiska förutsättningar ha rätt till ersättning för
brottsskador som uppkommit i arbetet.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen avslår den av regeringen föreslagna allmänna
skälighetsbedömningen vid jämkning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att det efter lagändringens ikraftträdande sker en snabb
uppföljning av arbetssituationen och ärendebalansens utveckling på
Brottsoffermyndigheten,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att de barn som utsatts för sexuella övergrepp även i framtiden
garanteras rätten att kunna ansöka om brottsskadeersättning,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om brottsskadelagen och brottsskador som uppkommit i arbetet.

Stockholm den 24 februari 1999

Ragnwi Marcelind (kd)

Ingemar Vänerlöv (kd)