med anledning av prop. 1998/99:45 Fristående förskoleklass

Motion 1998/99:Ub8 av Barbro Westerholm m.fl. (fp)

Sammanfattning

Folkpartiet liberalerna har en mycket positiv inställning till
fristående skolor och menar att de ska kunna verka på lika
villkor som den kommunala skolan. Däremot är vi negativa
till förskoleklassen och förespråkar istället en tioårig
grundskola. I punktform kan våra krav sammanfattas:

? gör grundskolan tioårig
?
? ge friskolorna arbetsro
?
? stöd alla elever med särskilda behov
?
? skolverket bör godkänna friskolor och utöva tillsyn
?
? inrätta ett fristående kvalitetsinstitut.
?
Inledning

Inget är viktigare för att ge människor jämlika livschanser än
en skola där alla har goda möjligheter att utvecklas. En
liberal skolpolitik utgår från den enskilda elevens behov och
dennes valfrihet är ett honnörsbegrepp. Vissa elever föredrar
fristående skolor framför kommunala och friskolor utgör
därför ett viktigt komplement. För oss liberaler är det därför
självklart att föräldrar och elever skall kunna välja mellan
offentliga och enskilda förskolor.

Men friskolor är inte enbart viktiga för att ge människor valfrihet. Mer
mångfald inom utbildningsväsendet behövs även för att stimulera kvalitet
och pedagogisk utveckling. De enskilda alternativen behöver bli betydligt
fler och de skall kunna konkurrera med de offentliga skolorna på ekonomiskt
lika villkor.

Den socialdemokratiska regeringen har tillsammans med bl.a. Miljöpartiet
genomfört försämringar för friskolorna genom att införa ett kommunalt
godtycke: det råder olika villkor för friskolor i olika delar av landet. Detta
minskar valfriheten och mångfalden. Istället för att skapa en likriktad skola
måste satsningar genomföras så att valfriheten och mångfalden i utbildningen
ökar. Intresset för utbildningar i fristående skolor är mycket stort. Särskilt
intressant är att flera skolor lyckats locka många sökande till utbildningar
som i den kommunala skolan är mindre eftertraktade. Dessa skolor har ofta
nya idéer som de förmår förverkliga och lyckas inte sällan med pedagogisk
förnyelse.

Gör grundskolan tioårig

Regeringen har beslutat att läroplanen (Lpo 94) skall gälla
för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Det kan
tyckas vara ett steg i rätt riktning. Men regeringen snubblar
på målsnöret.

Vi vill ha en tioårig grundskola där förskoleklassen utgör det första året. I
en tioårig grundskola blir undervisningen mera flexibel och skolan kan möta
eleven på hans/hennes nivå. Svenska elever har den kortaste undervisnings-
tiden i västvärlden. Den totala undervisningstiden i skolan måste öka. Den
utökade tiden bör användas till att ytterligare befästa de baskunskaper som
skolan idag inte lyckas ge många elever. Kunskapssamhällets ökade krav
fordrar en tioårig grundskola.

Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna att svensk grund-
skola ska bli tioårig.

Arbetsro för friskolor

För att kunna bedriva en god utbildning krävs klara
spelregler, som inte förändras ofta eller retroaktivt. En
harmonisering av regelverket för fristående skolor är bra -
det blir mer lättillgängligt - men en del av de i propositionen
föreslagna reglerna är olyckliga. Folkpartiet menar att det är
omotiverat att kräva att en fristående skola skall ha ansökt
om att bli godkänd redan före den 1 april kalenderåret innan
utbildningen startar för att ha rätt till bidrag. Folkpartitet
förelår istället att ansökan ska vara Skolverket tillhanda före
den 1 september kalenderåret innan verksamheten startar.

Den långa handläggningstiden som föreslås i propositionen innebär att
kommunalt godtycke skall få inverka på dem som vill starta förskoleklass
höstterminen 1999. I utredningsförslaget fanns övergångsbestämmelser för
dessa. De har försvunnit i propositionen.

Riksdagen bör besluta att ansökan om att bli godkänd fristående skola skall
vara Statens skolverk tillhanda den 1 september kalenderåret innan förskole-
klassverksamheten startar.

Riksdagen bör besluta om övergångsregler för dem som vill starta för-
skoleklass höstterminen 1999.

Bidrag

Regeringen föreslår i propositionen att kommunerna inte
skall vara skyldiga att lämna bidrag för mer än 525 timmars
undervisning om året. Folkpartiet menar att enskilda
utbildningsanordnare måste kunna bedriva undervisning på
likartade villkor som kommunen och föreslår därför att det
inte ska finnas något timtak angivet. Kommunen skall vara
skyldig att betala ut bidrag till godkända fristående skolor.

Kommuner kan besluta att den egna undervisningen inom förskoleklassen
skall omfatta fler än 525 timmar om året. I sådana fall skall naturligtvis dessa
kommuner vara skyldiga att lämna bidrag till en lika omfattande under-
visning till de skolor som verkar i enskild regi.

Riksdagen bör besluta att en redan godkänd fristående skola endast skall
behöva anmäla till Statens skolverk att den startar förskoleklass.

Riksdagen bör besluta att kommunen skall vara skyldig att lämna bidrag
för samma antal timmar inom förskoleklass i enskild regi som den bedriver i
egen regi.

Stöd de svaga eleverna

Barn och ungdomar kan ha behov av särskilt stöd av fysiska,
psykiska eller sociala skäl. Flera rapporter visar att det är just
dessa elever som har drabbats hårt av de senaste årens
besparingar i kommunerna. Skolan räcker inte till för dessa
elever. Det är oacceptabelt. Dessutom uppger många skolor
att fler elever än tidigare är i behov av extra stöd.

I propositionen föreslås att elever med omfattande behov av särskilt stöd
inte skall vara berättigade att få extra resurser om detta skulle medföra
organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunerna. Detta är en
oförsvarbar politik. Valfrihet är inte mindre viktigt för människor med
handikapp - tvärtom. Rätten att välja själv bör inte vägas mot pengar eller
andra skolors arbetssätt.

Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna att alla elever med
särskilda behov skall få den hjälp de behöver oavsett vilken skola de väljer.

Godkännande och tillsyn

En godkänd fristående skola som vill starta förskoleklass
borde få göra detta endast efter att ha anmält det till
Skolverket. Varför en redan godkänd verksamhet skall
godkännas en gång till lyckas inte regeringen göra tydligt.
Det är dessutom svårbegripligt att Skolverket skall vara
tillsynsmyndighet för förskoleklass som drivs av kommun
eller fristående skola, medan kommunen skall utöva tillsyn
över fristående förskola som bedriver förskoleklass.
Regeringens förslag andas något av en nödlösning. Självklart
bör alla fristående verksamheter, oavsett om det är förskola,
förskoleklass eller skola, godkännas, förklaras
bidragsberättigade och stå under tillsyn av en och samma
myndighet - nämligen Skolverket. Det får ankomma på
utskottet att utforma erforderlig lagtext.

Riksdagen bör besluta att en lagändring sker så att Statens skolverk står för
godkännande, tillsyn samt bidragsbedömning av fristående förskoleklass.

Inrättandet av fristående
kvalitetsinstitut

Skolan behöver en kvalitetsinstans som enbart arbetar med
kvalitetsfrågor. Den skall inte syssla med fördelning av
resurser eller utöva tillsyn. Däremot skall den arbeta med
stöd och råd, med nationella jämförelser och utvärderingar,
med utbildning i kvalitetsarbete. Alla elever skall ha rätt att
veta vilken kvalitet deras utbildning håller i ett nationellt
perspektiv. Kvalitetsinstitutet skall vara fristående från
Skolverket och skulle kunna bestå av företrädare för
universitet och högskolor, kommuner, ideella organisationer
och näringsliv. Ett fristående kvalitetsinstitut har även rätt att
kritisera brister i den förda regeringspolitiken, något som en
kvalitetsinstans inom Skolverket inte har rätt till.

För att kunna vidareutvecklas måste enskilda skolor och kommuner på alla
områden skaffa sig ny kunskap om vad som är möjligt att uppnå. Detta
kräver jämförelser med dem som är bäst på ett visst område, "bench-
marking". På så sätt sprids goda exempel och ständiga förbättringar stimule-
ras.

Det är angeläget att arbetet med ett förslag om ett fristående kvalitets-
institut snarast sätts igång av regeringen. Detta bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.

Jämställdhet

För att skolan skall kunna bli jämställd måste undervisningen
planeras efter de olika krav som flickor och pojkar ställer. I
all undervisning måste läraren därmed utgå ifrån såväl
flickornas som pojkarnas vardag, verklighet och olika
uttryckssätt. Det betyder att de exempel som används, de
övningar och tillämpningar som görs måste hämtas mycket
mer från flickornas värld. Pedagogik och metodik måste
anpassas så att såväl flickor som pojkar kan intressera sig
och aktivt ta del av undervisningen.

Det som här anförts om att ett jämställdhetsperspektiv skall finnas inom all
undervisning bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att svensk grundskola bör bli tioårig,

2. att riksdagen beslutar att en redan godkänd fristående skola endast skall
behöva anmäla till Statens skolverk att den startar förskoleklass,

3. att riksdagen beslutar att kommunen skall vara skyldig att lämna bidrag
för samma antal undervisade timmar inom förskoleklass i enskild regi som
den bedriver i egen regi,

4. att riksdagen beslutar att den fristående skolans ansökan om att bli
godkänd för att ha rätt till bidrag skall vara Statens skolverk till handa den 1
september kalenderåret innan förskoleklassverksamheten startar,

5. att riksdagen beslutar att införa övergångsregler för dem som vill starta
förskoleklass höstterminen 1999,

6. att riksdagen beslutar att kommunerna har skyldighet - oavsett om detta
skulle medföra organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för
kommunerna - att lämna bidrag till fristående skolor för alla elever med
särskilda behov,

7. att riksdagen beslutar att Statens skolverk skall stå för godkännande,
tillsyn samt bidragsbedömning av fristående förskoleklass.

Stockholm den 4 mars 1999

Barbro Westerholm (fp)

Ulf Nilsson (fp)

Yvonne Ångström (fp)